Categories
Kultur

Den ryska dubbelörnen är tillbaka – och den är sur

Kraftfulla idéer har nästan alltid två ansikten. Å ena sidan det enkla och solida. Å andra sidan det komplexa, öppet för projicering och evolution.

Tänk på kristendom eller islam. Minsta barn har kunnat ta in de tidlösa berättelserna, samtidigt som tron anpassats till samhällen i förändring, där urkunderna tolkas lite hur som helst. Ett annat exempel är den ryska dubbelörnen, aktuell i dessa dagar. För ovanlighetens skull kommer den tudelade idén här som bild snarare än text, och det är själva poängen.

Örnen som blickar både bakåt och framåt, både åt öst och väst, symboliserade fusionen mellan kyrka och stat i Tsarryssland. Under den minst lika expansiva Sovjetunionen tog hammaren och skäran tillfälligt över, för tydlighets skull mot bakgrund av en jordglob.

Nu är dubbelörnen tillbaka. Och den är sur.

Ryssland flexar sina militära muskler. Världen håller andan, precis som det är tänkt. En uppvisning i imperialistisk dominans som borde ha gått i graven med 1900-talet.

Varför gör Vladimir Putin på detta viset? En yttre konflikt för att avleda inre opposition? Ett förhandlingsspel med det distraherade Nato? Ett sista försök att stoppa Ukrainas drift mot frihet och demokrati?

De flesta söker svaret i Putins hemlighetsfulla huvud. Kanske räcker det att gå till ikonografin, till örnen.

Det är sant att Putin har sin bakgrund i KGB, att han romantiserar sovjettiden. Men likt sitt nygamla statsvapen har Putin visat två ansikten. Först den lyhörda politikern som kom från ingenstans, den försiktiga taktikern utan annan agenda än en stark stat. Sedan den kriminella gudfadern, med växande tsarkomplex.

All makt korrumperar, och bysantinsk makt korrumperar bysantinskt.

Dubbelörnen har sitt ursprung i det östromerska Bysans, där den representerade Romarrikets splittrade kejsartroner. Efter Konstantinopels fall 1453 övertogs symbolen av Rysslands kejsare, som fick för sig att Moskva var det tredje Rom.

I dagar som dessa måste man påminna sig om att det finns ett annat Ryssland än Stalins och Putins. Det andra bär Dostojevskijs, Tolstojs, Tjechovs, Grossmans, Aleksijevitjs och Politkovskajas ansikten.

Den bysantinska högkulturen och imperialismen vandrade norrut, men utan latinets och grekiskans skriftliga arv. Från medeltiden kom i stället ikoner och ritualer att stå i centrum för ryskt samhällsliv. Bild i stället för text. Expansion i stället för undergång.

I dagar som dessa måste man påminna sig om att det finns ett annat Ryssland än Stalins och Putins. Det andra bär Dostojevskijs, Tolstojs, Tjechovs, Grossmans, Aleksijevitjs och Politkovskajas ansikten.

Där finns textkultur som slår det mesta. I Putin spökar den stummare ryska historien. En paranoid syn på grannländer som antingen fiender eller vasaller. En apokalyptisk mystik, där motståndares förluster smäller högre än egna vinster.

Putin ser ett fritt, blomstrande Ukraina som ett existentiellt hot och – ännu värre – som en personlig förolämpning. Ambitionen med hybridkriget är helt och hållet negativ. I ljuset av rysk imperiehistoria är det tyvärr logiskt, eftersom Ukraina tillhör hjärtlandet. I ljuset av 2000-talets globala normer och realiteter är det bisarrt.

Ryssland har en ekonomi av samma storlek som Spanien eller Australien, länder som sällan invaderar sina grannar, eller kräver förhandlingar med USA under implicit kärnvapenhot. Men är då inte Ryssland ett särfall, med tanke på dess extrema geografi och förflutna?

Tyskland orsakade trots allt 27 miljoner sovjetmedborgares död i ett cyniskt utrotningskrig för bara åttio år sedan. Inga andra länder har lidit så mycket. Är det detta som driver Putins strävan efter buffertzoner? Ger det honom rentav moralisk och strategisk licens?

Nej, dagens Nato kan omöjligt beskrivas som ett hot mot Ryssland. Dagens Tyskland är världens mest pacifistiska nation, och en av de mest ovilliga att pressa Moskva. Baltikum och Polen får dagliga bekräftelser på att de gjorde klokt i att skaffa amerikanska säkerhetsgarantier medan tid var. Dock har ryssarna en del andra legitima klagomål. Oavsett vad man tycker om USA:s krig mot Serbien och invasion av Irak, eller Israels annektering av Golanhöjderna, så bröt demokratierna där mot den folkrätt de säger sig försvara. Att det skedde när Ryssland var som svagast blev inget plus för landets uppgörelse med paranoia och imperialism.

Den som söker ett statsvetenskapligt klickbete skulle rentav kunna säga att juryn är ute. Vintern 2022 avgörs det vem som hade rätt.

Det som nu testas på de östeuropeiska slätterna är inte bara demokratiernas beslutsamhet, utan några av 1900-talets kraftfullaste idéer. Tre namn dyker upp i minnet:

Joseph Nye, Francis Fukuyama, Samuel Huntington. Pappor till filosofierna om mjuk makt, historiens slut respektive civilisationernas kamp. Den som söker ett statsvetenskapligt klickbete skulle rentav kunna säga att juryn är ute. Vintern 2022 avgörs det vem som hade rätt.

Joseph Nyes tankar om mjuk makt satt perfekt på 90-talet, när globaliseringen och det öppna samhället firade triumfer. Den bästa propagandan var det goda exemplet. Det starkaste inflytandet utövades med attraktionskraft.

Kritikerna invände att aktörer i internationella relationer likväl bara svarar på två stimuli: ekonomiska incitament och rå eldkraft. Stalin lär på sin tid ha frågat ”hur många divisioner har påven?”, och Putin resonerar likadant. Sanning och rättvisa är för veklingar. Ingen slump att Putin och Trump fann varandra, eller att Ukraina leds av en före detta komiker.

Också Fukuyamas idé om historiens slut och den liberala demokratins triumf framstår i dag som daterad, åtminstone i dess förenklade tolkning. Både den gamla geopolitiken och de ideologiska utmanarna till demokratin verkar läskigt vitala.

Är det då Huntington som tar hem spelet, med den dystopiska bilden av civilisationernas eviga kamp? Länge såg det ju ut som om kulturella och religiösa identiteter skulle bli källan till konflikt i världen efter kalla kriget. Men följer denna friktion, som Huntington menar, verkligen gränserna mellan de stora ”civilisationerna”?

Knappast. Enligt denna analys tillhör Ryssland och Ukraina samma ortodoxa kulturkrets. Men som alla potenta idéer har även Huntingtons en öppen, komplex sida. Trots allt kokar konfrontationen mellan Moskva och Kiev ändå ner till en civilisationskamp.

Gangsterkultur mot rättsstat.

Gudfadern i Kreml stressar det bräckliga Ukraina och testar det splittrade Nato. Osäkerheten är målet.

Gudfadern i Kreml stressar det bräckliga Ukraina och testar det splittrade Nato. Osäkerheten är målet. Likt många despoter före honom underskattar han antagligen USA:s beslutsamhet, om insatserna verkligen skulle höjas.

För tillfället kan det se ut som foliehattarnas år i västvärlden, samtidigt som det är tigerns år i Peking och dubbelörnens år i Moskva. Xi Jinpings Kina är farligare, i kraft av sin ekonomiska tyngd och alternativa ideologi. Putins Ryssland har bara subversion, suggestion och korruption att erbjuda.

Historiens rovfågel flaxar vidare. Frågan är om den ska titta bakåt eller framåt.

Läs fler artiklar av Niklas Ekdal

Läs mer:

Anna-Lena Laurén: För de flesta ryssar är Ryssland inte vilket land som helst

Categories
Ekonomi

Malmöbor klassas felaktigt som fattiga

– Det har känts märkligt att så många familjer klassats som fattiga i villaområden med två bilar. Det har inte gått ihop, säger Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

Sveriges officiella inkomststatistik har fram till nu bara omfattat inkomster från arbete i Sverige. Det innebär att siffrorna länge har varit missvisande – särskilt i områden där många pendlar till jobbet i ett grannland.

Malmö har omkring 11 000 gränspendlare till Köpenhamn och andra delar av Danmark. De senaste tio åren har mellan fyra och fem miljarder kronor av deras inkomster årligen saknats i redovisningen.

Det framgår av en färsk rapport från Statistiska centralbyrån, SCB.
Malmö är helt enkelt inte lika fattigt som det tidigare har verkat i den officiella statistiken.

– Med korrekta siffror tror jag att många Malmöbor i större utsträckning känner igen sin stad som den beskrivs, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Anledningen till att inkomstuppgifter från de nordiska grannländerna inte har inkluderats tidigare beror på att inkomsterna beskattas i de länder där man tjänar dem, och att siffrorna inte kommer till Sverige per automatik.

Hans Heggemann, statistiker på SCB, säger att Sverige tidigare inte haft tillgång till uppgifterna.

–Det har blivit ett växande problem som vi har diskuterat länge, inte minst eftersom vissa kommuner fått väldigt missvisande resultat, säger han.

Men sedan den 26 januari i år kan SCB nu för första gången inkludera inkomster från Danmark, Finland, Island och Norge i sin statistik – så långt tillbaka som 2011.

Det får stor påverkan på statistiken i gränsregionerna. Bland annat minskar andelen ”fattiga” – människor med låg ekonomisk standard –kraftigt i flera gränskommuner.

Med de danska inkomsterna inräknade klättrar Malmö kommun 35 placeringar på Sverigelistan över förvärvsinkomster 2019 och hamnar på en plats kring 200 mot 240 om de utländska inkomsterna inte hade räknats. Totalt handlar det om en ökning på 4,3 procent. Det innebär fem miljarder kronor i rena pengar – som dock beskattas i Danmark och inte i Sverige.

De nya siffrorna visar att en stor andel av de som klassats som ”fattiga” i Malmö bara finns på pappret: de har egentligen inkomster från Danmark. Samtidigt förvandlas Malmö inte som i ett trollslag till en rik kommun. Även med SCB:s nya sätt att räkna anses hela 22,8 procent av Malmöborna ha låg ekonomisk standard år 2020.

– Det är fortfarande mycket högre än för hela Sverige där det ligger på knappt 15 procent, säger SCB:s Hans Heggemann.

För Malmö får SCB:s nya inkomstuppgifter konsekvenser också i andra jämförelser med Stockholm och Göteborg där den skånska storstaden ofta legat illa till. Nu blir statistiken mer rättvisande.

De nya siffrorna går rakt in i den heta diskussionen om det kommunala utjämningssystemet, där Malmö år 2021 fick totalt 6,2 miljarder kronor av staten och rikare kommuner.

För Katrin Stjernfeldt Jammeh understryker SCB:s nya siffror varför utjämningssystemet är viktigt.

– Vi har en gigantisk lönesumma, fem miljarder, som vi inte får in skatt på. Det här synliggör att en del av pengarna som kommer till Malmö via utjämningssystemet får vi eftersom vi inte får in skatten den vanliga vägen.

Ingen Malmöbo har blivit rikare för att SCB nu räknar på ett nytt sätt. Så vad spelar förändringen för roll i praktiken?

En stor roll, enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh.

– Om vi har haft 11 000 personer som på pappret ser ut som att de är fattiga, när de egentligen har hög inkomst, så är det ju missvisande. Vi har varit medvetna om att det finns en differens men tidigare inte haft fakta om hur det ser ut.

Statistiken måste vara korrekt när staden planeras och resurser fördelas, menar hon.

– Nu blir det lättare att fatta träffsäkra beslut. Exempelvis använder vi föräldrars inkomster i en del av våra beslutsunderlag.

Categories
Sverige

Man åtalas för mord på sin tidigare sambo

Mannen medger omständigheterna, men nekar till mord.

”Utredningen har gått relativt snabbt och redan tidigt ringades den åtalade in som misstänkt. Bevisläget i övrigt är gott med både muntlig och teknisk bevisning som stödjer åtalet”, säger kammaråklagare Johan Eriksson i ett pressmeddelande.

Categories
Dn Debatt Repliker

”Vi kan inte ha systematiska underskott i bostadsrättsföreningar”

Min debattartikel om bostadsrätter och föreningarnas ekonomi har väckt debatt, vilket jag välkomnar. Det råder en stor okunskap i denna viktiga folkbildningsfråga. HSB och Riksbyggen är två stora och betydelsefulla aktörer på bostadsrättsmarknaden med egen produktion av nya bostadsrätter. Jag noterar att de i sin replik delar i stort sett alla mina åsikter utom en: vad som definierar grunden för en sund och hållbar ekonomi i en bostadsrättsförening. Fram till 90-talets början gick inte bostadsrättsföreningarna med systematiska underskott och de gjorde avsättningar till yttre underhållsfond med 0,3 procent av byggnadsvärdet. Sunda principer som tidigare företrädare på både HSB och Riksbyggen själva var med och utvecklade.

Kreditmarknaden och redovisningsregler följer internationell praxis. Ska vi ha en sund kreditmarknad med låga upplåningskostnader och bolåneräntor kan inte bostadsrättsföreningar gå med stora systematiska underskott. Framför allt inte om bostadsrättsinnehavarna ska kunna belåna sina bostadsrätter till 85procent eftersom vi i grund och botten talar om samma underliggande tillgång.

Alla som arbetar med tekniska underhållsplaner som sträcker sig i 50år vet att sparbehovet ofta landar kring 300kronor per kvadratmeter boyta och år. Redan 2017 uppskattade HSB sparbehovet till 250kronor. Idag uppskattar HSB sparbehovet till 250 till 300kronor vilket också bekräftas i deras egna nyckeltalsrapporter. Vi är med andra ord överens om hur mycket som behöver sparas, men inte hur sparandet ska finansieras. Stiger föreningarnas belåningsgrad för mycket måste belåningsgraden minska bland bostadsrättsinnehavarna för att det ska råda balans mellan tillgångar och skulder. Principiellt kan vi återgå till 95 till 97 procents belåningsgrad i bostadsrättsföreningar, men till priset av bostadsrätterna inte kan belånas. Är det den utvecklingen vi vill ha? Det tror inte jag.

Vi är med andra ord överens om hur mycket som behöver sparas, men inte hur sparandet ska finansieras

Som bostadsrättsinnehavare behöver man veta storleken på sparbehovet och det befintliga sparandet. Det förstnämnda kan man beräkna genom att addera årets resultat och avskrivningar och det andra kan man få fram med hjälp av en teknisk underhållsplan. Det förutsätter dock att föreningen använder sig av K3 och att den tekniska underhållsplanen sträcker sig i 50 år. Det här konstaterades även i den statliga utredningen SOU 2017:31 Stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden. Till skillnad från HSB och Riksbyggen tycker jag och en majoritet av experter i utredningen att samtliga förslag i den statliga utredningen är bra.

Så till den andra repliken på mitt debattinlägg. David Sundén gör i sin replik en ren kassaflödesanalys, vilket innebär att han bortser från avskrivningsbehovet. Att bortse från avskrivningsbehovet är enligt min mening felaktigt och oförenligt med god redovisningssed vilket också var den statliga utredningens slutsats.

Jag vill tacka för att så många engagerat sig i denna viktiga fråga och hoppas att vi tillsammans kan fortsätta bidra till att vi tar ned risken i bostadsrättsmarknaden. Det förtjänar inte minst alla nuvarande ägare och framtida köpare av bostadsrätter.

DN Debatt. 23 januari 2022

Debattartikel

Swedbanks privatekonom Arturo Arques:
”Höj avgifterna i bostadsrätter med upp till 25 procent”

Repliker

David Sundén, företaget Branly:
”Bostadsrättsavgifterna behöver inte alls chockhöjas”

Johan Nyhus, HSB och Mårten Lilja, Riksbyggen:
”De flesta bostadsrättsföreningar är ekonomiskt stabila”

Slutreplik:

Swedbanks privatekonom Arturo Arques:
”Vi kan inte ha systematiska underskott i bostadsrättsföreningar”

Categories
Svensk Politik

Liberalerna KU-anmäler försvarsministern för ubåtsorder

Det handlar om tilläggsbeställningar som under förra året gjordes till ett värde av 5,2 miljarder, vilket enligt Liberalerna bör ses som en ”viktigare materielbeställning” och därmed omfattas av kravet på inflytande från riksdagen.

Widman vill att konstitutionsutskottet ska granska om Hultqvists agerande strider mot det som riksdagen tidigare har fastslagit.

Categories
Dn Debatt Repliker

”Bakgrundskontroller är inte samma sak som rättsdatabaser”

Vi på Bakgrundskontrollföretagen (BKF) kan bekräfta Säkerhetsbranschens bild av att efterfrågan och vikten av bakgrundskontroller fortsätter öka. Förutom ökad reglering som driver på behovet har många företag kommit till insikt om att man måste göra bakgrundskontroller för att undvika att ett godtyckligt beslutsfattande styr säkerhetsfrågan.

Vår åsikt är att Säkerhetsbranschen i sin debattartikel inte visar helheten och är för snäv i frågan om bakgrundskontroller. En bakgrundskontroll ska ge en rättvisande bild –både för den som blir granskad och för beställaren. Säkerhetsbranschen refererar exempelvis till hur banker och polisen identifierat insiders som hade koppling till kriminella nätverk. Här vill vi poängtera att dessa insiders var ostraffade sedan innan och alltså inte hade kunnat stoppas på förhand med en sökning på deras namn i en rättsdatabas.

Vi menar att bakgrundskontroller måste ha ett bredare innehåll än bara rättsliga ärenden. Vår bransch gemensamma definition av vad en bakgrundskontroll minst ska innehålla är en verifiering av identiteten från Skatteverket, ekonomisk information från Skatteverket och Kronofogden, och rättsliga ärenden som hämtas från domstolar. Medlemsföretagen i BKF ska därtill följa våra etiska riktlinjer när de tar fram en bakgrundskontroll. Några exempel på dessa är:

●Alltid värna om samtliga parters integritet.

●Leverera tjänster till uppdragsgivare som är företag, myndigheter och organisationer.

● Endast rapportera relevant information.

● Inte rapportera känslig information som kan utgöra underlag för diskriminering.

Att Säkerhetsbranschen menar att de måste göra grundliga bakgrundskontroller inte bara på enskilda personer utan även andra i dennes omgivning är direkt olämpligt och kanske också olagligt. Det är ett användande av bakgrundskontroller som direkt strider mot GDPR –enligt regelverket ska en ändamålsanalys alltid göras vid en kontroll och det ska finnas en korrekt rättslig grund, som exempelvis att samtycke har inhämtats eller att en intresseavvägning gjorts. Vi tror att den absoluta majoriteten av användandet av rättsdatabaser strider mot detta regelverk. Det är väldigt oroväckande att se okynnesanvändandet av rättsdatabaser, då det riskerar att skada förtroendet för de bakgrundskontroller som genomförs på ett korrekt sätt.

Att Säkerhetsbranschen menar att de måste göra grundliga bakgrundskontroller inte bara på enskilda personer utan även andra i dennes omgivning är direkt olämpligt och kanske också olaglig

Arbetsgivare måste kunna fortsätta göra grundliga och rättvisande bakgrundskontroller på ett transparent och icke integritetskränkande sätt, enligt de etiska riktlinjer vi satt upp – det är nödvändigt för att undvika felrekryteringar som på sikt kan kosta företag och myndigheter både ekonomiskt och vad gäller arbetsgivarens anseende.

Att utredningen inte tagit med BKF som remissinstans är synd, då vi hade kunnat belysa vikten av att potentiella arbetsgivare inte missbrukar möjligheten att undersöka en persons bakgrund. Utdrag från rättsdatabaser och belastningsregisterutdrag är inte synonymt med bakgrundskontroller, något som varje bolag som rekryterar bör vara medvetna om.

DN Debatt. 24 januari 2022

Debattartikel

Jeanette Lesslie Wikström, Säkerhetsbranschen:
”Stoppa förslaget om förbud mot rättsdatabaser”

Replik

Jalle Flodström:
”Den som avtjänat sitt straff förtjänar ett rimligt skydd för integriteten”

Bakgrundskontrollföretagen:
”Bakgrundskontroller är inte samma sak som rättsdatabaser”

Categories
Ekonomi

Mark kan säljas till underpris till bostadsrättsföreningar

Enligt en uppskattning som bostadskooperativet HSB gjort finns det ungefär 1 500 bostadsrättsföreningar i Stockholm vars hus inte står på egen ägd mark. Marken ägs i stället av staden som tar ut en hyra, en tomträttsavgäld, av föreningen.

De kraftigt stigande markpriserna på senare år har gjort att marktaxeringsvärdet också rakat i höjden. Och det är det värdet som ligger till grund för beräkningen av avgälderna.

De flesta tomträttsavtal i Stockholm löper på tio år, några ännu längre. Det betyder att sedan de nya taxeringsvärdena kom häromåret är det nu och några år framåt som föreningarna möter de nya kraven från staden. Och det är nu som protesterna kommer.

HSB, Riksbyggen och Fastighetsägarna har alla medlemmar som är bostadsrättsföreningar och som berörs av höjningen. De har gått samman för att påverka politikerna om att ge lindrigare regler för de föreningar som vill köpa loss marken.

Det har också gett ett visst resultat. På måndagskvällen kommer kommunfullmäktige besluta att en förening som vill köpa loss marken får betala 85 procent av värdet och inte som hittills 100 procent.

Men föreningarna är inte nöjda.

– Sänkningen kommer inte att göra någon skillnad, säger Erik Juhlin, pressansvarig på HSB Stockholm.

Anledningen är priset blir ändå så högt att de allra flesta föreningar, åtminstone i innerstaden, inte får banklån för att köpa loss marken, inte ens till 85 procent av värdet.

Oskar Öholm, vd för Fastighetsägarna påpekar att villaägare har mer förmånliga villkor. De får köpa loss tomten för 50 procent av värdet.

– Vi anser att privatpersoner borde behandlas lika oavsett om de bor i ett småhus eller om de äger huset tillsammans med sina grannar i en bostadsrättsförening, säger han.

– För vår del har det handlat om en likabehandlingsfråga, tillägger han.

HSB har gjort en analys av vad de höjda avgälderna skulle betyda genom att studera ekonomin för knappt 90 föreningar, varav 15 i innerstaden.

I innerstaden blir höjningen 120 procent, vilket motsvarar en höjning av hyran med 148 kronor per kvadratmeter om året.

I ytterstaden stannar höjningen på i snitt 64 procent, motsvarande 42 kronor per kvadratmeter.

Det är också få föreningar som lyckas köpa loss mark. Även om de skulle kunna finansiera det, är det inte alltid staden går med på en försäljning, av olika skäl.

Mellan januari 2017 och december i fjol var det, enligt Erik Juhlin, runt 400 föreningar som ansökte om att köpa marken.

– Endast tre har lyckats, säger han.

Kommunens förslag kommer att gå igenom fullmäktige då endast Vänsterpartiet har reserverat sig.

– Jag tycker för det första att staden inte ska sälja av marken och särskilt inte till rabatterat pris, säger borgarrådet Clara Lindblom (V).

Hon menar att intäkterna från avgälderna behövs för att investera i gator, parker och offentliga miljöer så att pengarna kommer alla invånare till del.

Lindblom anser också att bostadsrätten är med skattegynnat än hyresrätten genom ränteavdrag och ROT-avdrag som den som hyr inte får.

– Då blir det lite skevt om en bostadsrättsförening får köpa loss mark för mycket mindre än vad den är värd, säger Lindblom.

Villaägare får köpa loss tomten för 50 procent av värdet. Är det fel?

– Jag tycker inte att vi ska sälja mark över huvud taget. Tomträtten gör att vi råder över marken och vi får en massa intäkter av den.

Men tycker du att villaägare ska betala fullt pris?

– Jag tycker man ska vara försiktig när man säljer stadens mark. Det ska prövas i varje enskilt fall.

Men många föreningar sitter i en rävsax. De kan inte köpa loss marken för de får inte lån. Samtidigt kommer kraftigt höjda avgälder, bestämda av politikerna, och föreningen har ingen möjlighet att säga ifrån.

– Det har funnits en oförutsägbarhet i hur dessa tomträttsavgälder har utvecklats. Det är ju det som har skapat behovet av att friköpa marken, säger Oskar Öholm.

– Hur ska en förening kunna planera underhåll, stambyten och renoveringar när man inte vet hur den här avgälden förändras över tid, frågar han sig.

Clara Lindblom säger att hon förstår oron och frustrationen hos föreningar som får mer än fördubblade avgälder.

– Problemet är att det står i lagen att avgiften ska ligga fast under en viss tid. Det gör att vi de här kraftiga effekterna när de höjs, säger hon.

Lindblom tycker också att Fastighetsägarnas förslag om en årlig indexering av tomträttsavgälderna är något lagstiftarna borde ta fasta på.

– Då slipper vi de här stora tröskeleffekterna, säger hon.

Läs mer: ”Vi vill underlätta friköp av tomter”

Läs mer: ”Alla invånarebör få ta del av stigande markpriser”

Categories
Sport

Stjärnor Krüger och Brodin återvänder till Djurgården hockey

Såväl Krüger som Brodin, båda 31 år gamla, har skrivit på varsitt fyraårskontrakt som träder i kraft till sommaren, meddelar Djurgården på sin hemsida.

”Marcus och Daniel är förutom två väldigt kompetenta hockeyspelare också två mycket tydliga Djurgårdsidentiteter och starka informella ledare”, kommenterar Djurgårdens tf sportchef K-G Stoppel och fortsätter;

”Jag har under en tid uttryckt att vi tappat lite av vår identitet och vår kärngrupp de senaste åren. Det här blir därför två väldigt viktiga pusselbitar i den resa som vi är inne på, med att bygga och förädla Djurgården Hockey.”

Krüger spelade senast för Djurgården 2010-11 och ansluter från schweiziska ZSC Lions. Brodin lämnade i sin tur Stockholmsklubben 2019 och vänder även han hem från Schweiz, men från HC Fribourg-Gottéron.

Djurgården är just nu sist i SHL.

Categories
Lokalt

Vittne efter dödsskjutningen i Husby: ”Hoppas att det inte händer igen”

Det var i maj förra året som en man i 30-årsåldern sköts till döds på öppen gata i Husby. En av de som blev vittne till händelsen var butiksägaren Nasser Mzein.

– Jag tycker att det var hemskt, säger han.

Hör i klippet ovan om hur tryggheten i Husby upplevs flera månader efter händelsen.

Categories
Inrikes

Tre tittarfrågor om coronaviruset: ”Då kan man vara helt lugn”

I nuläget handlar det mesta om Omikron-varianten. Mycket pekar på att den är mildare men mer smittsam. Men hur mycket har den tagit över och behöver jag vara orolig att bli smittad av olika varianter?

– Statistiken släpar efter lite grann och man testar ju inte alla, men det är alltså en överväldigande majoritet som är omikron nu, säger Magnus Gisslén i Morgonstudion.

Hör fler tittarfrågor och svaren på dessa i klippet ovan.