Categories
Dn Debatt Repliker

”Bakgrundskontroller är inte samma sak som rättsdatabaser”

Vi på Bakgrundskontrollföretagen (BKF) kan bekräfta Säkerhetsbranschens bild av att efterfrågan och vikten av bakgrundskontroller fortsätter öka. Förutom ökad reglering som driver på behovet har många företag kommit till insikt om att man måste göra bakgrundskontroller för att undvika att ett godtyckligt beslutsfattande styr säkerhetsfrågan.

Vår åsikt är att Säkerhetsbranschen i sin debattartikel inte visar helheten och är för snäv i frågan om bakgrundskontroller. En bakgrundskontroll ska ge en rättvisande bild –både för den som blir granskad och för beställaren. Säkerhetsbranschen refererar exempelvis till hur banker och polisen identifierat insiders som hade koppling till kriminella nätverk. Här vill vi poängtera att dessa insiders var ostraffade sedan innan och alltså inte hade kunnat stoppas på förhand med en sökning på deras namn i en rättsdatabas.

Vi menar att bakgrundskontroller måste ha ett bredare innehåll än bara rättsliga ärenden. Vår bransch gemensamma definition av vad en bakgrundskontroll minst ska innehålla är en verifiering av identiteten från Skatteverket, ekonomisk information från Skatteverket och Kronofogden, och rättsliga ärenden som hämtas från domstolar. Medlemsföretagen i BKF ska därtill följa våra etiska riktlinjer när de tar fram en bakgrundskontroll. Några exempel på dessa är:

●Alltid värna om samtliga parters integritet.

●Leverera tjänster till uppdragsgivare som är företag, myndigheter och organisationer.

● Endast rapportera relevant information.

● Inte rapportera känslig information som kan utgöra underlag för diskriminering.

Att Säkerhetsbranschen menar att de måste göra grundliga bakgrundskontroller inte bara på enskilda personer utan även andra i dennes omgivning är direkt olämpligt och kanske också olagligt. Det är ett användande av bakgrundskontroller som direkt strider mot GDPR –enligt regelverket ska en ändamålsanalys alltid göras vid en kontroll och det ska finnas en korrekt rättslig grund, som exempelvis att samtycke har inhämtats eller att en intresseavvägning gjorts. Vi tror att den absoluta majoriteten av användandet av rättsdatabaser strider mot detta regelverk. Det är väldigt oroväckande att se okynnesanvändandet av rättsdatabaser, då det riskerar att skada förtroendet för de bakgrundskontroller som genomförs på ett korrekt sätt.

Att Säkerhetsbranschen menar att de måste göra grundliga bakgrundskontroller inte bara på enskilda personer utan även andra i dennes omgivning är direkt olämpligt och kanske också olaglig

Arbetsgivare måste kunna fortsätta göra grundliga och rättvisande bakgrundskontroller på ett transparent och icke integritetskränkande sätt, enligt de etiska riktlinjer vi satt upp – det är nödvändigt för att undvika felrekryteringar som på sikt kan kosta företag och myndigheter både ekonomiskt och vad gäller arbetsgivarens anseende.

Att utredningen inte tagit med BKF som remissinstans är synd, då vi hade kunnat belysa vikten av att potentiella arbetsgivare inte missbrukar möjligheten att undersöka en persons bakgrund. Utdrag från rättsdatabaser och belastningsregisterutdrag är inte synonymt med bakgrundskontroller, något som varje bolag som rekryterar bör vara medvetna om.

DN Debatt. 24 januari 2022

Debattartikel

Jeanette Lesslie Wikström, Säkerhetsbranschen:
”Stoppa förslaget om förbud mot rättsdatabaser”

Replik

Jalle Flodström:
”Den som avtjänat sitt straff förtjänar ett rimligt skydd för integriteten”

Bakgrundskontrollföretagen:
”Bakgrundskontroller är inte samma sak som rättsdatabaser”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.