Categories
Ekonomi

Malmöbor klassas felaktigt som fattiga

– Det har känts märkligt att så många familjer klassats som fattiga i villaområden med två bilar. Det har inte gått ihop, säger Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

Sveriges officiella inkomststatistik har fram till nu bara omfattat inkomster från arbete i Sverige. Det innebär att siffrorna länge har varit missvisande – särskilt i områden där många pendlar till jobbet i ett grannland.

Malmö har omkring 11 000 gränspendlare till Köpenhamn och andra delar av Danmark. De senaste tio åren har mellan fyra och fem miljarder kronor av deras inkomster årligen saknats i redovisningen.

Det framgår av en färsk rapport från Statistiska centralbyrån, SCB.
Malmö är helt enkelt inte lika fattigt som det tidigare har verkat i den officiella statistiken.

– Med korrekta siffror tror jag att många Malmöbor i större utsträckning känner igen sin stad som den beskrivs, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Anledningen till att inkomstuppgifter från de nordiska grannländerna inte har inkluderats tidigare beror på att inkomsterna beskattas i de länder där man tjänar dem, och att siffrorna inte kommer till Sverige per automatik.

Hans Heggemann, statistiker på SCB, säger att Sverige tidigare inte haft tillgång till uppgifterna.

–Det har blivit ett växande problem som vi har diskuterat länge, inte minst eftersom vissa kommuner fått väldigt missvisande resultat, säger han.

Men sedan den 26 januari i år kan SCB nu för första gången inkludera inkomster från Danmark, Finland, Island och Norge i sin statistik – så långt tillbaka som 2011.

Det får stor påverkan på statistiken i gränsregionerna. Bland annat minskar andelen ”fattiga” – människor med låg ekonomisk standard –kraftigt i flera gränskommuner.

Med de danska inkomsterna inräknade klättrar Malmö kommun 35 placeringar på Sverigelistan över förvärvsinkomster 2019 och hamnar på en plats kring 200 mot 240 om de utländska inkomsterna inte hade räknats. Totalt handlar det om en ökning på 4,3 procent. Det innebär fem miljarder kronor i rena pengar – som dock beskattas i Danmark och inte i Sverige.

De nya siffrorna visar att en stor andel av de som klassats som ”fattiga” i Malmö bara finns på pappret: de har egentligen inkomster från Danmark. Samtidigt förvandlas Malmö inte som i ett trollslag till en rik kommun. Även med SCB:s nya sätt att räkna anses hela 22,8 procent av Malmöborna ha låg ekonomisk standard år 2020.

– Det är fortfarande mycket högre än för hela Sverige där det ligger på knappt 15 procent, säger SCB:s Hans Heggemann.

För Malmö får SCB:s nya inkomstuppgifter konsekvenser också i andra jämförelser med Stockholm och Göteborg där den skånska storstaden ofta legat illa till. Nu blir statistiken mer rättvisande.

De nya siffrorna går rakt in i den heta diskussionen om det kommunala utjämningssystemet, där Malmö år 2021 fick totalt 6,2 miljarder kronor av staten och rikare kommuner.

För Katrin Stjernfeldt Jammeh understryker SCB:s nya siffror varför utjämningssystemet är viktigt.

– Vi har en gigantisk lönesumma, fem miljarder, som vi inte får in skatt på. Det här synliggör att en del av pengarna som kommer till Malmö via utjämningssystemet får vi eftersom vi inte får in skatten den vanliga vägen.

Ingen Malmöbo har blivit rikare för att SCB nu räknar på ett nytt sätt. Så vad spelar förändringen för roll i praktiken?

En stor roll, enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh.

– Om vi har haft 11 000 personer som på pappret ser ut som att de är fattiga, när de egentligen har hög inkomst, så är det ju missvisande. Vi har varit medvetna om att det finns en differens men tidigare inte haft fakta om hur det ser ut.

Statistiken måste vara korrekt när staden planeras och resurser fördelas, menar hon.

– Nu blir det lättare att fatta träffsäkra beslut. Exempelvis använder vi föräldrars inkomster i en del av våra beslutsunderlag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.