Categories
Ekonomi

Mark kan säljas till underpris till bostadsrättsföreningar

Enligt en uppskattning som bostadskooperativet HSB gjort finns det ungefär 1 500 bostadsrättsföreningar i Stockholm vars hus inte står på egen ägd mark. Marken ägs i stället av staden som tar ut en hyra, en tomträttsavgäld, av föreningen.

De kraftigt stigande markpriserna på senare år har gjort att marktaxeringsvärdet också rakat i höjden. Och det är det värdet som ligger till grund för beräkningen av avgälderna.

De flesta tomträttsavtal i Stockholm löper på tio år, några ännu längre. Det betyder att sedan de nya taxeringsvärdena kom häromåret är det nu och några år framåt som föreningarna möter de nya kraven från staden. Och det är nu som protesterna kommer.

HSB, Riksbyggen och Fastighetsägarna har alla medlemmar som är bostadsrättsföreningar och som berörs av höjningen. De har gått samman för att påverka politikerna om att ge lindrigare regler för de föreningar som vill köpa loss marken.

Det har också gett ett visst resultat. På måndagskvällen kommer kommunfullmäktige besluta att en förening som vill köpa loss marken får betala 85 procent av värdet och inte som hittills 100 procent.

Men föreningarna är inte nöjda.

– Sänkningen kommer inte att göra någon skillnad, säger Erik Juhlin, pressansvarig på HSB Stockholm.

Anledningen är priset blir ändå så högt att de allra flesta föreningar, åtminstone i innerstaden, inte får banklån för att köpa loss marken, inte ens till 85 procent av värdet.

Oskar Öholm, vd för Fastighetsägarna påpekar att villaägare har mer förmånliga villkor. De får köpa loss tomten för 50 procent av värdet.

– Vi anser att privatpersoner borde behandlas lika oavsett om de bor i ett småhus eller om de äger huset tillsammans med sina grannar i en bostadsrättsförening, säger han.

– För vår del har det handlat om en likabehandlingsfråga, tillägger han.

HSB har gjort en analys av vad de höjda avgälderna skulle betyda genom att studera ekonomin för knappt 90 föreningar, varav 15 i innerstaden.

I innerstaden blir höjningen 120 procent, vilket motsvarar en höjning av hyran med 148 kronor per kvadratmeter om året.

I ytterstaden stannar höjningen på i snitt 64 procent, motsvarande 42 kronor per kvadratmeter.

Det är också få föreningar som lyckas köpa loss mark. Även om de skulle kunna finansiera det, är det inte alltid staden går med på en försäljning, av olika skäl.

Mellan januari 2017 och december i fjol var det, enligt Erik Juhlin, runt 400 föreningar som ansökte om att köpa marken.

– Endast tre har lyckats, säger han.

Kommunens förslag kommer att gå igenom fullmäktige då endast Vänsterpartiet har reserverat sig.

– Jag tycker för det första att staden inte ska sälja av marken och särskilt inte till rabatterat pris, säger borgarrådet Clara Lindblom (V).

Hon menar att intäkterna från avgälderna behövs för att investera i gator, parker och offentliga miljöer så att pengarna kommer alla invånare till del.

Lindblom anser också att bostadsrätten är med skattegynnat än hyresrätten genom ränteavdrag och ROT-avdrag som den som hyr inte får.

– Då blir det lite skevt om en bostadsrättsförening får köpa loss mark för mycket mindre än vad den är värd, säger Lindblom.

Villaägare får köpa loss tomten för 50 procent av värdet. Är det fel?

– Jag tycker inte att vi ska sälja mark över huvud taget. Tomträtten gör att vi råder över marken och vi får en massa intäkter av den.

Men tycker du att villaägare ska betala fullt pris?

– Jag tycker man ska vara försiktig när man säljer stadens mark. Det ska prövas i varje enskilt fall.

Men många föreningar sitter i en rävsax. De kan inte köpa loss marken för de får inte lån. Samtidigt kommer kraftigt höjda avgälder, bestämda av politikerna, och föreningen har ingen möjlighet att säga ifrån.

– Det har funnits en oförutsägbarhet i hur dessa tomträttsavgälder har utvecklats. Det är ju det som har skapat behovet av att friköpa marken, säger Oskar Öholm.

– Hur ska en förening kunna planera underhåll, stambyten och renoveringar när man inte vet hur den här avgälden förändras över tid, frågar han sig.

Clara Lindblom säger att hon förstår oron och frustrationen hos föreningar som får mer än fördubblade avgälder.

– Problemet är att det står i lagen att avgiften ska ligga fast under en viss tid. Det gör att vi de här kraftiga effekterna när de höjs, säger hon.

Lindblom tycker också att Fastighetsägarnas förslag om en årlig indexering av tomträttsavgälderna är något lagstiftarna borde ta fasta på.

– Då slipper vi de här stora tröskeleffekterna, säger hon.

Läs mer: ”Vi vill underlätta friköp av tomter”

Läs mer: ”Alla invånarebör få ta del av stigande markpriser”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.