Categories
Dn Debatt Repliker

”Vi kan inte ha systematiska underskott i bostadsrättsföreningar”

Min debattartikel om bostadsrätter och föreningarnas ekonomi har väckt debatt, vilket jag välkomnar. Det råder en stor okunskap i denna viktiga folkbildningsfråga. HSB och Riksbyggen är två stora och betydelsefulla aktörer på bostadsrättsmarknaden med egen produktion av nya bostadsrätter. Jag noterar att de i sin replik delar i stort sett alla mina åsikter utom en: vad som definierar grunden för en sund och hållbar ekonomi i en bostadsrättsförening. Fram till 90-talets början gick inte bostadsrättsföreningarna med systematiska underskott och de gjorde avsättningar till yttre underhållsfond med 0,3 procent av byggnadsvärdet. Sunda principer som tidigare företrädare på både HSB och Riksbyggen själva var med och utvecklade.

Kreditmarknaden och redovisningsregler följer internationell praxis. Ska vi ha en sund kreditmarknad med låga upplåningskostnader och bolåneräntor kan inte bostadsrättsföreningar gå med stora systematiska underskott. Framför allt inte om bostadsrättsinnehavarna ska kunna belåna sina bostadsrätter till 85procent eftersom vi i grund och botten talar om samma underliggande tillgång.

Alla som arbetar med tekniska underhållsplaner som sträcker sig i 50år vet att sparbehovet ofta landar kring 300kronor per kvadratmeter boyta och år. Redan 2017 uppskattade HSB sparbehovet till 250kronor. Idag uppskattar HSB sparbehovet till 250 till 300kronor vilket också bekräftas i deras egna nyckeltalsrapporter. Vi är med andra ord överens om hur mycket som behöver sparas, men inte hur sparandet ska finansieras. Stiger föreningarnas belåningsgrad för mycket måste belåningsgraden minska bland bostadsrättsinnehavarna för att det ska råda balans mellan tillgångar och skulder. Principiellt kan vi återgå till 95 till 97 procents belåningsgrad i bostadsrättsföreningar, men till priset av bostadsrätterna inte kan belånas. Är det den utvecklingen vi vill ha? Det tror inte jag.

Vi är med andra ord överens om hur mycket som behöver sparas, men inte hur sparandet ska finansieras

Som bostadsrättsinnehavare behöver man veta storleken på sparbehovet och det befintliga sparandet. Det förstnämnda kan man beräkna genom att addera årets resultat och avskrivningar och det andra kan man få fram med hjälp av en teknisk underhållsplan. Det förutsätter dock att föreningen använder sig av K3 och att den tekniska underhållsplanen sträcker sig i 50 år. Det här konstaterades även i den statliga utredningen SOU 2017:31 Stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden. Till skillnad från HSB och Riksbyggen tycker jag och en majoritet av experter i utredningen att samtliga förslag i den statliga utredningen är bra.

Så till den andra repliken på mitt debattinlägg. David Sundén gör i sin replik en ren kassaflödesanalys, vilket innebär att han bortser från avskrivningsbehovet. Att bortse från avskrivningsbehovet är enligt min mening felaktigt och oförenligt med god redovisningssed vilket också var den statliga utredningens slutsats.

Jag vill tacka för att så många engagerat sig i denna viktiga fråga och hoppas att vi tillsammans kan fortsätta bidra till att vi tar ned risken i bostadsrättsmarknaden. Det förtjänar inte minst alla nuvarande ägare och framtida köpare av bostadsrätter.

DN Debatt. 23 januari 2022

Debattartikel

Swedbanks privatekonom Arturo Arques:
”Höj avgifterna i bostadsrätter med upp till 25 procent”

Repliker

David Sundén, företaget Branly:
”Bostadsrättsavgifterna behöver inte alls chockhöjas”

Johan Nyhus, HSB och Mårten Lilja, Riksbyggen:
”De flesta bostadsrättsföreningar är ekonomiskt stabila”

Slutreplik:

Swedbanks privatekonom Arturo Arques:
”Vi kan inte ha systematiska underskott i bostadsrättsföreningar”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.