Categories
Inrikes

Experter: Minst 150000 svenskar smittas av corona – varje dag

Just nu är mörkertalet stort gällande antalet smittade. Testerna räcker inte till alla som vill testa sig, och många är dessutom sjuka utan symtom. Under onsdagen rapporterades 40055 nya covidsjuka i Sverige. Men det kan röra sig om betydligt fler.

– Mörkertalet är större än någonsin eftersom många avråds från att testa sig och många är dessutom asymtomatiska. Sen finns det personer som låter bli att testa sig eftersom de vet att det tar tre-fyra dagar innan de får svar. Så jag tror att mörkertalet är minst lika stort som antalet nya bekräftade fall, säger Tom Britton, professor i matematik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning.

”Kommer inte ha pandemin kvar”

Den explosionsartade smittspridningen innebär också att smittan snart måste kulminera. Det tror både Tom Britton och Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Smittan kommer nå toppen och börja gå ner om en till två veckor. Och då kommer den gå ner igen, nästan lika fort som den kom, säger Joakim Dillner.

Han tror att det finns goda chanser att pandemin kommer att vara över när omikronvågen klingat av.

– Vi kommer att nå en punkt där så många är immuna att vi inte kommer att ha pandemi kvar längre, säger han.

”Global immunitet”

Tom Britton tror också att restriktionerna kommer att plockas bort inom kort på flera håll i världen.

– Jag skulle gissa att de flesta länder tagit bort sina restriktioner inom ett par veckor. Det finns ljus i tunnelns slut och vi är inte långt därifrån, säger han.

Joakim Dillner tror att omikronvågen skulle kunna innebära slutet för pandemin globalt.

– Den sprider sig så snabbt över stora delar av världen att vi kommer närma oss något som liknar en global immunitet. Då finns det goda möjligheter att vi åtminstone under en tid kommer ut ur pandemin, även på global nivå, säger Joakim Dillner.

Den här artikel innehöll tidigare en felaktig siffra över antal smittade av covid-19 under en enskild dag. Det berodde på ett teknisk fel på Folkhälsomyndigheten sajt som visade kraftigt överdrivna diagram över antalet smittade under vecka fyra. Rätt siffra är att 40055 fall av nya sjukdomsfall rapporterades i onsdags.

Categories
Utrikes

SVT:s utrikesreporter: Omöjligt för Ryssland att backa

Ryssland kräver säkerhetsgarantier från Nato. Exempelvis vill man utesluta ytterligare Nato-utvidgning och förbjuda att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

President Putin har uttryckt sin besvikelse över västvärldens oförmåga att förstå den ryska oron över Natos utvidgning. ”USA:s och Natos respons har inte inbegripit fundamental rysk oro. Man har inte tagit hänsyn till att Ryssland inte vill se ett utvidgat Nato eller att attackvapen placeras nära Rysslands gränser”, sade Putin enligt en utskrift från Kreml.

Strider mot folkrätten

Kraven strider mot folkrätten och är oacceptabla, enligt Sveriges förvarsminister. Ryssland vet att Nato inte kommer att gå med på kraven, menar SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg som är på plats i Ukrainas huvudstad Kiev.

– Samtidigt har man haft truppsamlingen vid gränsen under en så pass lång tid att det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, för Ryssland att backa utan att få någonting man vill ha i utbyte, säger han.

Sticker i ögonen

Nato-länder och USA har antytt att man kan gå Ryssland delvis till mötes, enligt Carl Fridh Kleberg.

– Även om det sticker i ögonen på somliga som menar att det skulle belöna Rysslands dåliga beteende, tillägger han.

Ett exempel på något Ryssland vill ha, och kanske kan få, är en begränsning av antalet västerländska soldater och vapen i Europa, berättar utrikesreportern.

Categories
Lokalt

35-årig tidigare gängledare sköts till döds

Mannen sköts enligt polisen med flera skott i halsen och bröstet till döds vid 06.30-tiden under fredagen. Han var en välkänd aktör i Linköpings undre värld.

I mars förra året dömdes han till fängelse i tre månader för försök till utpressning och olaga hot. I förundersökningsprotokollet pekas han ut som ”teamleader” för det kriminella gänget X-team lokalt i Linköping och mannen förekommer på flera bilder tillsammans med ledande figurer i Bandidos nationellt.

Ville lämna gäng

Enligt uppgifter till SVT Nyheter Öst hade 35-åringen betalat en halv miljon kronor till X-Team/Bandidos för att lämna gänget någon gång under förra året. Sedan dess levde han ett ”normalt” liv med vanligt jobb, enligt SVT:s källor.

Jobbade för kommunen

Enligt uppgifter till tidningen Corren arbetade 35-åringen för ungefär tio år sedan på uppdrag av Linköpings kommun med att förebygga kriminalitet och att hjälpa ungdomar som ville bryta den kriminella banan.

Polisen är inte överraskad

Jan Staaf, kommissarie vid polisen i Östergötland, säger att polisen inte är överaskad över att dödsskjutningen inträffat.

– Nej, vi är ganska säkra på att den här konflikten är långt från över. Men vi gör allt vi kan för att få någon lagförd för de här fasansfulla brotten. Det här måste få ett slut, säger han till SVT Nyheter Öst.

Mannen är den tredje i Linköpingskonflikten som mördats som haft en stark koppling till X-team/Bandidos-sfären.

Categories
Lokalt

Tobias Richloow Forsberg tårögd av broderns gest efter allvarliga olyckan

Se hela intervjun i talkshowen Carina Bergfeldt på SVT Play.

Categories
Vetenskap

Lista: De okända klimathjältarna – och bovarna

Växtplankton

En stor del av koldioxiden i atmosfären fångas upp i världshaven genom ”den biologiska pumpen”, en process som drivs av de enorma mängderna mikroskopiska växtplankton som finns i oceanernas övre vattenlager och som tillsammans utgör 1 procent av jordens samlade biomassa.

Dessa encelliga alger får energi att växa genom fotosyntes. Med solljusets hjälp omvandlar de luftens koldioxid till kolföreningen socker med livsviktigt syre som biprodukt. Enligt uppskattningar har 38 procent av kolidoxidutsläppen kopplade till mänsklig aktivitet under de senaste 200 åren absorberats på detta sätt. Utan växtplankton hade alltså den globala uppvärmingen gått betydligt snabbare.

Utöver att de dessutom producerar syret till var femte andetag vi tar – fyra gånger mer än Amazonas – utgör dessa växtplankton också basen i havets hela näringskedja. De äts av djurplankton som i sin tur äts av större djur, som äts av fiskar o s v. När dessa varelser dör sjunker deras kroppar ner till havets botten där kolet i dem stannar kvar i århundraden i stället för att elda på växthuseffekten. De är alltså en av naturens många kolsänkor.

Cement och betong

6-7 procent av människans utsläpp av fossil koldioxid uppstår vid tillverkning av cement från kalksten. Dels i själva processen, då den koldioxid som i miljontals år varit bunden i kalkstenen släpps ut i luften. Men också från de bränslen som behövs för att hetta upp stenmjölet och driva processen.

Betong innehåller 15 procent cement och behövs vid de flesta byggen. Även när det handlar om sådana som görs för att minska klimatutsläpp som exempelvis järnvägar, vattenkraftmagasin och fundament till vindkraftverk. Cement- och byggindustrin har på sistone försökt minska sin klimatpåverkan, genom att återanvända krossad betong vid tillverkning av ny eller låta den ersätta stenkross vid vägbyggen.

Cement har också en förmåga att själv hämta tillbaka koldioxid ur atmosfären. I kontakt med luft sker en kemisk process som långsamt förvandlar cementen tillbaka till kalksten. Konstruktioner som exempelvis broar vittrar sönder av denna så kallade karbonatisering och måste därför skyddas. Men genom att låta betong i mindre utsatta lägen ”andas” hoppas branschen kunna betala tillbaka delar av sin klimatskuld.

En annan förhoppning är att i framtiden kunna fånga in koldioxiden från cementtillverkningen och lagra den i berggrunden.

Valar

En val gör klimatnytta genom att växa sig så gigantisk. Medan den lever binder den cirka 33 ton koldioxid från atmosfären i sin kroppshydda, lika mycket som 1000 träd. Ekonomer vid internationella valutafonden IMF har räknat ut att varje storvuxen bardval enbart genom sin förmåga att binda kol utför en nytta värd minst 20 miljoner kronor. Och när valen dör och kadavret sjunker i djupet följder kolet med ned till havsbottnen där det blir kvar i hundratals år.

Men valarnas värde för planeten stannar inte där. Deras avföring har visat sig vara perfekt gödsel för att öka mängden växtplankton. Ju fler valar det finns, desto större möjligheter för havet att fånga upp ännu mer koldioxid. Enligt ekonomerna är dagens bestånd av stora valar värt 10000 miljarder kronor för mänskligheten.

Trähus

Enligt en rapport från World Business Council for Sustainable Development svarar byggindustrin samlat för 38 procent av de globala koldioxidutsläppen. Detta exemplifieras med det att det på jorden byggs så många nya byggnader att de motsvarar ett nytt Paris – varje vecka. Att en stor del av konstruktionerna utgörs av betong och energikrävande stål är huvudorsakerna till utsläppen.

I Sverige finns gott om virke och genom att bygga mer hus i trä kan man hålla koldioxid borta ur atmosfären. Så länge träet inte ruttnar eller brinner är koldioxiden bunden i husets väggar och balkar. Den positiva klimateffekten blir ännu större om nyplanterade träd ersätter dem som avverkats, eftersom växande skog är mästare på att suga koldioxid ur atmosfären och binda den i veden.

Sveriges högsta trähus, den 20 våningar höga torndelen av kulturhuset Sara i Skellefteå, innehåller 12200 kubikmeter träfrån 15000 träd. Så länge huset står kvar lagrar det koldioxid motsvarande 13500 flygresor tur och retur mellan Stockholm och New York.

Kläder

Klädindustrin står för ungefär tio procent av världens utsläpp av koldioxid, mer än flyget och sjöfarten tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Ungefär en femtedel av klädernas klimatpåverkan uppstår vid transport och tvätt, resten under produktionen. Det handlar såväl om sättet bomullen odlas på som textilfabrikernas energiförsörjning. Att köpa ekologisk bomull hjälper inte om energin som går åt vid tillverkningen kommer från kolkraft. Förutom koldioxidutsläppen förbrukar textiltillverkning också stora mängder vatten och kemikalier.

Klädernas påverkan på klimatet beror främst på den stora konsumtionen och att de är svåra att återvinna. En genomsnittssvensk köper 14 kilo nya kläderochtextilier perår och slänger 8 kilo. Genom att äga färre plagg som används oftare skulle en stor del av klimatpåverkan försvinna. Och om fler plagg som inte används hamnade på andrahandsmarknaden skulle koldioxidvinsten bli ännu större.

Våtmarker

Sankmarker som myrar och kärr innehåller torv – rester från växter som levde och tog upp koldioxid för hundratals eller tusentals år sedan. Eftersom de ligger dränkta under stillastående vatten har syrebrist hindrat dem från att förmultna, och i likhet med olja och stenkol innehåller torv energi.

Stora delar av landytan på norra halvklotet täcks av torv, i Sverige utgör den 15 procent av arealen och fungerar som en effektiv kolsänka. Men Uppdrag granskning har visat att kärr och myrar som en gång i tiden dikats ut i jakten på mer åkermark förvandlats till en klimatbov av storformat. Detta eftersom torv som tidigare låg under vatten nu kan reagera med luftens syre. Då uppstår ett slags långsam förbränning som varje år släpper ut lika mycket koldioxid som Sveriges personbilstrafik.

Att gräva igen dikena och så att torven hamnar under vatten igen skulle vara en av de snabbaste och billigaste klimatåtgärderna som går att göra, menar FN:s klimatpanel IPCC. Men det har gått trögt, åtminstone i Sverige.

Datatrafik och datalagring

Varje gång någon gör något på nätet startar en energikrävande process i ett datacenter någonstans och el förbrukas. Dessutom drar de egna apparaterna och skärmarna energi.

2019 beräknades datacenter och digital infrastruktur stå för 3 procent av den globala elförbrukningen och 2 procent av dess koldioxidutsläpp – i nivå med utsläppen från flygindustrin då. Sedan dess har pandemin med all sannolikhet gjort att flygets del minskat samtidigt som datatrafiken ökat i samma takt som antalet digitala möten och hemmakvällar framför skärmen.

En av de stora energislukarna är strömning av filmer och musik. Exakt hur mycket råder det dock delade meningar om. Medieuppgifter om att en timmes streaming skulle förbruka 6.1 kWh, lika mycket som att köra en elbil närmare fyra mil, har dock visat sig överdrivna. Enligt internationella energirådet rör det sig om 0.08 kWh för en timmes tittande.

Hur stor skuld datatrafiken bär för den globala uppvärmningen beror dock på hur elen är producerad, kommer den från förnybara energikällor är klimatavtrycket begränsat. Dessutom har den extrema ökningen av antalet digitala möten minskat behovet av att resa, något som minskat koldioxidutsläppen.

Missa inget omklimatet! Prenumerera på SVT:s nyhetsbrev

Categories
Vetenskap

Karantän i Indien – från förtvivlan till tacksamhet

Indien har drabbats hårt av pandemin och myndigheterna har fått ta emot mycket kritik av hanteringen av andra vågen. Nu är landet, liksom många andra, inne i en tredje våg av omikronvarianten.

– Läget börjar ljusna något nu, och jag blir uppringd av olika tjänstemän varje dag som frågar frågor om vilka jag rest med och om jag stannat i karantänen – så det är ju en bättre hantering av den tredje vågen, säger Malin Mendel.

Trots att hon inte hade några symptom fick hon åka ambulans till hotellet där hon fått åka på en liten känslomässig resa – från förtvivlan till tacksamhet.

Följ med under hennes första dagar i karantän i klippet ovan.