Categories
Svensk Politik

Partiledarintervju: Ulf Kristersson, M, startar valåret 2022

Hårlocken vill inte lägga sig. Ulf Kristersson får ta till hård sprej för att inte se ut som Tintin på DN:s porträttbilder – varför nu det skulle vara så illa? Samlingen med den belgiske seriefiguren har en framskjuten plats här på moderatledarens arbetsrum. I mitten står statyetten med Tintin i telefon, en present från Muf-tiden för att fira en kampanjseger.

– Men det finns ju en del man inte kan läsa högt i albumen längre. Allt är inte politiskt korrekt, precis, säger han.

Tiderna förändras. Det som var tänkbart, kan bli tabu – som ordvalen i gamla serier. Men det som en gång var tabu, kan också bli tänkbart – som ett moderat samarbete med Sverigedemokraterna. Helt uteslutet förra valet, nu en realitet. Själv säger Ulf Kristersson att linjen är att ”prata med alla”.

– Jag brukar ibland med ett leende säga till Socialdemokraterna och Centerpartiet: Det gäller alltså er också! När vi tycker likadant har vi inget emot att göra upp med er.

Just regeringspartiet under Magdalena Andersson är Kristerssons största motståndare i valrörelsen, men bakom kulisserna är tonläget ett annat.

– Pandemin visar ändå att när vi sitter i samma rum och diskuterar saker och ting då kan partierna faktiskt skilja på sak och person.

Fikar du på samma sätt med Magdalena Andersson som med Stefan Löfven? När han avtackades tog du upp era informella möten.

– Ja, jag hoppas att vi också ska kunna hitta sådana former.

Men ni har inte det än?

– Jo, vi kommer att ha ett möte – i närtid, som man säger – på tu man hand. Jag tycker att det är viktigt. Inte minst för de två partier som uppfattas ha ett större ansvar. Det är inbokat.

”Vi skickade ut en liten trevare till Socialdemokraterna som var ärligt menad för ett par veckor sedan”

Vid sidan av pandemin tycker Ulf Kristersson att det skulle kunna vara fruktbart att prata säkerhetspolitik med Andersson – ”där har våra partier en lång tradition av att komma överens”, och gärna också migrationspolitik – ”historiskt har det hänt”. Två frågor som Moderaterna redan efter Miljöpartiets avhopp uppvaktade regeringen om är en önskad utbyggnad av Arlanda flygplats och en förenkling av tillståndsprocesserna för till exempel gruvor och andra industrier.

– Vi skickade ut en liten trevare som var ärligt menad för ett par veckor sedan – låt oss göra upp om sådana saker där vi tror att vi vill samma saker, men där Socialdemokraterna varit förhindrade av Miljöpartiet.

Vad gäller tillståndsprocesserna fick de napp. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson formar nu en arbetsgrupp där även fler partier bjuds in att delta.

– Ja, vi har kommit igång. Inget är klart förrän allt är klart, men det ser lovande ut. Det vore jättebra om vi kunde förenkla för svenska företag och göra om en del av miljöbalken, säger Ulf Kristersson.

Fakta. Ulf Kristersson, M

Ålder: 58 år.

Familj: Hustru, tre barn.

Bor: Strängnäs.

Bakgrund: Civilekonom som 1988–1992 var ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Riksdagsledamot 1991–2000. Efter en paus återvände han till rikspolitiken som socialförsäkringsminister 2010–2014 i Regeringen Reinfeldt. 2017 blev Kristersson partiledare för Moderaterna.

Partiets valresultat 2018: 19,8 %.

Väljarstöd i senaste DN/Ipsos: 21 %.

Ett annat tecken på hans vilja att bygga band till den sittande regeringen är en nedtoning av kraven på nya steg mot Nato.

– Jag propsar inte på ett svenskt Nato-medlemskap här och nu. Det är det ingen som gör. Det jag propsar på är: Håll dörren öppen!

I det läge som varit nu är det många som varnar för en folkomröstning kring Nato, eftersom den skulle kunna bli föremål för rysk valpåverkan. Är det lämpligt som du ser det?

– Nej, jag tror inte det har ett egenvärde i sig. Säkerhetspolitiken måste ha en bred folklig förankring, men det kan man få på olika sätt.

Trots de här samförståndstonerna har moderatledningen siktet tydligt inställt på maktskifte. När våren kommer finns inga planer på att låta Socialdemokraternas budget passera. Även den här gången tänker Ulf Kristersson försöka få igenom så många förslag det bara går för att bädda för det han vill genomföra – om han vinner valet. En sådan sak är ett bidragstak.

– Ska det vara skillnad på att tjäna pengar på arbete, och på att tjäna pengar enbart på bidrag? Tycker man att det ska vara det, krävs en ordentlig utredning och vi håller just nu på att titta på vad vi ska ha förberett för att kunna göra den ganska snabbt efter ett maktskifte.

I en intern promemoria, som DN läst, ger partiledningen sina tjänstemän i uppdrag att förbereda flera ändringar i Socialtjänstlagen. Moderaterna vill också skapa ett enda utbetalningssystem för alla bidrag, kontrollerat av en ny myndighet – Myndigheten för bidragskontroll.

Danmark har stått modell för idén, men där visar uppföljningarna av bidragstaket att systemet har två motstridiga effekter. Den grupp bidragstagare som redan står nära arbetsmarknaden kommer faktiskt ut i arbete snabbare, om bidragen sänks. Men för den grupp som står längre ifrån – ofta kvinnor med flera barn – innebär bidragstaket att många lämnar arbetskraften helt.

”Bidragen riskerar att bli så höga att de konkurrerar ut möjligheten att få det bättre med en lön”

– Ja, men sen ska man inte se det här isolerat. Detta ska ske tillsammans med skatteförändringar och tillsammans med att man lär sig svenska språket och rustar sig för att bli anställningsbar. En stram syn på bidrag, är det ena. Att ha en generös syn på att lära människor de saker som gör att de kan få ett jobb, det är den andra sidan.

Frågan är ju hur väl just bidragstak fungerar?

– Därför att bidragen, om man inte har bidragstak, riskerar att bli så höga att de konkurrerar ut möjligheten att få det bättre med en lön. Det är väl omvittnat i Sverige – fråga arbetsgivare – att det är svårt att konkurrera med bidragssystemen om lönen inte gör att människor tycker att de får det mycket bättre.

En forskarrapport från Lunds universitet nyligen visar att levnadsstandarden för dem som bor i invandrartäta områden i Sverige och inte har någon sysselsättning har fallit med 16 procent sedan millennieskiftet. Ett faktum som enligt rapporten inte skapat högre sysselsättning i gruppen. Hur ser Ulf Kristersson på risken att de klyftorna fördjupas av sänkta bidrag?

– Jag ser inget alternativ. Om höjda bidrag hade varit lösningen skulle vi inte ha några problem över huvud taget.

I all politik som rör segregation nämner Ulf Kristersson att Liberalernas ledare Nyamko Sabuni har varit en stor förebild för honom. Nu knackar hon på dörren till hans regering. I veckan sa hon till DN att hon ”kommer att utgöra en del” av den. I SVT samma dag höll Ebba Busch fast vid att endast KD och M ingår i regeringsalternativet, som hon ser det.

Ulf Kristersson signalerar en öppning mot Sabunis parti.

– Jag uppskattar Liberalerna och att de nu har tagit en tydlig ställning. De är ett av fyra partier som vill ha maktskifte i Sverige och som vill kunna prata med alla för att lösa konkreta problem. Jag tycker på allvar att vi håller på att hitta tillbaka till varandra. Men jag väntar till efter valet och säljer inga skinn förrän björnen är skjuten.

Men det är väl inte sant, du säger ju tydligt redan nu att du går till val med KD?

– Just det. Jag tänker bilda en borgerlig regering med borgerliga partier som kan samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor där vi vill gå i samma riktning. När det gäller Liberalerna är det alldeles uppenbart att de har en resa, nästan varje vecka hör man att det pågår diskussioner i Liberalerna.

Tre svåra snabba

Då blev jag skadeglad:

Miljöpartiets opinionssiffror är väl inte skadeglädje? Att det går ner för en motståndare… det är väl nästan bara ren glädje?

Då tvivlade jag:

Det gör jag hela tiden. Jag vrider och vänder på saker. Jag uppskattar inte tvärsäkra människor.

Då blev jag impad av en politisk rival:

Rival?! Nooshi Dadgostar.

Partiledaren skissar: Bilden av mitt drömland

DN ber i intervjuserien alla partiledarna att rita sin vision för landet. Här är Ulf Kristerssons Sverige – om M fick styra fritt i 20 år:

Podd: Lyssna på hela intervjun med Ulf Kristersson

Hör moderatledaren utveckla och fördjupa förslaget om bidragstak, men också om varför hans samarbeten med andra partier inte är att ”mixtra med demokratin” medan Januariavtalet var det. Dessutom om när han bryter mot sina egna regler i hemmet.

Läs fler av DN:s partiledarintervjuer:

Nyamko Sabuni (L): ”SD kommer att vara en viktig del i samarbetet”

Ebba Busch: ”Enormt underbetyg att SD kom in i riksdagen”

Märta Stenevi (MP): ”Osäker på om vi gjorde rätt när vi lämnade regeringen”

Nooshi Dadgostar (V): ”Varför ska Putin styra över elpriserna i Sverige?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.