Categories
Vetenskap

Samer kräver nej till gruva i Gállok

Frågan om regeringen ska ge det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining tillstånd att bryta järnmalm i Gállok (Kallak) är infekterad och väcker starka reaktioner. Som DN tidigare har skrivit får en gruva med tillhörande nya transportvägar och annan infrastruktur stor påverkan på miljön och de samebyar som bedriver renskötsel i området. Gruvan skulle bland annat innebära att Jåhkågasska samebys område delas i två och att renarnas vandringsleder skärs av.

Frågan har legat på regeringens bord under lång tid men nu väntas ett beslut inom kort. Onsdagen var sista dagen för samiska organisationer och de berörda samebyarna att komma med inlagor angående gruvan.

Samtliga inlagor är starkt kritiska och kräver att begäran ska avslås. De håller fram att en gruvdrift skulle innebära skador på renskötsel i området som inte går att återställa och också få stora konsekvenser för världsarvet Laponia.

– Sammanfattningsvis kan man konstatera att det både handlar om två riksintressen som kolliderar, å ena sidan den traditionella rennäringen, å andra sidan mineraler, men det handlar också om samebyarnas rättigheter att bruka marken, säger Jenny Wik Karlsson, jurist på Sámiid Rikkasearvi, Svenska samernas riksförbund, SSR, som har sammanställt inlagor dels för organisationen men också för två av de samebyar som är mest berörda av planerna, Jåhkågasska och Sirges.

Att gruvan ska drivas i cirka 14 år vill SSR ska sättas i relation till de irreparabla skador driften kommer att innebära för natur, renskötsel och samisk kultur: ”En kortsiktig industrisatsning kan inte anses vara samhällsekonomiskt lönsam sett utifrån de stora miljökostnader som uppstår”.

De hänvisar till att även Länsstyrelsen i Norrbotten har haft samma invändning och citerar ur deras skrivelse: ”En gruvetablering, med en beräknad livslängd om cirka 14 år och som innebär betydande statliga investeringskostnader för nödvändig infrastruktur, kan inte anses vara ekonomiskt försvarbar i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.”

Jenny Wik Karlsson har hanterat frågan om gruvan i Gállok sedan 2010 och är kritisk till att det sägs att gruvan skulle vara en del i en grön omställning.

– Det här med att använda den gröna omställningen som argument har kommit de senaste åren, tidigare var det bara arbetstillfällen och behov av metaller. Det gröna argumentet är ihåligt.

Bland andra Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har yrkat på att bolagets begäran ska avslås. FN-organet Unesco har också varit kritiska och ansett att en gruva skulle innebära stor påverkan på världsarvet Laponia och att konsekvenserna borde utredas mer utförligt.

Ett godkännande av gruvdrift i Gállok skulle bryta mot FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, enligt inlagorna. Den har en paragraf som särskilt behandlar ingrepp inom urfolks områden som tar upp flera exempel där domstolar på senare tid har gett samer rätt.

Bland annat refereras till en uppmärksammad dom i Norges högsta domstol från i höstas. I den gav domstolen samerna rätt mot bolag som ville bygga två stora vindkraftsparker norr om Trondheim.I sin dom hänvisade domstolen till FN-konventionen.

– I och med att Gállok har blivit en symbolfråga så handlar det ytterst om regeringens syn på samers rätt. Samtidigt blir det intressant att se hur regeringen hanterar att samernas rättigheter har stärkts den senare tiden.

Enligt regeringskansliet ska inlagorna nu analyseras och erbjuda Beowulf Mining möjlighet att kommentera eventuellt nya uppgifter. Regeringen hoppas kunna fatta ett beslut ”i närtid”.

Läs mer: Samebyar missgynnas i avtal när mark exploateras

Samers rättigheter

Sedan 1977 räknas samerna som ett urfolk i Sverige, med rättigheter att utöva sin traditionella kultur. Sedan 2011 erkänns samerna som ett folk i grundlagen – genom regeringsformen (1 kap, 2§).

Sverige har röstat för FN:s urfolksdeklaration 2007 och ratificerat fyra bindande konventioner som ger samerna långtgående rättigheter till medbestämmande över sina traditionella marker. De fyra konventionerna är knutna till följande tre FN-kommittéer och en kommitté i Europarådet.

FN:s rasdiskrimineringskommitté.

FN:s människorättskommitté.

FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter.

FN:s urfolksdeklaration är inte bindande men den är en hörnsten i internationell samerätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.