Categories
Vetenskap

Stockholm Exergi vill elda mer plastsopor från Europa

DN har tidigare berättat om de ökande utsläppen av koldioxid från sopeldning av plast i Sverige. Plasten orsakar över 90 procent av växthusgaserna från avfallsförbränningen.

Nu vill Stockholm Exergi bygga Sveriges största anläggning för eldning av avfall och biomassa i Lövsta i norra Stockholm. Ärendet är kontroversiellt på grund av koldioxidutsläppen som plasten i avfallet orsakar. Men också för att den gamla industrimarken runt Lövsta är kraftigt förorenad och riskerar att läcka ut giftiga ämnen i Mälaren under byggprocessen.

Mark- och miljödomstolen väntas fatta beslut i frågan den 22 september. Om Lövstaverket får tillstånd kan det stå färdigt i slutet av 2020-talet. Samtidigt ska Sveriges utsläpp ha minskat drastiskt till år 2030 –med 45 procent enligt Parisavtalet, och med 55 procent enligt EU:s klimatlag.

Stockholms finansborgarråd Anna König Järlemyr (M) och klimatborgarråd Katarina Luhr (MP) har pekat ut Stockholm Exergis Bio-CCS-projekt i Värtaverket som en central del av planen på klimatneutralitet år 2030.

Lövstaverket talas det inte lika högt om. Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, har varnat för att Lövstaverket kommer ge upphov till flera hundra tusen ton koldioxid per år under en lång tid framöver.

–I dagsläget söker de tillstånd för en anläggning som ger kraftigt ökade utsläpp i slutet av 20-talet. Och de söker inte tillstånd för att ta bort de utsläppen, säger Göran Finnveden.

Stockholm Exergi har svarat att de vill installera koldioxidavskiljning, CCS, på anläggningen. Men i deras ansökan till mark- och miljödomstolen nämns ingenting om CCS. När Naturvårdsverket i sitt remissvar efterfrågade en redogörelse för att installera koldioxidavskiljning svarade Stockholm Exergi i en komplettering i oktober 2020 att det skulle bli för dyrt.

Nu råder oklarhet om vad ett eventuellt miljötillstånd egentligen kommer att innebära, och när Lövstaverket kan stå färdigt. Stockholm Exergi har fortfarande inte ansökt om CCS.

Fakta. CCS och Bio-CCS

Carbon Capture and Storage (CCS), eller koldioxidavskiljning, innebär att man fångar in koldioxiden som bildas vid förbränning vid skorstenen. Koldioxiden komprimeras till en tätare gas eller vätska varefter den pumpas ned under jord. Tekniken är fortfarande under utveckling. Koldioxid som avskiljs i Sverige är tänkt att transporteras med fartyg för lagring i Norge.

Bio-CCS (eller BECCS) är koldioxidavskiljning vid eldning med biomassa, till exempel träflis. Enligt en teori kan det ge negativa utsläpp.

För två år sedan planerade bolaget för en driftstart ”tidigast 2024”. Nu gäller i stället ”närmare 2030”, enligt Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.

– Ett nytt kraftvärmeverk som ska tas i drift närmare 2030 behöver ha CCS-teknik på plats, om slutbehandling av restavfall som innehåller plaster och annat fossilt material ska ingå i verksamheten, säger Ulf Wikström.

När kommer ni i så fall att lämna in ansökan om CCS till mark- och miljödomstolen?

–Jag är inte helt säker på hur snabbt vi kan få fram den,men vi vill kunna ha med CCS-tekniken från start om vi bygger en ny anläggning och då behöver en ansökan inges om drygt ett år.

Varför ansökte ni inte om CCS från början?

–Vår bedömning år 2020 var attavancerad sorteringskulle kunna minska mängdenplaster i restavfalletoch det tror vi fortfarande.Men vi har landat i attökad sortering och materialåtervinningintekommer att vara tillräckligt för att det svenska klimatmålet ska uppnås.

Räknade ni fel när ni för bara ett och ett halvt år sedan skrev till mark- och miljödomstolen att CCS är för dyrt?

– Vår kunskap om kostnader för CCS har ökat under de senaste två åren. Kostnaden är snarare högre än vi bedömde för några år sedan. Men samtidigt tycker vi att CCS vid avfallsförbränning framstår som kostnadseffektivt jämfört med många andra åtgärder, och dessutom nödvändigt för att uppnå klimatmålen, säger Ulf Wikström.

CCS-teknik, som fortfarande är oprövad vid avfallsförbränning, medför kraftigt ökade kostnader. Därför bygger kalkylen om CCS i Lövsta enligt Ulf Wikström på att politiska styrmedel gördet möjligt att finansiera tekniken.

I dag står avfallsförbränningen för sex procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Branschorganisationen Avfall Sverige, där Stockholm Exergi är medlem, har målet att utsläppen från eldning av plast ska minska med hälften till år 2030.

Samtidigt planerar Stockholm Exergi att öka importen av avfall med plast från Europa. Anledningen är enligt Ulf Wikström att mycket avfall i Europa fortfarande deponeras, och att EU har som mål att fasa ut deponierna.

–Om vi antar att åtminstone 80 procent av det som deponeras i dag kan materialåtervinnas skulle det ändå krävas mellan 50 och 100 nya Lövstaanläggningar i Europa. Frågan är inte om de behövs, utan var de ska ligga, säger Ulf Wikström.

Att plasten eldas upp kan inte inte avfalls- och värmebranschen hållas ansvarig för, menar han.

– När det gäller utsläppen från avfallet har vi inte rådighet över det som kommer till oss.

Men det är väl ingen som tvingar er att ta hand om övriga Europas sopor?

–Nej, men både klimatfrågan och avfallsfrågor måste lösas genom samarbeten mellan länder.Det kommer att finnas ett behov av att behandlarestavfallpå ett miljö- och klimatriktigt sätt. Och vi behöver energin. Tack vare Sveriges fjärrvärmesystem har vi möjlighet att utnyttja värmen på ett unikt sätt, säger Ulf Wikström.

I Brista har Stockholm Exergi med stöd från Klimatklivet byggt en eftersorteringsanläggning. Den gör att mer plast kan sorteras ut från avfallet innan det bränns. Den utsorterade plasten fraktas sedan för möjlig materialåtervinning till Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala.

Någon liknande eftersortering kommer dock inte att finnas i Lövsta. På sin sajt skriver Stockholm Exergi att de redan i dag betraktar avfallsförbränning som ”en viktig del i den cirkulära ekonomin”.

På vilket sätt är det cirkulärt att elda plast, som är gjort av fossil råvara och ger koldioxidutsläpp?

–Vi återvinner energin från förbränningen och ser till att det åtminstone blir till någon nytta för samhället. Därmed minskar vi behovet av andra energislag till samhället.

Men med cirkulärt brukar man väl avse materialåteranvändning?

–Det kan jag hålla med om. Vi delar bilden att ett cirkulärt system sätter resurser i kretslopp så att man minskar det ursprungliga behovet av primära energislag och resurser. Det är därför vi har investerat i en eftersorteringsanläggning i Brista.

Varför bygger ni då ingen eftersortering i Lövsta?

– Vi gör bedömningen attrestavfallet bör vara sorterat så nära källan som möjligt, innan det transporteras till Lövsta. Det är det mest effektiva från transportsynpunkt. Det finns inte heller plats för en stor eftersorteringsanläggning i Lövsta, säger UIf Wikström.

Stockholm Exergi ägs till hälften av Stockholms stad, som säger sig ha en löpande diskussion med bolaget om Lövstaverket. Enligt klimatborgarråd Katarina Luhr (MP) finns dock inget krav från kommunen på att Stockholm Exergi ska ha installerat CCS på Lövstaverket vid driftstart.

– Så länge man inte eldar fossila bränslen i verket ser jag inte att CCS är en förutsättning för att driva det. Det går rakt emot stadens klimatmål att ta in mer plast från Europa och öka plasteldningen i det här nya kraftvärmeverket.

Men just det är Stockholm Exergis plan. Är ni oeniga?

– Det är inte min bild. Jag vet att Stockholm Exergi skriver under på stadens miljömål, vilket är att minska plastanvändningen och att inte elda några fossila bränslen efter år 2040.

Läs mer:

Sopeldning av plast värmer svenskarna om vintern

Stockholm trappar upp klimatmål för att bli bäst i EU

Nu börjar miljöstriden om Lövstaverket

Så förändrar vi jorden med plast

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.