Categories
Ekonomi

Sverige öppnar – men vissa saker blir inte som förr

– Sverige öppnar!

Det gick inte att ta miste på lättnaden och glädjen hos statsminister Magdalena Andersson när hon i förra veckan meddelade att de restriktioner och rekommendationer vi alla levt under de senaste två åren nu slopas.

Men det betyder inte att allt går tillbaka som det var innan pandemin. DN har valt fyra områden där vissa pandemiförändringar kan bli bestående – och andra som är övergående.

1. Bostadsmarknaden

Pandemin har lett till allt fler bostäder har bytt ägare, säger Erik Wikander, vice vd Svensk Fastighetsförmedling.

– Går vi tillbaka till 2019 och åren innan dess, så pendlade antalet transaktioner mellan 160000 och 170000 om året.

– Men 2020 var vi uppe i 185000 och 2021 nådde vi 200000. Det har etablerat en ny nivå på omsättningen, säger han.

Enligt Wikander är det pandemin som har skyndat på en utveckling som ändå borde ha kommit, med tanke på den kraftiga befolkningsökning Sverige har haft de senaste 25 åren.

– Utgår vi från befolkningsmängd så borde vi kanske ligga på 220000–240000 transaktioner per år, säger han.

Att antalet affärer har varit för få har delvis berott på att unga har fått det allt svårare att komma in på bostadsmarknaden, menar Wikander.

– Och i den andra ändan av skalan har du villaägare där barnen är utflugna. Deras alternativkostnad för att flytta har blivit alldeles för hög. Det har varit billigare att bo kvar, säger Wikander.

Under pandemin har dock priset på större bostäder, i synnerhet villor, stigit kraftigt. Det anses bero på att allt fler har tvingats arbeta hemifrån och då vill köpare ha större bostäder.

Och det påverkar de äldre villaägarna.

– Villapriserna har pressats upp mycket så nu kan de vara mer benägna att flytta, säger Wikander.

Den högre nivån på antalet affärer tror han därmed blir mer eller mindre bestående.

En annan förändring som började innan pandemin, men som fått en extra knuff, är att nyproduktionen av bostäder blir mer differentierad. Den var annars tidigare i stort sett riktad till en välmående över medelklass.

– Men för att det ska fungera på bostadsmarknaden måste vi bygga för samtliga målgrupper.

Det är här Wikander ser en förändring på gång. Byggherrarna har blivit mer intresserade av ett mer effektivt byggande och en ökad standardisering – vilket borde leda till ett billigare byggande.

– Men det är en trend som byggherrarna fortfarande behöver jobba mycket med, påpekar Wikander.

2. Företagandet

Under pandemin har massiva stöd pumpats ut till landets företag. Motivet var att företag som var livsdugliga inte skulle gå under enbart på grund av att världen stängde ner.

Risken är förstås att en del företag som inte var livsdugliga innan pandemin fick stöd ändå.

– Ja, men det är det pris vi får betala. Alternativet var värre, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Hon ger en eloge till regering, opposition och myndigheter som hon anser agerade snabbt och effektivt för att rädda företagen och ekonomin.

– Det var ingen som hade en aning om vilka som skulle överleva när vi gick in i pandemin i mars 2020, påminner hon.

Företag som nu jagar arbetskraft kommer att också tvingas erbjuda de anställda en större flexibilitet när det gäller att arbeta hemifrån.

– De företag som inte förstår att ge den flexibilitet man kan ge sina arbetstagare, kommer att vara förlorare. De kommer inte att få de bästa, säger Winsth.

Winsth tror också att kontoren måste bli mer ”intressanta” för att locka de anställda.

– Varför ska man åka till kontoret? I framtiden måste det vara minst lika intressant som ditt hem. Man behöver bygga kontoren på ett annat sätt för att folk ska vilja vara där, säger hon.

– Det blir ganska jobbigt om alla ska ha teamsmöten i ett öppet kontorslandskap, tillägger hon.

Däremot tror Winsth att företagen kommer att bli mer försiktiga med resor, särskilt långa resor. Det är inte bara för att spara pengar utan av hållbarhetsskäl, spår hon.

Hon ser inte att någon bransch är en egentlig förlorare när företagen ställer om. Det handlar snarare om att vissa branscher, som resebranschen, kan ställas inför mer utmanande förändringar, än andra. Vissa företag har också varit snabba i sin anpassning.

– Vi såg redan under pandemin hur många hotell och konferensanläggningar var smarta och gjorde alternativa lösningar så att man kunde träffas på ett säkert sätt.

– Tar vi hotell som har tjänat mycket pengar på affärsresenärer tidigare kommer de att tjäna mer på privatpersoner i framtiden. Men det är inget problem – om de bara ställer om till det.

Och det gäller att locka svenskar att semestra hemma i större omfattning.

– Privatpersoner i Sverige gör av med mer pengar utomlands än vad utländska turister gör i Sverige. Så får vi bara dessa svenska resenärer att stanna här så är mycket vunnet.

3. Arbetsmarknaden

Distansarbete i olika mängd och former blir en del av det nya normala för dem som vill, kan och får jobba hemifrån, enligt bedömare.

För personer som måste arbeta på plats som inom vård, skola, omsorg, handel, hotell och restaurang stundar en återgång till som det var före pandemin, medan långtidsarbetslösa befaras få det ännu tuffare.

Mer hemarbete kan på sikt påverka boende, löneutveckling och jämställdhet.

– Ökat distansarbete leder till färre persontransporter men också minskat behov av kontorsyta, som då kan byggas om till bostäder. Kontorsdöden ökar utbudet av lägenheter i centrala lägen samtidigt som distansarbete minskar efterfrågan på att bo centralt, vilket kan bidra till minskade prisskillnader mellan att bo centralt och i ytterområden, säger SEB:s chefsstrateg Johan Javeus efter att ha analyserat distansarbetets effekter på ekonomin.

Den fackliga tjänstemannaorganisationen TCO varnar för en ny kvinnofälla om kvinnor med barn börjar jobba hemifrån mer för att underlätta familjelivet än sina manliga kollegor.

– Den som inte är på plats på arbetsplatsen ofta och regelbundet, helst varje dag, riskerar att bli mer osynlig jämfört med fysiskt närvarande kollegor när det kommer till lönehöjningar, utvecklingsmöjligheter och befordran, säger TCO-ordförande Therese Svanström.

För arbetslösa blir det i stora drag en återgång till hur det var 2019, men ännu svårare för långtidsarbetslösa, enligt Annika Sundén, tidigare analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i dag regeringens utredare om korttidsarbete.

Under pandemin ökade antalet personer som varit arbetslösa i minst två år med nära 30000. Av dem är många utrikesfödda, har låg utbildning och dåliga kunskaper i svenska.

– Pandemin har skapat en starkare tudelning. Ju längre tid som går desto svårare är det att få ett arbete. Under pandemin har många rutinjobb digitaliserats och automatiserats, vilket medför ökad konkurrens om de ingångsjobb som finns, säger Annika Sundén.

På vissa håll råder skriande personalbehov. Dagens matchningsproblem beror främst på att de arbetslösas kompetens inte anses motsvara företagens behov.

4. Störningar i ekonomin och inflationshot.

Under pandemin har det skett stora störningar i världsekonomin. Företag har rapporterat om leveransproblem, brist på insatsvaror och rekorddyra fraktkostnader.

Dessutom har inflationen kommit tillbaka med besked.

– Inflationstalen vi ser är tal som vi inte sett sedan 1970- och 80-tal, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på storbanken SEB.

Men det menar han är i de flesta fall en följd av det han kallar för ”pandemirelaterade obalanser” i ekonomin.

Det har varit en följd av restriktioner och nedstängningar runt om i världen. Hushållen har inte kunnat resa som tidigare, gå ut på restaurang eller bio. I stället har de köpt prylar.

Så trots att staternas snabba agerande har gjort att de flesta hushåll har haft inkomster under pandemin, har de inte kunnat upprätthålla sitt traditionella konsumtionsmönster.

– Det har skapat en bristsituation på varor, underkomponenter och transporter, förklarar Bergqvist.

Även produktionen har fått störningar på grund av pandemin. Lokala virusutbrott har stängt hamnar, eller så har det varit brist på kapacitet.

Men det här är övergående, menar Bergqvist.

– När pandemin släpper greppet om våra ekonomer ska de här obalanserna gå tillbaka, Av det följer också att då ska inflationstrycket gå ner, säger han.

Men det finns ett annat bekymmer som kan bli mer bestående – energikrisen. Visst spökar pandemin här också, men lika mycket andra faktorer, inte minst omställningen till förnyelsebar energiproduktion. Det kostar stora summor.

– Världen vet att vi behöver mer energi i framtiden, samtidigt ska vi fasa ut den smutsiga energin och satsa mer på den gröna energin.

När det gäller de pandemirelaterade inslagen i inflationen ser Bergqvist redan vissa lättnader.

– Man kan se ett visst ljus i tunneln när det gäller vad gäller flaskhalsar. Det finns företag som säger att det börjar lätta, säger han.

Det helt avgörande är dock vilka förväntningar hushåll och företag har när det gäller inflationen på sikt. Dessa förväntningar har gått upp framför allt för det närmaste året.

– Men det intressanta är vad förväntningarna säger om inflationen om två och fem år – och där är de fortfarande ganska stabila, säger Bergqvist.

Läs mer: Nu öppnar Sverige – det här gäller

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.