Categories
Dn Debatt

”Tröskeln för vad som anses vara ett nödläge har sänkts”

Trycket på 112 har ökat kraftigt de senaste åren. Under 2021 inkom fyra miljoner samtal till nödnumret. Bakgrunden är ett växande vårdbehov, men också djupgående attitydförändringar i samhället. För att möta utvecklingen ökar vi bemanningen och moderniserar larmkedjan. Teknikframsteg och innovation kommer att bidra, men det är dags att inleda ett samtal om hur förändringar i beteende och attityder påverkar relationen mellan enskilda medborgare och det offentliga. Det handlar om ett förnyat samhälls­kontrakt baserat på vilken service­- nivå som kan förväntas och där larmkedjans finansiering säkras för att fungera utifrån nya förutsättningar.

Välfärden börjar med nödnumret 112. Vid stora kriser och akuta händelser, där människors liv hänger på en skör tråd, är nödnumret den första kontakten med samhällets hjälpresurser. Genom ett och samma nummer kan vem som helst, när som helst, få hjälp när man är i nöd. Allmänhetens förtroende för funktionen och tillgängligheten är mycket högt. Från barnsben lär sig svenskarna ringa 112.

Sedan 2015 har samtalen till 112 ökat med 20 procent. Ökningen är långt större än befolkningsökningen som under samma tid ökat med 6 procent. Vår bild är att de högre samtalsvolymerna är symtom på en ny samhälls­utveckling med en ökande otrygghet och kriminalitet, ett växande behov av vård samt extremväder som orsakar fler bränder och översvämningar.

Samtalsökningen drivs till stor del av ett växande vårdbehov, något som hela vårdsektorn erfar. Under förra året ökade antalet vårdärenden till 112 med över 7 procent jämfört med året innan. Pandemin är en bidragande orsak, men ökningen av vårdsamtal har pågått under en längre tid.

Ytterligare en viktig förklaring till det ökade trycket på 112 härleder vi till djupgående attitydförändringar hos befolkningen i stort. Vi upplever att synen på hur viktiga samhällsfunktio­ner ska nyttjas har förändrats. Det sätter hård press på alarmeringsverksamheten. En effekt av digitaliseringen är att förväntningarna på tillgänglighet och snabb service ökat.

Attitydförändringarna syns tydligt i vår rikstäckande larmverksamhet. Mer än en tredjedel av 112-samtalen handlar om annat än allvarliga nödsamtal. Ofta handlar det om informationssökande, till exempel frågor om vaccination, beställning av pass, eller rentav möjlighet till att åka snålskjuts med en ambulans. Utvecklingen tyder på en allt lägre tröskel för vad som betraktas som en nödsituation av den hjälpsökande. Detta är allvarligt och kan på sikt leda till ett urholkat för­troende för alarmeringstjänsten. I värsta fall blir det en fråga om liv och död för enskilda människor.

Utöver rent felaktiga samtal är över en femtedel av alla vårdsamtal till 112 icke-akuta vårdärenden. Människor som tidigare sökte vård direkt hos vårdcentral och akutmottagningar har i högre utsträckning börjat ringa 112, vilket utmanar oss och våra samverkanspartners i regionerna, och inte minst personalen i ambulanssjukvården.

Ett vårdärende till nödnumret tas på största allvar. I praktiken innebär det en fullständig vårdintervju med bedömning av symtom, vitalpara­metrar och sjukdomshistorik. De icke-akuta vårdärendena tar lika mycket tid i anspråk även om patienten i slut­änden inte bedöms ha ett ambulansbehov utan hänvisas till annan vårdnivå.

Att nå samhällets hjälpresurser är en grundläggande del av välfärden. Det innebär i sin tur att 112 måste fredas till enbart i nöd. Den allmänna definitionen och den subjektiva upplevelsen av nöd kan inte bli hur bred som helst om man samtidigt vill ha ett tillgängligt nödnummer.

Pandemi, kriminalitet och klimat är faktorer som driver fram ett större behov av insatser från samhällets hjälpresurser. Det i kombination med allmänhetens förändrade förväntningar på nödnumrets funktion och tillgänglighet leder till en pressad situation som påverkar den operativa förmågan och medför risk för skenande kostnader. För SOS Alarm, våra kollegor inom blåljusfamiljen, men även för välfärden i stort.

De yttre påfrestningarna kombinerat med den långvariga underfinansieringen av hela larmkedjan kräver nya tag för att råda bot på problemen.

SOS Alarm samarbetar i dag med akademi och näringsliv för att utveckla tekniska lösningar som effektiviserar larmmottagning och räddningsinsatser. För att nämna några exempel har vi implementerat ett nytt medicinskt beslutsstöd som ska förbättra precisionen och därmed patientsäkerheten i vårdärendena. Vi utvecklar digitala nycklar för att underlätta blåljuspersonalens inpassering till fastigheter vid larm samt akutmedicinska drönartransporter med hjärtstartare. Senast i december räddades den första svensken med hjälp av en hjärtstartare från en drönare.

Teknikutveckling och innovation kommer att ha stor betydelse, men vi behöver också föra en diskussion om förväntningarna på våra samhällsfunktioner. Vilka krav kan vi som medborgare ställa, och vilka krav kan samhället ställa på oss? Vi behöver helt enkelt förnya det osynliga samhällskontrakt som finns mellan medborgarna och samhället.

Att ändra förväntningar och attityder är naturligtvis en komplex fråga. I grunden handlar den om ett person­ligt ansvarstagande. Vi alla bär ett ansvar att använda nödnumret enbart i en skarp nödsituation. I övrigt behövs även andra långsiktiga insatser:

●SOS Alarm gör insatser för att öka kunskapen men det behövs fler gemen­samma initiativ för folkbildning, exempelvis förstärkt utbildning i skolor och samverkan bland lokala aktörer som arbetar med trygghetsfrågor.

● Möjligheten till rättsliga påföljder för missbruk av nödnumret, såsom falsklarm och okynnessamtal, gentemot befintlig lagstiftning borde öka, det sker för sällan i dag.

●Även ansvarstagandet för andra viktiga nummer behöver stärkas för att minska mängden icke akuta samtal till 112, det gäller främst sjukvårdsrådgivningen 1177 men också informationsnumret 113 13 samt polisens 114 14.

För oss på SOS Alarm är målet glasklart: Varje människa i behov av akut hjälp ska få rätt hjälp i rätt tid till rätt plats. Det innebär konkret att målet om en svarstid för 112 på 8 sekunder måste återupprättas. I inledningen av året kan vi konstatera att vi är långt ifrån svarstidsmålet. Medelsvarstiden hittills i år ligger på 39,6 sekunder.

SOS Alarm vill bidra med insikter från de tusentals ögonblicksbilder vi får dagligen i samtal med svenska folket. Vi vill fortsatta att utveckla och förbättra vårt uppdrag, men det krävs en långsiktigt hållbar finansiering för att möta upp de utmaningar som nu ställs på oss och på blåljusfamiljen. Det är ett viktigt steg i att ta tillbaka kontrollen över välfärden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.