Categories
Dn Debatt Repliker

”Att riva ut våra 1000 MW vore som att stänga Ringhals 3”

Trots elbrist och skenande elpriser gör Naturskyddsföreningen och WWF med flera vad man kan för att förringa den småskaliga vattenkraftens bidrag till elförsörjningen. Att riva ut våra 1000MW vore som att stänga Ringhals 3: ännu högre priser, ännu mer import av smutsig kolkraft och ännu mer negativ klimatpåverkan. Bryr man sig verkligen inte om 7procent ökade koldioxidutsläpp?

Nätstabiliteten gynnas av vår rotationsenergi. Vi bidrar till säsongsregleringen genom att producera mest när det behövs som bäst, i november till april. Enligt Svenska kraftnät svarar den småskaliga vattenkraften för 16procent av tillgänglig effekt i elområde SE4 vid förbrukningstoppar. Även små kraftverk har nu börjat sälja frekvensreglering till stödtjänstmarknaden. Allt detta underlättar också anslutning av mer vind- och solkraft.

Reglerförmåga har vi eftersom de flesta kraftverk byggdes för att reglera ett eget nät. Den finns oavsett om vi är strömkraftverk eller inte. Vi bidrar till nätet lokalt, regionalt och nationellt. Till detta kan läggas att vi i krislägen kan försörja vitala samhällsfunktioner med el på tusentals mindre och större orter.

Nu krävs att regeringen visar fasthet i styrningen av myndigheterna så att vattenkraften värnas

Den småskaliga vattenkraften förbättrar gärna vattenmiljön där det finns behov. Vandrande fisk som havsöring och lax behöver fiskpassager för att komma upp i vattendragen tills de möter ett naturligt vandringshinder. För fiskar som abborre och gädda kan behovet av fiskpassage diskuteras. De finns oftast i livskraftiga populationer både upp- och nedströms trots att dammarna kan ha funnits i många hundra år. De har ett begränsat vandringsbehov och i de flesta fall tillräckligt stora och omväxlande habitat för att fullborda sin livscykel.

Vad vi motsätter oss är de krav på utrivning av dammar och kraftverk som drivs av myndigheter och många miljöorganisationer. Som Sportfiskarna skriver ”finns i dag många gångbara tekniska lösningar för att minska vattenkraftens miljöpåverkan utan att det behöver betyda negativa konsekvenser för landets energiförsörjning”. Varför då driva krav på utrivning med förödande konsekvenser inte bara för elförsörjningen utan också en rad andra samhällsintressen?

Inget i EU:s vattendirektiv tvingar Sverige att riva ut dammar och kraftverk, det säger också kommissionen. Problemen uppkommer i tvetydiga förordningar, som regeringen ansvarar för. I nästa steg har Havs- och vattenmyndigheten (Hav) utnyttjat detta i ett stort antal vattenkraftfientliga föreskrifter och vägledningar, som sedan vattenmyndigheterna tillämpar ännu mer extremt (vilket även Hav kritiserat).

Detta är nackdelen med ett ramdirektiv och en ramlag, myndigheterna kan agera i rakt motsatt riktning mot vad politikerna avsett. Att inte se det är naivt.

Den nationella planen saknar betydelse i domstolen, där är det miljökvalitetsnormen som gäller. Och Hav har manövrerat fram en kravnivå som gör att myndigheterna kan kräva utrivning.

Nu krävs att regeringen visar fasthet i styrningen av myndigheterna så att vattenkraften värnas och utvecklas snarare än avvecklas, en viktig förutsättning för elektrifieringsstrategin.

DN Debatt. 31 januari 2022

Debattartikel

Svensk Vattenkraftförening:
”Obegripligt att riva ut tusentals vattenkraftverk”

Repliker

Havs- och vattenmyndigheten:
”Fel att myndigheterna vill riva ut tusentals kraftverk”

Älvräddarnas Samorganisation:
”Miljöaspekten måste få gå före nostalgi”

Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund:
”Friska vattendrag ger hållbar vattenkraft”

Naturskyddsföreningen och WWF:
”Överskatta inte de småskaliga vattenkraftverkens roll”

Slutreplik

Svensk vattenkraftförening:
”Att riva ut våra 1000 MW vore som att stänga Ringhals 3”

Categories
Dn Debatt Repliker

”Vi kan inte ha systematiska underskott i bostadsrättsföreningar”

Min debattartikel om bostadsrätter och föreningarnas ekonomi har väckt debatt, vilket jag välkomnar. Det råder en stor okunskap i denna viktiga folkbildningsfråga. HSB och Riksbyggen är två stora och betydelsefulla aktörer på bostadsrättsmarknaden med egen produktion av nya bostadsrätter. Jag noterar att de i sin replik delar i stort sett alla mina åsikter utom en: vad som definierar grunden för en sund och hållbar ekonomi i en bostadsrättsförening. Fram till 90-talets början gick inte bostadsrättsföreningarna med systematiska underskott och de gjorde avsättningar till yttre underhållsfond med 0,3 procent av byggnadsvärdet. Sunda principer som tidigare företrädare på både HSB och Riksbyggen själva var med och utvecklade.

Kreditmarknaden och redovisningsregler följer internationell praxis. Ska vi ha en sund kreditmarknad med låga upplåningskostnader och bolåneräntor kan inte bostadsrättsföreningar gå med stora systematiska underskott. Framför allt inte om bostadsrättsinnehavarna ska kunna belåna sina bostadsrätter till 85procent eftersom vi i grund och botten talar om samma underliggande tillgång.

Alla som arbetar med tekniska underhållsplaner som sträcker sig i 50år vet att sparbehovet ofta landar kring 300kronor per kvadratmeter boyta och år. Redan 2017 uppskattade HSB sparbehovet till 250kronor. Idag uppskattar HSB sparbehovet till 250 till 300kronor vilket också bekräftas i deras egna nyckeltalsrapporter. Vi är med andra ord överens om hur mycket som behöver sparas, men inte hur sparandet ska finansieras. Stiger föreningarnas belåningsgrad för mycket måste belåningsgraden minska bland bostadsrättsinnehavarna för att det ska råda balans mellan tillgångar och skulder. Principiellt kan vi återgå till 95 till 97 procents belåningsgrad i bostadsrättsföreningar, men till priset av bostadsrätterna inte kan belånas. Är det den utvecklingen vi vill ha? Det tror inte jag.

Vi är med andra ord överens om hur mycket som behöver sparas, men inte hur sparandet ska finansieras

Som bostadsrättsinnehavare behöver man veta storleken på sparbehovet och det befintliga sparandet. Det förstnämnda kan man beräkna genom att addera årets resultat och avskrivningar och det andra kan man få fram med hjälp av en teknisk underhållsplan. Det förutsätter dock att föreningen använder sig av K3 och att den tekniska underhållsplanen sträcker sig i 50 år. Det här konstaterades även i den statliga utredningen SOU 2017:31 Stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden. Till skillnad från HSB och Riksbyggen tycker jag och en majoritet av experter i utredningen att samtliga förslag i den statliga utredningen är bra.

Så till den andra repliken på mitt debattinlägg. David Sundén gör i sin replik en ren kassaflödesanalys, vilket innebär att han bortser från avskrivningsbehovet. Att bortse från avskrivningsbehovet är enligt min mening felaktigt och oförenligt med god redovisningssed vilket också var den statliga utredningens slutsats.

Jag vill tacka för att så många engagerat sig i denna viktiga fråga och hoppas att vi tillsammans kan fortsätta bidra till att vi tar ned risken i bostadsrättsmarknaden. Det förtjänar inte minst alla nuvarande ägare och framtida köpare av bostadsrätter.

DN Debatt. 23 januari 2022

Debattartikel

Swedbanks privatekonom Arturo Arques:
”Höj avgifterna i bostadsrätter med upp till 25 procent”

Repliker

David Sundén, företaget Branly:
”Bostadsrättsavgifterna behöver inte alls chockhöjas”

Johan Nyhus, HSB och Mårten Lilja, Riksbyggen:
”De flesta bostadsrättsföreningar är ekonomiskt stabila”

Slutreplik:

Swedbanks privatekonom Arturo Arques:
”Vi kan inte ha systematiska underskott i bostadsrättsföreningar”

Categories
Dn Debatt Repliker

”Bakgrundskontroller är inte samma sak som rättsdatabaser”

Vi på Bakgrundskontrollföretagen (BKF) kan bekräfta Säkerhetsbranschens bild av att efterfrågan och vikten av bakgrundskontroller fortsätter öka. Förutom ökad reglering som driver på behovet har många företag kommit till insikt om att man måste göra bakgrundskontroller för att undvika att ett godtyckligt beslutsfattande styr säkerhetsfrågan.

Vår åsikt är att Säkerhetsbranschen i sin debattartikel inte visar helheten och är för snäv i frågan om bakgrundskontroller. En bakgrundskontroll ska ge en rättvisande bild –både för den som blir granskad och för beställaren. Säkerhetsbranschen refererar exempelvis till hur banker och polisen identifierat insiders som hade koppling till kriminella nätverk. Här vill vi poängtera att dessa insiders var ostraffade sedan innan och alltså inte hade kunnat stoppas på förhand med en sökning på deras namn i en rättsdatabas.

Vi menar att bakgrundskontroller måste ha ett bredare innehåll än bara rättsliga ärenden. Vår bransch gemensamma definition av vad en bakgrundskontroll minst ska innehålla är en verifiering av identiteten från Skatteverket, ekonomisk information från Skatteverket och Kronofogden, och rättsliga ärenden som hämtas från domstolar. Medlemsföretagen i BKF ska därtill följa våra etiska riktlinjer när de tar fram en bakgrundskontroll. Några exempel på dessa är:

●Alltid värna om samtliga parters integritet.

●Leverera tjänster till uppdragsgivare som är företag, myndigheter och organisationer.

● Endast rapportera relevant information.

● Inte rapportera känslig information som kan utgöra underlag för diskriminering.

Att Säkerhetsbranschen menar att de måste göra grundliga bakgrundskontroller inte bara på enskilda personer utan även andra i dennes omgivning är direkt olämpligt och kanske också olagligt. Det är ett användande av bakgrundskontroller som direkt strider mot GDPR –enligt regelverket ska en ändamålsanalys alltid göras vid en kontroll och det ska finnas en korrekt rättslig grund, som exempelvis att samtycke har inhämtats eller att en intresseavvägning gjorts. Vi tror att den absoluta majoriteten av användandet av rättsdatabaser strider mot detta regelverk. Det är väldigt oroväckande att se okynnesanvändandet av rättsdatabaser, då det riskerar att skada förtroendet för de bakgrundskontroller som genomförs på ett korrekt sätt.

Att Säkerhetsbranschen menar att de måste göra grundliga bakgrundskontroller inte bara på enskilda personer utan även andra i dennes omgivning är direkt olämpligt och kanske också olaglig

Arbetsgivare måste kunna fortsätta göra grundliga och rättvisande bakgrundskontroller på ett transparent och icke integritetskränkande sätt, enligt de etiska riktlinjer vi satt upp – det är nödvändigt för att undvika felrekryteringar som på sikt kan kosta företag och myndigheter både ekonomiskt och vad gäller arbetsgivarens anseende.

Att utredningen inte tagit med BKF som remissinstans är synd, då vi hade kunnat belysa vikten av att potentiella arbetsgivare inte missbrukar möjligheten att undersöka en persons bakgrund. Utdrag från rättsdatabaser och belastningsregisterutdrag är inte synonymt med bakgrundskontroller, något som varje bolag som rekryterar bör vara medvetna om.

DN Debatt. 24 januari 2022

Debattartikel

Jeanette Lesslie Wikström, Säkerhetsbranschen:
”Stoppa förslaget om förbud mot rättsdatabaser”

Replik

Jalle Flodström:
”Den som avtjänat sitt straff förtjänar ett rimligt skydd för integriteten”

Bakgrundskontrollföretagen:
”Bakgrundskontroller är inte samma sak som rättsdatabaser”