Categories
Ekonomi

Analytiker: Därför agerar Putin just nu

– Därför agerar Vladimir Putin just nu. Men hans plan, att återinsätta Ryssland som en stormakt är ingen nyhet. Det har väst vetat om i 15 år, sedan 2007.

Det var på säkerhetskonferensen i München den 10 februari 2007 som Rysslands president framförde vad han tyckte om väst och det uttalade målet att återta rollen som en stormakt. Talet har senare kallats för en inledning av det kalla kriget 2.0.

Sedan dess har den ryske presidenten gått från ord till handling i en flerstegsraket.

Ryssland invaderade Georgien 2008, och har därefter bland annat annekterat den ukrainska halvön Krim och staden Sevastopol vid Svarta havet, ockuperat östra Ukraina samt intervenerat i Kazakstan, som med sin 764 mil långa gräns mot Ryssland utgör en geopolitisk säkerhetsbuffert i söder.

– För många svenskar är den här delen av världen helt okänd, men tittar man på en världskarta kan man förstå varför Putin är nästintill besatt av att med alla medel hindra Ukraina från att glida in i väst, fortsätter Klas Eklund, seniorekonom och analytiker på advokatfirman Mannheimer Swartling efter att tidigare ha varit SEB:s chefsekonom.

Baltikums frigörelse från dåvarande Sovjet i slutet av 1980-talet/början av 1990-talets glasnost-era är än i dag en nagel i ögat för Putin, enligt omvärldsanalytikern.

– Ryssland har i alla tider velat ha buffertstater och öppet vatten. Enda stället att angripa Ryssland med marktrupper från väst är via Polen. Där finns ett glapp på 30-40 mil, och det var där som Karl XII gick in, Napoleon och Hitler – alla på samma ställe.

Varför ta strid mot väst om hela Ukraina nu?

– Med USA ut ur Afghanistan, ett Europa utan en stark gemensam linje, en ny oprövad ledare i Tyskland och britter som har fullt upp med allehanda problem på hemmaplan kan väst uppfattas som politiskt svag just nu, samtidigt som de höga priserna på olja och gas ger Ryssland enorma intäkter, som bland annat möjliggör att träna luftangrepp i Syrien.

Fast stryps gaskranen försvinner även Putins intäkter?

– Eventuella sanktioner mot Ryssland skulle slå åt båda håll: väst förlorar gas och Ryssland förlorar intäkter.

Vad skulle då hända med Sveriges elpriser?

– Får Europa problem med gasleveranserna stiger marknadspriset på el i Europa, och därmed sannolikt även i Sverige, åtminstone i södra Sverige.

Categories
Ekonomi

Kryptokonst-entreprenören: ”Det kommer förändra mänskligheten och hur vi lever”

Genom en så kallad NFT – non fungible token – kan man köpa äganderätten till ett digitalt konstverk.

Det är ett slags äkthetsbevis kopplat till blockkedjeteknik som gör att man kan avgöra vem som äger originalet.

Kritiker menar att det som säljs bara är luft och att NFT-boomen är en bubbla.

En generationsfråga

Men entreprenören Patrik Arnesson tror tvärtom att detta är början på någonting som kommer växa sig ännu större.

– Det som sker nu är ett nytt tech-paradigmskifte. Vi hade webben, vi hade mobilen. Och nu har vi blockkejdan och NFT. Och det är det som kommer förändra mänskligheten och hur vi lever, säger han.

Han menar också att det handlar om en generationsfråga hur man ser på digitala tillgångar.

– Barn och ungdomar spelar spel i digitala världar och köper digitala tillgångar för hundratals kronor i spelen. För barnen är det här fullt rimligt. Varför? För att kunna skryta i den digitala världen, säger han.

Och hur vi ser ut i ”metaverse”, den digitala världen, tror han kommer bli allt viktigare.

– Vilken bil du kör och vilken klocka du bär, kommer vara viktigare i den digitala världen än i den verkliga världen.

Skrytfaktor bakom

Vad säger du till de som menar att det som säljs är luft och att detta är en bubbla?

– Precis som konst så kan man kalla det för en bubbla eller att det bara är luft. Jag kan ju göra en kopia på Mona Lisa som ser exakt ut som originalet. Vad är egentligen skillnaden? Det är marknaden som bestämmer vad en NFT är värd och nu säger marknaden att Crypto Punk 7523 är värd 12 miljoner dollar.

Det är skrytfaktor som ligger bakom?

– Ja absolut. På samma sätt som om du kommer hem till mig och ser Mona Lisa på väggen och jag inte kan visa att jag har ägarbeviset för tavlan, så kommer du inte bli så imponerad. Så precis, skrytfaktor, men i den digitala världen.

Categories
Ekonomi

Här är nya trenden i USA: The Great Upgrade

Susan Harmeling tror att trenden kommer bestå, även efter pandemin.

– Hela idéen om hur vi lever våra liv, hur vi spenderar vårt arbetsliv och vår fritid har förändrats och jag tror det kommer leva kvar.

Missa inte hela avsnittet av Ekonomibyrån – Nu säger vi upp oss på SVT Play.

Categories
Ekonomi

Volvo Cars Metallklubb: Högsta bonusen på nära 50 år

Trots komponentbrist och leveransproblem under fjärde kvartalet 2021 gjorde personbilstillverkaren Volvo Cars sitt starkaste helår hittills.

Försäljningen steg drygt 7 procent till 282 miljarder kronor, och rörelseresultatet långt mer än fördubblades till 20,3 miljarder kronor.

Det är väl ungefär tio år sedan som statminister Fredrik Reinfeldt stod i Davos och sade att Sverige inte hade några industriinvesteringar. Man kan väl säga att liket lever.

Även lönsamheten satte nytt rekord. Under Håkan Samuelssons vd-år tid har rörelsemarginalen ökat från 0,1 procent 2012 till 7,2 procent 2021.

– Bonusen är variabel utifrån tröskelnivå, målnivå och tak. De parametrarna bestäms av styrelsen inför varje årsbudget så vad det kan bli i slutänden varierar, men den här gången nådde vi maxtaket, fortsätter Glenn Bergström.

Vad säger du om att det inte blir någon utdelning till aktieägarna?

– Äh, jag sitter ju med i Volvo Cars bolagsstyrelse som arbetstagarrepresentant sedan 2009 så det får du ta med dem där.

Beskedet om noll utdelning var dock väntat. Enligt Volvo Cars, som kontrolleras av kinesiska Geely, behövs överskotten till att ställa om bolaget till att enbart tillverka elbilar år 2030.

Volvo Cars börsnoterades i oktober förra året. Det blågula varumärket lockade tusentals småsparare under hösten. Fjärde kvartalets svaga utveckling överskuggade helårets rekordsiffror och aktien föll under fredagens handel.

Men Glenn Bergström är nöjd.

En batterifabrik för 30 miljarder kronor och 3000 nya jobb, investeringar på 10 miljarder kronor i ny teknik och toppmodernisering av fabriken och rekordbonus till personalen – allt inom loppet av en vecka.

Hur känns det som klubbordförande?

– Rätt bra, säger han på väg hem från fabriken på Hisingen, och ler så det känns genom telefonlinjen.

– Det är väl ungefär tio år sedan som statminister Fredrik Reinfeldt stod i Davos och sade att Sverige inte hade några industriinvesteringar. Man kan väl säga att liket lever.

Stora teknikskiften betyder ofta färre jobb. Hur ser du på det?

– Jag tror att det nya, batterifabriken och övergången till elbilar, tar ut det gamla lite.

Även industriarbetare och bilmekaniker kommer att ha en laptop som verktyg, och inte bara gå runt med en skiftnyckel i fickorna

Att bygga elbilar kommer att bli mycket mer avancerat än på förbränningsmotorns tid, menar den mångårige klubbordföranden.

– Att jobba med elbilar innebär högspänning, 400 volt. Det kräver licenser och ny kompetens, som gör bilarbetarna attraktiva på arbetsmarknaden.

– Många gör en tankevurpa där. Även industriarbetare och bilmekaniker kommer att ha en laptop som verktyg, och inte bara gå runt med en skiftnyckel i fickorna.

Glenn Bergström började jobba på Torslandaverken 1974, fyller 67 år i sommar och går i pension under 2022:

– Det blir kanske annorlunda för oss gamlingar att ställa om till helt nya kvastar, men det är bara att omfamna det nya och åka med.

– Jag tror att vi har sysselsättning här ett tag till.

Läs mer:

Volvo Cars satsar 10 miljarder kronor på Torslandafabriken.

Styrelseledamoten: Jag har hejat på Göteborg.

Göteborg får nya batterifabriken.

Categories
Ekonomi

FN-experter uppmanar Sveriges regering: ”Säg nej till Kallak-gruvan”

Skrivelsen, som DN har tagit del av, är upprättad två FN-experter – en expert på urfolksrättigheter och en på mänskliga rättigheter och miljö. I ett gemensamt uttalande konstaterar de att en gruva i Kallak/Gállok skulle hota såväl urfolksrättigheter som miljön. De understryker också särskilt en stark oro mot avsaknaden på konsultationer ”i god tro” med samiska representanter och att det inte finns något samiskt samtycke till gruvan.

”Vi är djupt oroade över det möjliga gruvprojektet i Gállok, som hotar urfolket samernas rättigheter och skyddet för miljö och kulturarv”, skriver de och understryker särskilt risken för världsarvet Laponia.

”Vi beklagar att den svenska regeringen fortfarande överväger möjligheten att godkänna ett koncessionstillstånd för gruvan, trots att många myndigheter, expertorgan och berörda samhällen har framfört allvarliga invändningar.”

Tilda Pontén är jurist på Civil Rights Defenders, CRD, och har följt Gállokärendet nära under flera års tid. Enligt henne är det här sannolikt första gången FN:s särskilda rapportörer skickar en individuell kommunikation som rör samers rättigheter, till den svenska regeringen.

– Det säger en del om hur allvarligt man ser på ärendet. Uttalandena är en väldigt tydlig signal från FN till regeringen om att sätta stopp för gruvplanerna i Gállok, säger hon.

– Det är ett tungt uttalande som återspeglar den kritik vi och många andra aktörer har framfört genom åren. Om regeringen beviljar ett tillstånd i det här läget är det svart på vitt att det sker i strid med Sveriges åtaganden om urfolksrättigheter.

I skrivelsen noterar experterna att näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) uttryckt att Socialdemokraterna ”älskar gruvor” och utlovar ett snart besked i Kallak-ärendet. Det noteras också att det tidigare har uttryckts oro över att det finns nära band mellan gruvbolag och högt uppsatta politiker, däribland att tre tidigare ministrar i nuläget sitter i ledningen för stora svenska gruvbolag.

Det är inte första gången Sverige får kraftig kritik från ett FN-organ för hur mineralpolitiken slår mot urfolket samerna. I slutet av 2020 uppmanade FN:s rasdiskrimineringskommitté Sverige att dra tillbaka gruvtillståndet för den omdiskuterade nickelgruvan i Rönnbäcken utanför Tärnaby. Dessutom uppmanades Sverige att ändra i minerallagen och garantera samers rätt till kultur.

För bara några veckor sedan antog Sveriges riksdag en ny konsultationsordning som ska gälla vid frågor som rör samiska rättigheter. I skrivelsen från FN noteras detta och man skriver att ett godkännande at gruvan i Kallak/Gállok trots den intensiva kritiken, skulle äventyra det framtida förtroendet i dialogen med de samiska intressenterna.

– Vi har varit kritiska mot konsultationsordningen. Men nu finns den och även om den inte gäller nu, måste regeringen förstås visa vad man menar med den, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetsjurist på Svenska samernas riksförbund, SSR.

I slutet av skrivelsen uppmanar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter den svenska regeringen att senast den 4 april inkomma med svar på åtta olika frågor för att ärendet ska kunna utredas vidare.

Regeringen uppmanas också vidta nödvändiga åtgärder i väntan på att processen är avslutad – för att stoppa de påstådda kränkningarna och säkerställa att de inte upprepas. Men regeringen har inga planer på att invänta FN-processen innan de fattar beslut.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, lämnar en skriftlig kommentar via sin pressekreterare:

”Ärendet om ansökt bearbetningskoncession är ett förvaltningsärende som hänskjutits till regeringen av bergmästaren för avgörande. Handläggningen och beredningen av ärendet pågår enligt svensk lagstiftning och kommer att fortsätta oberoende av den inkomna skrivelsen.”

Miljöpartiet, som vill stoppa etableringen i Kallak och tidigare har KU-anmält Karl-Petter Thorwaldsson för uttalanden om gruvan, anser att det skulle vara oerhört skamligt om regeringen går vidare.

– Kritiken från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter är anmärkningsvärt skarp och slår fast att Sveriges regering måste säga nej till den här gruvan. Jag anser att det inte finns några alternativ än att göra just det, säger språkröret Märta Stenevi.

– Det handlar om en fyndighet av järnmalm som har något eller några decennier av verksamhet. För det vill man omöjliggöra rennäring i hela det här området och slakta den orörda natur som finns där. Det skulle innebära en enorm skada på natur och kultur.

DN söker Beowulf Minings vd Kurt Budge.

Categories
Ekonomi

Högre vinst än väntat för Astra Zeneca

Detta samtidigt som vinsten per aktie för kärnverksamheten låg på 1:67 dollar, över analytikernas genomsnittliga förväntningar som låg på 1:56 dollar enligt Bloombergs sammanställning

”Tillväxten var väl balanserad i våra strategiska fokusområden med tvåsiffrig tillväxt i alla större regioner, inklusive tillväxtmarknaderna, trots viss motvind i Kina”, skriver vd:n Pascal Soriot i rapporten.

Företaget föreslår en utdelning på 2:90 dollar per aktie

Categories
Ekonomi

Arbetslösheten fortsätter att falla

På ett år har ungdomsarbetslösheten minskat med 19000 personer. I slutet av januari var drygt 43000, eller 9,1 procent av arbetskraften, i åldrarna 18-24 år inskrivna som arbetslösa hos landets arbetsförmedlingar. För ett år sedan var andelen 11,8 procent, visar Arbetsförmedlingen senaste månadsstatistik.

Och det finns alla möjligheter till att läget ljusnar ytterligare för de yngre på jobbmarknaden, enligt myndighetens bedömning.

Det är brist på arbetskraft i många branscher. När nu pandemirestriktionerna lyfts väntas ett extra sug på arbetskraft i hotell- och restaurangbranschen, liksom i nöjes- och eventindustrin, där många ungdomar ofta får sina första jobb, enligt Anders Ljungberg, tillförordnad analyschef på Arbetsförmedlingen.

Som vanligt påpekar Arbetsförmedlingen vikten av utbildning – de som har svårt att få ett jobb saknar ofta en gymnasieutbildning.

Totalt sett låg arbetslösheten vid det senaste månadsskiftet på 7,3 procent, ner från 8,8 procent ett år tidigare. Nedgången har skett bland både inrikes och utrikes födda.

Att läget på arbetsmarknaden är förhållandevis ljust syns även i andra siffror. Varseltalen ligger kvar på historiskt låga nivåer, 1440 personer varslades om uppsägning i januari, cirka 2000 färre än januari i fjol.

Däremot är det fortsatt dystert för de som står längst bak i kön. Långtidsarbetslösheten ökar visserligen inte längre, men minskar bara marginellt. Jämfört med januari i fjol har ungefär lika många, 179000, varit utan ett jobb mer än tolv månader. De utan jobb i två år eller mer fortsätter att bli fler, enligt Arbetsförmedlingen.

Läs mer: Marja lämnade jobbet som flygvärdinna

Categories
Ekonomi

Sverige öppnar – men vissa saker blir inte som förr

– Sverige öppnar!

Det gick inte att ta miste på lättnaden och glädjen hos statsminister Magdalena Andersson när hon i förra veckan meddelade att de restriktioner och rekommendationer vi alla levt under de senaste två åren nu slopas.

Men det betyder inte att allt går tillbaka som det var innan pandemin. DN har valt fyra områden där vissa pandemiförändringar kan bli bestående – och andra som är övergående.

1. Bostadsmarknaden

Pandemin har lett till allt fler bostäder har bytt ägare, säger Erik Wikander, vice vd Svensk Fastighetsförmedling.

– Går vi tillbaka till 2019 och åren innan dess, så pendlade antalet transaktioner mellan 160000 och 170000 om året.

– Men 2020 var vi uppe i 185000 och 2021 nådde vi 200000. Det har etablerat en ny nivå på omsättningen, säger han.

Enligt Wikander är det pandemin som har skyndat på en utveckling som ändå borde ha kommit, med tanke på den kraftiga befolkningsökning Sverige har haft de senaste 25 åren.

– Utgår vi från befolkningsmängd så borde vi kanske ligga på 220000–240000 transaktioner per år, säger han.

Att antalet affärer har varit för få har delvis berott på att unga har fått det allt svårare att komma in på bostadsmarknaden, menar Wikander.

– Och i den andra ändan av skalan har du villaägare där barnen är utflugna. Deras alternativkostnad för att flytta har blivit alldeles för hög. Det har varit billigare att bo kvar, säger Wikander.

Under pandemin har dock priset på större bostäder, i synnerhet villor, stigit kraftigt. Det anses bero på att allt fler har tvingats arbeta hemifrån och då vill köpare ha större bostäder.

Och det påverkar de äldre villaägarna.

– Villapriserna har pressats upp mycket så nu kan de vara mer benägna att flytta, säger Wikander.

Den högre nivån på antalet affärer tror han därmed blir mer eller mindre bestående.

En annan förändring som började innan pandemin, men som fått en extra knuff, är att nyproduktionen av bostäder blir mer differentierad. Den var annars tidigare i stort sett riktad till en välmående över medelklass.

– Men för att det ska fungera på bostadsmarknaden måste vi bygga för samtliga målgrupper.

Det är här Wikander ser en förändring på gång. Byggherrarna har blivit mer intresserade av ett mer effektivt byggande och en ökad standardisering – vilket borde leda till ett billigare byggande.

– Men det är en trend som byggherrarna fortfarande behöver jobba mycket med, påpekar Wikander.

2. Företagandet

Under pandemin har massiva stöd pumpats ut till landets företag. Motivet var att företag som var livsdugliga inte skulle gå under enbart på grund av att världen stängde ner.

Risken är förstås att en del företag som inte var livsdugliga innan pandemin fick stöd ändå.

– Ja, men det är det pris vi får betala. Alternativet var värre, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Hon ger en eloge till regering, opposition och myndigheter som hon anser agerade snabbt och effektivt för att rädda företagen och ekonomin.

– Det var ingen som hade en aning om vilka som skulle överleva när vi gick in i pandemin i mars 2020, påminner hon.

Företag som nu jagar arbetskraft kommer att också tvingas erbjuda de anställda en större flexibilitet när det gäller att arbeta hemifrån.

– De företag som inte förstår att ge den flexibilitet man kan ge sina arbetstagare, kommer att vara förlorare. De kommer inte att få de bästa, säger Winsth.

Winsth tror också att kontoren måste bli mer ”intressanta” för att locka de anställda.

– Varför ska man åka till kontoret? I framtiden måste det vara minst lika intressant som ditt hem. Man behöver bygga kontoren på ett annat sätt för att folk ska vilja vara där, säger hon.

– Det blir ganska jobbigt om alla ska ha teamsmöten i ett öppet kontorslandskap, tillägger hon.

Däremot tror Winsth att företagen kommer att bli mer försiktiga med resor, särskilt långa resor. Det är inte bara för att spara pengar utan av hållbarhetsskäl, spår hon.

Hon ser inte att någon bransch är en egentlig förlorare när företagen ställer om. Det handlar snarare om att vissa branscher, som resebranschen, kan ställas inför mer utmanande förändringar, än andra. Vissa företag har också varit snabba i sin anpassning.

– Vi såg redan under pandemin hur många hotell och konferensanläggningar var smarta och gjorde alternativa lösningar så att man kunde träffas på ett säkert sätt.

– Tar vi hotell som har tjänat mycket pengar på affärsresenärer tidigare kommer de att tjäna mer på privatpersoner i framtiden. Men det är inget problem – om de bara ställer om till det.

Och det gäller att locka svenskar att semestra hemma i större omfattning.

– Privatpersoner i Sverige gör av med mer pengar utomlands än vad utländska turister gör i Sverige. Så får vi bara dessa svenska resenärer att stanna här så är mycket vunnet.

3. Arbetsmarknaden

Distansarbete i olika mängd och former blir en del av det nya normala för dem som vill, kan och får jobba hemifrån, enligt bedömare.

För personer som måste arbeta på plats som inom vård, skola, omsorg, handel, hotell och restaurang stundar en återgång till som det var före pandemin, medan långtidsarbetslösa befaras få det ännu tuffare.

Mer hemarbete kan på sikt påverka boende, löneutveckling och jämställdhet.

– Ökat distansarbete leder till färre persontransporter men också minskat behov av kontorsyta, som då kan byggas om till bostäder. Kontorsdöden ökar utbudet av lägenheter i centrala lägen samtidigt som distansarbete minskar efterfrågan på att bo centralt, vilket kan bidra till minskade prisskillnader mellan att bo centralt och i ytterområden, säger SEB:s chefsstrateg Johan Javeus efter att ha analyserat distansarbetets effekter på ekonomin.

Den fackliga tjänstemannaorganisationen TCO varnar för en ny kvinnofälla om kvinnor med barn börjar jobba hemifrån mer för att underlätta familjelivet än sina manliga kollegor.

– Den som inte är på plats på arbetsplatsen ofta och regelbundet, helst varje dag, riskerar att bli mer osynlig jämfört med fysiskt närvarande kollegor när det kommer till lönehöjningar, utvecklingsmöjligheter och befordran, säger TCO-ordförande Therese Svanström.

För arbetslösa blir det i stora drag en återgång till hur det var 2019, men ännu svårare för långtidsarbetslösa, enligt Annika Sundén, tidigare analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i dag regeringens utredare om korttidsarbete.

Under pandemin ökade antalet personer som varit arbetslösa i minst två år med nära 30000. Av dem är många utrikesfödda, har låg utbildning och dåliga kunskaper i svenska.

– Pandemin har skapat en starkare tudelning. Ju längre tid som går desto svårare är det att få ett arbete. Under pandemin har många rutinjobb digitaliserats och automatiserats, vilket medför ökad konkurrens om de ingångsjobb som finns, säger Annika Sundén.

På vissa håll råder skriande personalbehov. Dagens matchningsproblem beror främst på att de arbetslösas kompetens inte anses motsvara företagens behov.

4. Störningar i ekonomin och inflationshot.

Under pandemin har det skett stora störningar i världsekonomin. Företag har rapporterat om leveransproblem, brist på insatsvaror och rekorddyra fraktkostnader.

Dessutom har inflationen kommit tillbaka med besked.

– Inflationstalen vi ser är tal som vi inte sett sedan 1970- och 80-tal, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på storbanken SEB.

Men det menar han är i de flesta fall en följd av det han kallar för ”pandemirelaterade obalanser” i ekonomin.

Det har varit en följd av restriktioner och nedstängningar runt om i världen. Hushållen har inte kunnat resa som tidigare, gå ut på restaurang eller bio. I stället har de köpt prylar.

Så trots att staternas snabba agerande har gjort att de flesta hushåll har haft inkomster under pandemin, har de inte kunnat upprätthålla sitt traditionella konsumtionsmönster.

– Det har skapat en bristsituation på varor, underkomponenter och transporter, förklarar Bergqvist.

Även produktionen har fått störningar på grund av pandemin. Lokala virusutbrott har stängt hamnar, eller så har det varit brist på kapacitet.

Men det här är övergående, menar Bergqvist.

– När pandemin släpper greppet om våra ekonomer ska de här obalanserna gå tillbaka, Av det följer också att då ska inflationstrycket gå ner, säger han.

Men det finns ett annat bekymmer som kan bli mer bestående – energikrisen. Visst spökar pandemin här också, men lika mycket andra faktorer, inte minst omställningen till förnyelsebar energiproduktion. Det kostar stora summor.

– Världen vet att vi behöver mer energi i framtiden, samtidigt ska vi fasa ut den smutsiga energin och satsa mer på den gröna energin.

När det gäller de pandemirelaterade inslagen i inflationen ser Bergqvist redan vissa lättnader.

– Man kan se ett visst ljus i tunneln när det gäller vad gäller flaskhalsar. Det finns företag som säger att det börjar lätta, säger han.

Det helt avgörande är dock vilka förväntningar hushåll och företag har när det gäller inflationen på sikt. Dessa förväntningar har gått upp framför allt för det närmaste året.

– Men det intressanta är vad förväntningarna säger om inflationen om två och fem år – och där är de fortfarande ganska stabila, säger Bergqvist.

Läs mer: Nu öppnar Sverige – det här gäller

Categories
Ekonomi

Rekordvinst för Handelsbanken

”När vi summerar det fjärde kvartalet är det ännu ett bra resultat, faktiskt det bästa i bankens 150-åriga historia. Intäkterna växer snabbare än kostnaderna, räntabiliteten ökar och kunderna är nöjda, som det ska vara i Handelsbanken”, skriver hon i en kommentar till TT.

”Intäkterna växer precis där vi vill att de ska växa. Kostnaderna är under kontroll och kreditkvaliteten och kapitalpositionen mycket stark samtidigt som vi investerar långsiktigt i ännu bättre kundupplevelse”, tillägger hon.

Handelsbanken redovisar ett lyft för rörelsevinsten till 6369 miljoner kronor för fjärde kvartalet i fjol. Den hamnade därmed marginellt under snittprognosen bland analytiker, men jämfört med vinsten på 5378 miljoner kronor under motsvarande period i fjol var det ett rejält lyft – på nästan en miljard.

Nettovinsten steg samtidigt till 5236 miljoner kronor, mot 4370 miljoner kronor ett år tidigare. Nettovinsten var högre än väntat. Analytiker hade i genomsnitt räknat med en nettovinst på cirka 4940 miljoner kronor, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

I bokslutet för 2021 föreslår Handelsbankens styrelse en utdelning till ägarna på 5 kronor per aktie. Bland analytiker låg snittprognosen på drygt 7 kronor i utdelning enligt Bloomberg.

”Vi vill fortsätta växa och utveckla banken och investera inom de områden där vi ser potential för fortsatt tillväxt. Därför är det viktigt med finansiell styrka och flexibilitet”, skriver Carina Åkerström i en kommentar om utdelningen.

”Vi vill kunna ta initiativ och ta till vara på möjligheter. Självklart ska vi dela ut pengar banken inte behöver. Och vårt måltalsintervall ligger fast”, tillägger hon.

Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor, blev under fjolårets fjärde kvartal 7503 miljoner kronor. Det kan jämföras med 7244 miljoner kronor under motsvarande kvartal 2020.

Provisionsnettot lyfte till 3163 miljoner kronor, mot 2884 miljoner kronor ett år tidigare.

Kreditförlusterna föll till 9 miljoner kronor, vilket kan ställas mot 92 miljoner kronor under fjärde kvartalet 2020.

Enligt Åkerström är den positiva utvecklingen ett resultat av den plan för kostnadsreduktion och tillväxt som banken lade fram för tre år sedan.

”Vi såg redan tidigare att kostnaderna går ner, nu ser vi att intäkterna växer. Inom bolån, företagsfinansiering och kapitalförvaltning fortsätter vi utveckla vårt erbjudande mot kund, inte minst digitalt. K/I-talet och räntabiliteten förbättras. Intäkterna växer nu snabbare än kostnaderna”

Aktien i Handelsbanken, med Industrivärden som storägare, har gått upp med 3,6 procent sedan årsskiftet. Detta medan konkurrenter som SEB och Swedbank följt med nedåt i räntefrossan som skakat Stockholmsbörsen.

Läs mer: Så tror bankekonomerna om framtiden

Categories
Ekonomi

Hård tidspress för att klara elen till nya batterifabriken

I de svenska kommunernas kamp för att få Northvolts och Volvo cars nya batterifabrik, som ger tillväxt och 3000 nya jobb, har elfrågan varit helt central. Den har ansetts gynna orter i Norrland, och tala emot dem i söder där effekttillgången är mer besvärlig.

Men nu blev det Göteborg och Northvolts vd Peter Carlsson sade till DN i fredags att de ”säkrat nätet” genom löften från de ”parter som sköter infrastrukturen”.

Vi talar om en flerstegsraket, där batterifabriken får kraft från lokalnätsägaren Göteborg Energi, som måste ha en anslutning till Vattenfalls regionnät, vilket i sin tur måste kopplas upp mot stamnätet, som Svenska kraftnät styr över.

– För oss handlar det om hårdvara, vi måste bland annat bygga transformatorer och ställverk för att klara el försörjningen. Det blir en utbyggnad i takt med produktionen, men fabriken ska vara driftsatt 2025, säger Alf Engqvist, vd för Göteborg Energi.

Vem tar notan?

– Det gör företaget.

Hur stor blir den?

– Det går inte att säga, men det handlar om flera hundra miljoner för att stärka elnätet.

Göteborg Energi får en viktig roll i batteriprojektet, man kommer också att stå för stadsfiber, fjärrvärme och fjärrkyla – den senare ska ske med hjälp av avloppsvatten.

– En extremt avancerad lösning, här talar vi också om kostnader i hundramiljonersklassen.

Går elförsörjningen av batterifabriken ut över någon annan kund?

– Nej.

Är ni nära gränsen för elkapaciteten i Göteborg?

– Nej, men om vi ska slippa säga nej till nya framtidsprojekt och klara omställningen så måste vi ha beslut i närtid, för att ge kunderna en chans att förbereda sig.

Han syftar bland annat på att rederiet Stena Line vill övergå till eldrivna färjor.

– Stena måste ju veta om de vågar beställa sina färjor eller inte. Vår prognos är att vi behöver fördubbla effekten in till Göteborg fram till 2030 eller 2035, säger Alf Engqvist.

Vattenfall Eldistribution står enligt egen uppgift för cirka hälften av landets regionnät, och är starkt i bland annat Västsverige. Nu får man en förfrågan vars effektbehov motsvarar hela Västerås stads:

– Detta kräver ett väldigt nära samarbete mellan de olika parterna för att fungera. För oss handlar det om att bygga nya regionnätsledningar, och vi måste kunna ansluta oss till stamnätet, säger Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef på Vattenfall Eldistribution.

För detta krävs så kallad koncession, alltså tillstånd, vilket förutsätter samråd med olika intressenter.

– Projektet har en ambitiös tidsplan, men om vi kommer igenom tillstånden ganska fort så är det absolut realistiskt. Det verkar finnas en bra vilja att göra det.

Vem bekostar era investeringar?

– Den som har behovet, i det här fallet Göteborg Energi Nät, säger Cecilia Zetterström.

Svenska kraftnäts stora projekt i Göteborgstrakten är en 400 kilovoltsledning mellan Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Den ska enligt plan tas i drift 2028 – batterifabriken ska ha kommersiella leveranser från 2026.

– Den ledningen är till för att stärka hela regionens behov, när det gäller just Northvolt så känner vi oss trygga ändå. Vi tilldelade dessutom nyligen ganska mycket effekt till Vattenfall, säger Daniel Gustafsson, chef för avdelningen kraftsystem på Svenska kraftnät.

Han menar att myndigheten inte behöver starta något nytt stort projekt för Northvolt, men tillägger:

– Eftersom tidsplanen är tajt kommer vi under våren att titta på hur vi kan underlätta en upptrappad produktion på fabriken, till exempel genom att lägga till skyddsfunktioner som förbättrar kapaciteten och förbättra mätningen i regionen, säger Daniel Gustafsson.

Läs mer:

Kampen om Northvolts batterifabrik har gynnat förlorarna – men elkrisen oroar

Göteborgs lösning: Jättefabriken ska kylas med avloppsvatten

Northvolts vd vill ha vindkraftsel från kritiserat projekt