Categories
Ekonomi

Så mycket kostar elbilen jämfört med fossilbilen

Peder Zandén Kjellén forskar på hållbara transporter vid högskolan i Gävle. I klippet reder han ut bland myter och påståenden om elbilen.

Vilken är dyrast – en ny elbil eller en fossilbil? Som så ofta finns inget glasklart svar. Det handlar om vilken typ av bil man anser sig behöva och hur mycket man kör. Så här kan en grov ekonomisk kalkyl se ut:

Högre inköpspris

En helt elektrisk bil kostar mer än samma modell som helt eller delvis går på fossila bränslen. Men prisskillnaden krymper i takt med att tillverkarna lanserar allt fler ”vanliga” elbilar som inte tillhör premiumsegmentet.

De billigaste elbilarna kostar i dag 200000 kronor efter bonus, men då är de i sanningens namn tämligen trånga och inget för långresor med familjen.

En rymligare elektrisk kompakt-suv (mellanstor stadsjeep) med 45 mils räckvidd från en sydkoreansk tillverkare kostar 415000 kronor efter avdragen miljöbonus. Samma bil med hybriddrift (inte laddhybrid) kostar 284800 kronor (modellen finns inte med enbart förbränningsmotor).

För den som enbart ser till inköpspriset är elbilen alltså 45 procent dyrare, och då är ändå inte den högre finansieringskostaden inräknad.

Lägre driftskostnader

Elmotorn är mycket effektivare än förbränningsmotorn, där 70 procent av energin i bränslet försvinner i form av värme. En elbil av ”mellanstorlek” förbrukar ungefär 1,5 kWh per mil, vilket kostar 2,50-3 kronor. Om man kan ladda hemma vill säga, snabbladdningsstationer tar mer betalt för elen och ger samma bil en milkostnad på 6-8 kronor. Motsvarande fossilbil har grovt räknat en bränslekostnad på 7-10 kronor milen.

Den som har möjlighet att ladda hemma sparar alltså upp emot sju kronor milen på att köra elbil. Men för att elbilsägaren ska ”köra in” de 130000 kronor extra som elbilen i exemplet kostar att köpa, behöver vederbörande ratta runt sitt fordon i cirka 20000 mil. Något som tar drygt 10 år att göra för de flesta vardagsbilister.

Annat som talar för elbilen i kalkylen är de lägre servicekostnaderna, den behöver varken byta olja eller kamrem. Dessutom är slitaget på motor och transmission mindre vilket betyder längre livslängd.

Bättre andrahandsvärde

Elbilar är eftertraktade på begagnatmarknaden och framför allt exklusiva modeller har visat sig behålla värdet väl. Men även mer ”normala” elbilar väntas trotsa den gamla tumregeln att en ny bil förlorar halva sitt värde de första tre åren/6000 milen. Skillnaderna kommer troligen öka framgent, då begagnade bensin- och dieselbilar väntas bli mindre efterfrågade därmed sjunka snabbare i pris.

Kikar man på privatleasing, där en stor del av det som kunden betalar för varje månad är just värdeminskningen på bilen, ser man att bilföretagen räknar med att få bra betalt för just elbilar när leasingperioden tar slut.

Den elektriska kompakt-suven i exemplet kostar enligt prislistan från 3295 kronor i månaden att leasa under tre år. Det är exakt lika mycket som hybridvarianten kostar, trots att den sistnämnda är klart billigare att köpa. Det visar att firman räknar med att en helelektrisk bil behåller sitt värde betydligt längre än en med förbränningsmotor.

Vad kostar bilen egentligen? Här kan du testa Högskolan i Gävles bilkostnadkalkyl

Categories
Ekonomi

Så påverkas hushållen av stigande räntor

Riksbanken planerar en höjning av styrräntan först 2024. Men bankernas utlåningsräntor är redan på väg upp. Ekononomibyrån har tittat på de svenska storbankernas snitträntor som alla har höjts den senaste tiden.

Det beror på att marknaden föregår, enligt Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling. Han tror att Riksbanken kommer att höja räntorna betydligt tidigare.

Vi befinner oss i en global miljö där styrräntorna är på väg upp. Det är ingen som tror att Riksbanken kommer vänta till årsskiftet 2024, utom dem själva. Tittar man på marknadsprissättningen höjs räntorna redan till hösten, säger han i Ekonomibyrån.

Minskad konsumtion

Ekonomer varnar nu för att räntekostnaderna kan komma att dubbleras framöver. Enligt en Novusundersökning som Ekonomibyrån låtit göra framgår att sex procent av svenskarna skulle behöva flytta om räntekostnaden blir dubbelt så hög.

Inte oväntat är det de med lägst hushållsinkomster som påverkas mest. I den gruppen säger elva procent att de skulle behöva flytta.

Drygt en femtedel av svenskarna skulle behöva konsumera mindre i vardagen om räntekostnaderna dubblerades. Men det finns flera intressanta skillnader säger Novus vd Torbjörn Sjöström.

– Villaägare har bättre ekonomisk trygghet än bostadsrättsinnehavare. Privatanställda har en starkare ekonomi jämfört med offentliganställda, och storstadsbor är starkare än i glesbyden, säger han.

LO-medlemmar drabbas mest

Sett till fackförbundstillhörighet skulle konsumtionskraften hos LO-medlemmar påverkas mest om räntorna går upp enligt undersökningen. Där svarar 41 procent att de skulle behöva konsumera mindre i vardagen.

– Om det slår hårdast mot LO-medlemmar så är det ju politiskt intressant och kan vara ett problem för regeringen, säger Torbjörn Sjöström.

Missa inte hela avsnittet av Ekonomibyrån: Slutfestat, på SVT Play.

Categories
Ekonomi

Bostadskraschen vi minns (eller helst vill glömma?)

När finanskrisen bröt ut i USA 2007 tvärbromsade världsekonomin. I Sverige rasade Stockholmsbörsen – och bostadspriserna föll brant. Men med dramatiskt sänkta räntor och mer pengar i systemet studsade bopriserna upp igen.

Men krisen fick ändå långvariga effekter – som påverkar bostadsmarknaden än i dag.

Missa inte hela Ekonomibyrån – Slutfestat? Om bostadsmarknaden och stigande räntor.

Categories
Ekonomi

Carl Johan von Seth: Välkommen till det nya priskriget

”Försöker du säga till folk att de inte ska be om för höga löneökningar?”

”I stora drag, ja.”

BBC:s ekonomiredaktör Faisal Islam gjorde i förra veckan en uppmärksammad intervju med den brittiska centralbankens chef Andrew Bailey, som nyss hade höjt landets styrränta från 0,25 till 0,5 procent.

Vad var det han sa egentligen? Får britterna inte be om högre lön?

Vi återkommer till det.

Läget i alla europeiska länder är just nu likartat. Återhämtningen efter pandemin har trasslat till det i världsekonomin. Människor köper mycket mer prylar än de gjorde före pandemin och lägger fortfarande mindre pengar på sådant som resor och nöjen.

Samtidigt har den globala tillverkningsindustrin hamnat i olag efter alla karantäner och lockdowns. Under hela förra året hade företagen problem med att grejerna som folk ville ha inte kom fram. Fraktpriserna skenade.

Det var den första fasen i det nya priskriget. Olika råvaror, elektronikkomponenter, bränsle och inte minst el – vars prisrally också har andra orsaker – blev dyrare. Men det drabbade inte konsumenterna i så stor utsträckning.

Det vi ser på vissa håll nu är priskrigets andra fas. Fler företag skjuter över sina kostnader på konsumenterna. Glassmästaren Anders Lejonbjörn säger till DN att hans företag hittills har tagit emot kostnadssmällen. Men snart räknar han med att försöka höja priserna mot konsumenterna.

Det är han inte ensam om. Bland svenska företag är förväntningarna på prishöjningarna de högsta sedan åtminstone 2006, då statliga Konjunkturinstitutet började göra regelbundna mätningar.

Så ser det också ut i resten av Europa. Inflationen, alltså ökningen i den allmänna prisnivån, ligger också på 4 procent i Sverige – mer än dubbelt så mycket som snittet de senaste decennierna. I euroländerna är siffran 5 procent.

Den brittiska inflationen är extra hög. Man räknar med att den allmänna prisnivån kommer att stiga stiga med ungefär 7 procent i år.

Det är förstås ett problem för vanliga britter. 7 procent inflation betyder att hushållens levnadskostnader kommer att öka med just 7 procent, medan deras inkomster inte alls stiger med lika mycket. Det betyder i sin tur ett tapp i levnadsstandard som inte har setts på mycket länge. Samma problem kommer att drabba även svenskarna, fast troligen i betydligt mindre omfattning.

Vilket för oss in på frågan om den tredje fasen i priskriget, som inte har inträffat än men som centralbanker har börjat oroa sig för. Det är att prisökningarna ska leda till dels att människor börjar förvänta sig högre inflation även i framtiden, dels att folk ska kräva högre löneökningar för att kompensera det höga prisläget.

Den utvecklingen skulle bli självförstärkande, med prishöjningar som leder till löneökningar som leder till nya prishöjningar. En ond cirkel som kan bli väldigt smärtsam att bryta.

Där är vi inte alls än. Men det var det scenario som den brittiska centralbankschefen Andrew Bailey hade i åtanke när han bad folk att inte försöka höja sina löner för mycket. Hans kommentarer väckte också starka reaktioner. Bailey har ju inga synpunkter på att företagen höjer sina priser. Varför ska han lägga sig i vad folk kräver i lön?

En del saker kommer att bli ovanligt mycket dyrare framöver, och det mesta tyder på att det är en engångshändelse. Men ju längre denna period blir, desto hetare kommer konflikterna att bli.

Läs mer:

Priset på glass höjs: ”Det är tuffa tider”

Categories
Ekonomi

Ny höjning av bensinpriset och dieselpriset.

Det gör att en bilägare som tankar 50 liter diesel nu får betala 310 kronor mer jämfört med för ett år sedan. För bensinbilister är skillnaden 212 kronor.

Bakgrunden till de stigande priserna är att priset på råolja rusat det senaste året. När det gäller dieselpriset har också den ökade reduktionsplikten haft betydelse, vilket innebär att mer av dyrare biodrivmedel måste blandas i. Syftet är att minska klimateffekten från transportsektorn.

Läs mer: Dieselpriset på ny rekordnivå

Categories
Ekonomi

Glassföretag: Priserna kommer att gå upp

Utanför glassfabriken i Högsbo industriområde i sydvästra Göteborg är gatorna snötäckta. Innanför dörrarna förbereder personalen samtidigt för fullt inför sommarsäsongen. Pallar med glasslådor klättrar upp mot frysrummets tak i väntan på varmare tider. Men i och med ökade kostnader för framför allt råvaror kommer prislappen se annorlunda ut i sommar.

– Det är tuffa tider, säger Anders Lejonbjörn, glassmästare på Lejonet & Björnen och förklarar att företaget ännu inte landat i hur priserna kommer att se ut men att de kommer att höjas.

– Med så kraftiga prisökningar som det är nu kommer vi inte att kunna stå emot. Det är en helt unik situation, eftersom alla sektorer går upp. Vi berörs naturligtvis av priserna för transport, el och material, men den stora delen för oss är råvarudelen.

Anders Lejonbjörn menar att det inte är någon risk för att det kommer bli brist på slutprodukter hos glassföretaget. Men de har valt att ta bort en produkt ur sortimentet.

– Hallonglassen kommer att utgå. Priset på hallon har stigit med över 100 procent. Hallonsorbet är en av våra topp fem-säljare så den behåller vi, men vi ser över priset, säger han.

Även hos Triumfglass diskuteras just nu hallonglassens framtid. Det står klart även här att all glass kommer att bli dyrare.

– Det har varit en ansträngd situation. Vi kommer, och har varit tvungna, att höja våra priser mot våra kunder, säger Felix Müntzing, försäljnings- och marknadschef på företaget.

Ungefär en krona per glasspinne, tror han att prishöjningen kommer att landa på.

– Det är ändå en höjning som vi tror marknaden klarar av.

Att hallonpriset skjutit i höjden förklaras bland annat av att USA, som annars köper hallon från Sydamerika, i år tvingats köpa råvaran från Europa, något som dragit upp priset rejält. Även på den nordamerikanska kontinenten har man drabbats av dåliga skördar som påverkar tillgången på en helt annan råvara – korn som används till kornmalt när man brygger öl.

– Nu är det ett stort underskott där, så då börjar de köpa korn på den europeiska marknaden. Och den europeiska skörden var inte heller så bra, det blir en världsbrist helt enkelt, säger Mats Wahlström, vd för Poppels bryggeri i Göteborg och berättar att kornpriset har gått upp med över 50 procent.

Prisuppgången startade redan i slutet på september, men för Poppels del är det först nu det känns.

– Vi brukar teckna terminskontrakt och har under hela 2021 legat kvar på den ursprungliga kontrakterade nivån. Men från och med januari behöver vi teckna nya avtal och då börjar det här slå igenom, säger Mats Wahlström.

Under samma period har företagets transportkostnader skjutit i höjden. Först gällde det internationella transporter, men nu börjar det bli dyrt även på hemmaplan, berättar Wahlström.

– Om vi tittar i vårt närområde, så ökar de transportkostnaderna också ganska mycket nu. Vad jag har hört beror det på en kombination av att det är brist på chaufförer och dieselpriset. Från oktober till december började vi se att det händer något på vår kostnadssida.

Detta i kombination med de rekordhöga elpriserna innebär att bryggeriet för första gången sedan starten 2012 kommer att behöva höja priserna på öl.

– Det kommer att göras försiktigt, men vi behöver göra det. Vi har väldigt mycket försäljning till Systembolaget så det är framför allt den delen vi tittar på, säger Wahlström.

Branschkollegorna på Beerbliotek, också verksamma i Göteborg, står inför samma utmaning.

– Det har varit väldigt svårt, framför allt under 2021. Våra kostnader har gått upp med 15 procent och vi kommer behöva höja våra priser i år för att täcka de kostnaderna, säger Richard Bull, grundare av bryggeriet.

Till skillnad från Poppels köper Beerbliotek korn från England. Utöver att priserna har höjts har det även blivit svårare att få tag på råvaran i och med Brexit, förklarar Richard Bull. Ytterligare ett problem är bristen på aluminiumburkar.

– Vi får allting, med ledtiden på de här produkterna är mycket längre, säger han.

Läs mer:

Carl Johan von Seth: Välkommen till det nya priskriget

Svenskt griskött kan bli dyrare: ”Priserna måste upp”

Han förlorar en miljon på stigande el- och bränslepriser

Categories
Ekonomi

Swish låg nere – gick inte att betala

Felet ska ha upptäckts klockan 21.17 på fredagskvällen. Det finns ingen prognos för när det ska vara löst.

”Vi arbetar för fullt med att lösa problemet och uppdaterar vår hemsida när status ändrats. För frågor om transaktioner, var vänlig kontakta din bank”, skriver Swish på hemsidan.

Sedan 22.36 ska Swish åter vara i funktion.

Categories
Ekonomi

Batterifabriken ska kylas med ”tekniskt vatten” från staden

Genom att gena i de traditionella kommunala beslutskurvorna har Göteborgs stad lovat Volvo Cars och Northvolt att det redan i höst ska finnas en godkänd detaljplan för det 75 hektar stora området i Torslanda på Hisingen.

En viktig del i kravlistan har handlat om leveransen av de stora mängder kylvatten som krävs. Det behöver också ske i samklang med det miljö- och klimatprogram som staden i fjol beslutade om för att leva upp till FN:s 1,5-gradersmål. Därtill har Göteborg så sent som härom dagen skickat in ansökan om att bli en av EU:s 100 så kallade klimatneutrala städer fram till 2030.

Kylvattnet till 30-miljardersanläggningen skulle kunna hämtas i ledningar från Göta älv eller Torsviken i havet ett par kilometer söder om batterifabriken. Men det skulle kräva särskilt miljötillstånd.

Nu slipper man det. Göteborgs stad erbjöd i sin ansökan leverans av så kallat tekniskt vatten i nya ledningar direkt från det egna bolaget Gryabs anläggning Ryaverket som också ligger på Hisingen, nära Älvsborgsbrons fäste.

I Ryaverkets bassänger renas avloppsvattnet från 800 000 invånare och industrier i regionen. Av resterna från reningen tillverkas biogas och renat vatten släpps ut i Göta älv. Det är detta renade, ”tekniska vatten”, som nu alltså även ska användas på nytt, i batterifabriken.

– Vi tar ett delflöde för att kyla batterifabriken. Hur mycket? Mycket! På det här viset får vi en cirkularitet och gör väldigt stora miljövinster, säger Gryabs vd Karin van der Salm.

När DN talade med henne var det påtagligt hur glad hon var.

– Det här en förhoppning som vi länge har pratat om, hela VA-världen vill ju få till en cirkularitet och slippa att bara släppa ut även det använda vattnet.

Volvo Cars strategichef Erik Severinson leder projektet med batterifabriken. Som svar på frågan vad som avgjorde till Göteborgs fördel nämner han det logistiska läget, närheten till den befintliga bilfabriken och tillgången till kompetens.

Men kylvattenfrågan har också spelat in, säger han:

– Det är en väldigt bra lösning vi har kommit fram till i Göteborg där vi kan använda ett vatten som redan används i systemet och hittar ett nytt område för det. Därmed minskas klimatavtrycket, så det har varit en viktig aspekt i vårt val.

Fakta. Utvecklingscentret har fått en vd

Själva batteritillverkningen dröjer omkring fem år. Men dessförinnan ska det särskilda utvecklingscentret för batterier stå klart, det placeras i närheten av batterifabriken och där ska upp till 300 personer arbeta, enligt strategichefen Erik Severinson. Vd:n för utvecklingsbolaget är redan utsedd och heter Henrik Björkman.

Källa: Volvo Cars.

Hos Göteborgs stad var glädjen och lättnaden stor på fredagsmorgonen. En nyckelperson har varit Business Region Göteborgs, BRG:s, vd Patrik Andersson.

Han bedömer att erbjudandet om kylvattnet varit en så kallad ”usp”.

– Det är en jättegrej för klimatet, skulle jag vilja påstå, säger Andersson till DN.

Även om fabriken får omkring 3 000 anställda bedömer Patrik Andersson att etableringen totalt sett innebär minst 6 000 men snarare uppemot 8 000 nya jobb till regionen.

– Räknar vi in alla underleverantörer är det dom talen vi pratar om, säger han och utlovar tårtkalas för alla inblandade nästa vecka.

Som ett uttryck för den bredare betydelsen av beskedet har Västra Götalandsregionen beslutat att avsätta 145 miljoner kronor i ett paket för kompetensomställning och forskning.

– Vi behöver också se över och utveckla den internationella skolan, kanske att vi behöver en till skola i stan, säger skolkommunalrådet Axel Darvik (L).

Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Axel Josefson (M) kunde knappast önskat sig mer så här i inledningen av valåret. Men han pekar i stället på ”ett lagarbete”.

– Hela politiken enades om att vi verkligen ville ha fabriken här. Men vi har varit tvungna att förflytta berg för att få till det.

För att klara löftet med en godkänd detaljplan till hösten har partierna enats om att ändra i den normala proceduren där ett planförslag går på remiss till flera olika nämnder.

Detaljplanen för fabriksområdet är inte antagen, får ni den godkänd av Länsstyrelsen?

– Vi har haft en mycket bra dialog med dem och identifierat de utmaningar som finns, vi ser att det finns lösningar.

När DN konstaterar att det är valår, säger Axel Josefson:

– Det här är väldigt bra för hela Västsverige och det är oerhört viktigt att vi kan fortsätta att vara ett världsledande fordonskluster. Det är det viktiga nu. Här finns ingen politisk konflikt.

Har du varit nervös?

– Nej. Jag har varit ganska trygg i att vi skulle ta hem det.

Categories
Ekonomi

Historiskt ras – men ingen anledning till panik i Silicon Valley

Att användarna är för gamla är inget nytt. Zuckerberg har i ett par år nu försökt föryngra farbror Facebook. Instagram köpte dem lite tid. Sen behövde Insta poppas till också för att inte tappa helt till Snap. Nu ängslas man över att kidsen flockas hos Tik Tok. Kepsen bakfram och sneakers på har alltså inte hjälpt.

Det är därför som bolaget döpte om sig till Meta och går all in på hypade Metaverse. Man hoppas förnya och föryngra sig genom att bli först med att bygga världen vi ska hänga i med VR-glasögon och mötas, dejta och gå på konsert virtuellt.

Räntan går upp nu

Facebook-aktiens ras ska också sättas i ett sammanhang av att techbolag inte längre flyger uppåt med raketbränsle på börsen. Räntan går upp nu. Det brukar alltid pressa börsen. Allra mest pressar det de högst värderade bolagen, alltså tech.

Även Spotify, som inte har användartillväxt nog att leva upp till förväntningarna, rasade med 19 procent efter sin kvartalsrapport. Samma sorts besvikelse låg bakom Netflix 30-procentiga ras för några veckor sedan.

Så är detta slutet på techbubbla 2.0? Kommer hela rasket rasa som IT vid millennieskiftet? Nej. I dag står det klart bortom allt tvivel att allt i samhället håller på att digitaliseras. När den första IT-bubblan briserade så lät det smart att säga att ”klart ingen vill handla kläder på nätet, man vill klämma och känna på dem i verkligheten så det var bara en tidsfråga innan Boo.com gick i konken”. Resten är e-handelshistoria.

Annonsförsäljningen går finfint

Pandemin gav en turboeffekt på digitaliseringen när till och med gammelmormor började nätshoppa. Så i dag är det snarare i enskilda sektorer och bolag som det kan uppstå bubblor. Inte hela tech-branschen i stort. För ”tech” är ju i dag snart sagt all verksamhet som kan digitaliseras i någon utsträckning. Och det råder ingen nöd på de andra jättarna. Google kom tidigare i veckan med nytt rekordresultat. Annonsförsäljningen går finfint. Apple gladde också med fina kvartalssiffror.

Den enes död, den andres… ja, man kan koppla ihop jättarnas uppgång och fall. Apples integritetsskydds-förändringar har gjort att många valt ”vill inte bli spårad av annonsörer på nätet” när de installerar en app. Detta har varit dåligt för Facebook som fått det svårare att rikta annonser träffsäkert när de inte lika lätt kan spåra oss utanför sin egen app. Men inte ett problem för Google som genom alla sina olika tjänster fortsätter ha bra koll på oss.

Apple tjänar såklart också på det. Varumärket stärks i konsumenternas ögon och deras egna annonseringskanaler påverkas inte.

Lägger sina pengar där du lägger din tid

Den stora faran för alla techbolag som lever på vår uppmärksamhet, är att någon annan kommer och stjäl vår tid. Till och med succén Tik Tok som verkar växa obrutet, börjar oroligt se sig över axeln efter nya ungar på gatan som Roblox och andra spel som stjäl…tid! Där du lägger din tid, där lägger annonsörerna sina pengar. Där växer bolagen till nya rekordvärderingar.

Tänk om du lade lite mindre tid på allt som heter spel och sociala medier? Det skulle verkligen leda till ett ordentligt tech-ras på bred front. Det skulle dra med sig även Microsoft ned, som nu gått in mer i spelvärlden. Men att vi skulle lägga mindre tid vid skärmen, det kommer ju inte hända, eller hur?

Ingen anledning till panik i Silicon Valley, alltså. Bara ett farthinder som techmiljardären råkade missa med sin Lamborghini, så att underredet skrapades lite granna. Visserligen blev notan 200 miljarder dollar på verkstan, men bilen är ändå intakt. Vissa, som tror att Facebooks satsning på Metaverse är smart, ser nog rent av köpläge nu.

Categories
Ekonomi

Zuckerberg inte längre tio-i-topp efter Metas ras

Meta tappade omkring en fjärdedel av sitt börsvärde när New York-börsen stängde på torsdagen. Det betyder att i ett slag har nästan 240 miljarder dollar i marknadsvärde raderats, det vill säga närmare 2200 miljarder kronor.

Raset kom efter bolagets klena kvartalsrapport föregående dag. Det handlar dels om en effekt av att Iphonetillverkaren Apple har stärkt integritetsskyddet för sina kunder, vilket lett till att Facebook fått problem med sin affärsmodell för riktade annonser baserat på surfhistorik.

Samtidigt förlorar Mark Zuckerbergs imperium marknadsandelar – som utöver Facebook bland annat består av Instagram – till utmanare som Tiktok och Youtube. Särskilt bland unga användare är trenden tydlig att Meta Platforms appar inte används så mycket.

Enligt Forbes är Zuckerberg nu god för omkring 84,8 miljarder dollar vilket gör att 37-åringen för första gången sedan 2015 hamnar utanför topp-tio-listan över världens rikaste.

Det är det näst största endagstappet någonsin. I november i fjol twittrade Tesla-vd:n Elon Musk om att sälja tio procent av sina andelar i energiföretaget och hans förmögenhet krympte då 35 miljarder dollar i värde.

Läs mer: Meta lägger ned planer på kryptovaluta