Categories
General

Tre professorer: Här hade vi fel om covid-19

Merparten av restriktionerna lyftes på onsdagen – kanske för sista gången under den tid vi levt med covid-19 i Sverige. Många experter har under pandemins gång uttalat sig om viruset, spridningen och immuniteten. Men det har inte alltid blivit rätt.

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde inledningsvis att infektionen skulle te sig mer som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, tänkte att en långvarig immunitet skulle uppnås bland befolkningen.

”Insåg att immuniteten inte håller”

– Men i samband med att de första mutationerna började dyka upp och återsmittar människor så insåg jag att immuniteten inte håller. Och det är samma sak med vaccinen, även om de skyddar mot svår sjukdom och död så kan människor smittas.

I början av pandemin gjorde många en strikt uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.

– Det är inte luftburet eller inte luftburet. Det finns grader. Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

SVT ringde upp tre experter som ofta synts i rutan för att fråga vilka felbedömningar de har gjort. Se deras svar i videon.

Categories
General

Efter sju års arbete – hon återerövrade platserna från rasbiologerna

Albumet är en gåva från en privatperson till Ájtte. Det har namnet ”Minne från rasbiologisk exp. bland Gellivare Lappar”.

Den rasbiologiska expeditionen gjordes år 1925. Fotona är tagna av minst två kameror, och innehåller även bilder som visar hur fotograferingarna gick till.

– Den här resan finns inte som reseräkning, den finns inte i Rasbiologiska institutets räkenskaper. Men man har använt sig av materialet som kommer från den här expeditionen, berättar konstnären Katarina Pirak Sikku.

Katarina Pirak Sikku vet inte så mycket om Martin Nilsson, som gav albumet till Ájtte museum. Men hon menar att det är viktigt att visa hur de här expeditionerna kunde gå till, och belysa vilken hjälp rasbiologerna fick av vanligt folk med lokalkännedom.

Rest och tagit tillbaka platserna

Hon har rest i expeditionens fotspår, bland annat från Stora sjöfallet upp till Sitasjávri.

– När jag väl satt där på en sten vid vattnet och inväntade bättre ljus, då kom det människor som kände igen personer på bilderna. Folk kände också igen platserna på bilderna, kunde peka ut var de hade varit, berättar Katarina Pirak Sikku.

Sju års arbete blev en utställning, med hjälp av efterlevande till de som fotats på expeditionen. Tillsammans med Magnus Kitok Ekelund, Katarina Spik Skum och Anna-Stina Svakko gjorde hon ett nytt album. De har gestaltat området utifrån hur de känner det och hur de själva vill förmedla det.

”Viktigt med kunskapen – hur det gick till”

Utställningen visas nu på Göteborgs konsthall som en del av samlingsutställningen Med nya ögon – mellankrigstiden genom linsen.

– Jag tycker det är jätteviktigt att vi får kunskap av vad som skedde, hur det gick till. På något sätt tar vi tillbaka området och går vidare.

Hur går du själv vidare, efter sju års arbete?

– Nu håller jag på med en bok, en egen bok, där jag skriver om vad jag hittat i arkivet. Sedan är jag ruskigt less på det här just nu. Jag behöver pausa det här med rasbiologin. Sen får jag se om jag kommer tillbaka till det, om det finns fler ingångar som jag kan tänka mig att ta. Det tror jag nog.

Få en glimt av utställningen och hör Katarina Pirak Sikku berätta i klippet här ovan .

Categories
General

Säkerhetsexperten: Ryssland kan ha påverkats av enig västlig front

Under måndagseftermiddagen mötte Frankrikes president Emmanuel Macron den ryske presidenten Vladimir Putin, på plats i Moskva.

Frågan för parterna är om Ryssland kan ges någon form av säkerhetsgarantier – samtidigt som det ska kunna stå Ukraina fritt att ansöka om medlemskap i Nato, något som Ryssland starkt emotsätter sig.

– Putin nämnde själv en ”finlandisering” av Ukraina. De (Finland red. anm.) behöll sitt oberoende men gick inte med i Nato, säger Katarina Engberg när hon gästade SVT:s Morgonstudion.

Vad vinner Putin på mötet med Macron?

– Det kan vara så att han har påverkats av den väldigt eniga västliga fronten som har visats upp. Att man har talat om vilka sanktioner det har handlat om, att man tillexempel kan komma att slå till mot det ryska banksystemet.

Ett försök att vinna tid

Men enligt Engberg kan det likaväl handla om att Ryssland försöker vinna tid.

Så sent som igår kom det rapporter om att Ryssland flyttat artilleri och stridsvagnar mot gränsen till Ukraina.

– Från säkerhetstjänster på västlig sida har det sagts att det kan vara så att Ryssland behöver mer tid för att fylla kapaciteten att slå till. Så antingen är det en krigsförberedelser – eller är det en järnhand för att tvinga fram eftergifter från väst.

”Diplomatisk jättemobilisering”

Katarina Engberg tror att Emmanuel Macron förmodligen är nöjd med mötet med Putin.

– Han är nöjd i så mening att diplomatin fortsätter, säger Engberg.

Macron fortsätter idag till Ukraina där han ska träffa president Volodymyr Zelenskyj. Därefter följer ett möte i Berlin med och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Den 15 februari ska sedan Scholz besöka Moskva.

– Från hela västsidan är det en jättemobilisering att använda alla diplomatiska kanaler som finns för att se till att det inte blir ett krig Europa.

Categories
General

Glassföretagets tweet upprör: Men även om man är arg – blir man ändå sugen på glass?

Glassföretaget har tidigare tagit ställning i en lång rad politiska sammanhang: Black lives matter, Israel, Palestina och ensamkommande afghaner i Sverige.

Denna gång gällde det Ukrainakrisen.

Företagets utspel har på sociala medier anklagats både för att föra fram ett ”Kreml-narrativ”, och för att vara opassande långt från ett glassbolags huvudverksamhet.

Varför gör kommersiella företag den här typen av politiska ställningstaganden?

– Vi har haft stort fokus inom marknadsföringen att bolag måste bli mer relevanta: Hållbarhet, jämställdhet, jämlikhet och så. Vi har haft mycket sådant de senaste åren, och då är det självklart att bolag också vill ha med det, säger Erik Modig, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som forskar på konsumentpsykologi och marknadsföringsstrategier.

– Sen beror det på vad syftet är. Det är viktigt att se vad är som är företagskommunikation där man vill profilera sig för att locka anställda eller partnerskap, kontra sådant som företagen gör för att få slutkonsumenterna att köpa, säger han.

Även om man blir uppretad av glassbolagets utspel – fungerar utspelet ändå som marknadsföring? Kan ilskan trängas undan i det undermedvetna – och ersättas med ett plötsligt glass-sug?

Se forskarens svar i videon ovan!

Categories
General

Allt du behöver veta om nya omikronvarianten BA.2

Om den nya undervarianten BA.2 kan smitta även de som redan haft BA.1 är en knäckfråga. Enligt avdelningschefen för den danska smittskyddsmyndighetenStatens Serum Institut professor Troels Lillebæk, är det för tidigt att svara på.

– I Danmark har den tagit över smittspridningen mer än BA.1. Nu utgör BA.280 procent av all smitta i Danmark.Vi vet fortfarande inte om BA.1-infekterade personer senare kan smittas av BA.2, men vi undersöker detta,säger Troels Lillebæk.

Ökar i Sverige

I Sverige har 1087 fall hittills bekräftats och det första fallet av BA.2 hittades i början av december. Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att BA.2-smittan sannolikt redan är mycket spridd i Sverige. Vi vet bara inte om det. BA.2 skiljer sig nämligen på en punkt från BA.1. Den saknar S-gen och liknar därför deltaviruset.

– Danskarna testar tre gånger så mycket och sekvenserar nästan allt. De har extremt intensiv testning med mycket pålitliga svar. I Sverige testar vi inte lika mycket. Vi sekvenserar ungefär 10 procent av de positiva provsvaren. Datan i Sverige går knappt att använda. Fram till nyår cirkulerade rätt mycket delta, men det var troligen omikron BA2.

Finns det några faror med detta?

– Det kan vara om någon vaccinerad smittas och råkar föra smittan vidare till ovaccinerade. Jag hade velat se att man begränsade smittan, men nu är det sådan oerhörd smittspridning så jag tror inte att det går, säger Joakim Dillner.

Immunitetsundvikande egenskaper

Den danska smittskyddsmyndighetenhar genomfört en studie i 8500 coronasmittade hushåll. Där har man jämfört hushåll som smittats av BA.1 med hushåll smittade av BA.2. Studien, som inte har referentgranskats än, menar att det finns belägg för att BA.2 är mer smittsamt och har immunitetsundvikande egenskaper. Troels Lillebæk säger dock att det den nya varianten inte är farligare i sig och att vaccin fortfarande ger ett gott skydd mot covid-19.

– Vaccinskyddet mot BA.2 har en nedsatt effekt. Vi kan se att det är fler vaccinerade som blir smittade med BA.2 än med BA.1. Men det är när vi jämför de olika undervarianterna till omikron. Vi kan fortfarande se att vaccinet har en skyddande effekt mot omikron, säger Troels Lillebæk.

Behöver vi vara oroliga?

– Jag tror att om man har en befolkning med lågt antal vaccinerade så ska man vara orolig för att väldigt många testar positivt samtidigt.Det innebär en belastning för sjukvården om många människor testar positivt samtidigt. Det kommer alltid att finnas någon som blir sjuk, någon som blir inlagd och någon som dör.Belastningen berorpå hur många som testar positivt samtidigt.

Är det mer smittsamt? Är det farligare? Behöver vi vara oroliga? Se mer om omikron BA.2 i videon.

Categories
General

Riksdagsseminarium kapat– nazistiska symboler visades

Företrädare för flera politiska partier var på plats för seminariet, som anordnades i Fadimes Sahindals minne. Bland annat var M och S på plats i riksdagen och L och KD var med via länk. SVT:s reporter Fanny Renman var därför att prata om SVT:s granskning om hedersförtryck.

– Det blev kaos när det hände, personer som styrde det digitala mötet både från riksdagen och från nätverket försökte trycka på mute och kasta ut personerna, men det gick inte, de fortsatte komma in, säger Fanny Renman.

Den politiska vilden Amineh Kakabaveh är ordförande i föreningen Varken hora eller kuvad och arrangerade mötet.

– Det var fascistiska flaggor och fruktansvärd musik, det blev så skakigt, vi försökte stänga av direkt, säger hon till SVT.

”Det blev kaos”

Länken för att kunna delta digitalt hade spridits av arrangörerna för att så många som möjligt skulle kunna ta del av seminariet. Det gick bland annat att hitta den på föreningen Varken hora eller kuvads Facebooksida.

– Det som hände var att personerna, tog över mötet och började prata och spela musik, jag uppfattade inte det, men jag fick höra i efterhand att det sades olämpliga saker i musiken. De tog över skärmen och visade bland annat flaggor med symboler, säger Fanny Renman.

Efter ett par minuter stängdes hela mötet ned.

– Det var fruktansvärt, men vi kommer alltid att stå uppoch kämpa mot rasism och fascism precis som vi kämpar för kvinnor och flickors rättigheter och mot hedersförtryck, säger Amineh Kakabaveh.

Har polisanmälts

Själva mötet var ett seminarium i riksdagen, men den digitala biten i Zoom anordnades av Socialdemokraterna.

Händelsen ska polisanmälas och föreningen har också kontaktat Säpo, enligt Amineh Kakabaveh.

Efter en stund startades seminariet upp igen och kunde fortsatta utan vidare problem.

Categories
General

Debattören: Vill inte ha ett jordbruk som lever på bidrag

Sveriges lantbrukare har drabbats av stora kostnadsökningar och enligt LRF, Lantbrukarnas riksförbund, är situationen krisartad.

– Det är inte bönderna som har bestämt eller beslutat om att vi ska ha en jordbrukspolitik. Övervägande delen av lantbrukare som jag träffat skulle hellre vilja driva företag på de pengar som de kan tjäna på markanden och inte vara beroende av de politiska besluten och ersättningen, säger Palle Borgström, ordförande Lantbrukarnas riksförbund.

”Inte rimligt”

I förra veckan ställde sig ett enigt finansutskott bakom ett initiativ från Centerpartiet om ett miljardstöd. Inom kort väntas regeringen komma med ett förslag på en summa och hur stödet ska utformas. Men enligt Johan Norberg, författare och liberal debattör, är det inte det rätta eftersom det är många fler företag som också drabbats av ökade kostnader.

– Problemet med tanken att ge stödmiljarder just till jordbruket är att det är de företagen och de skattebetalarna som kommer tvingas att betala det. Det tycker inte jag är rimligt.

LRF: Stor anpassning till marknaden

Palle Borgström menar att det hela tiden sker en stor anpassning till markanden.

– Det sker också en väldigt stor strukturutveckling men också en teknisk utveckling, där vi tar till oss innovationer och blir mer och mer produktiva.