Categories
Inrikes

SKB:s vd om kärnbränslet: ”Jag känner mig väldigt trygg”

– Nu kommer vi att få bygga själva slutförvaret. Vi gräver ner oss 500 meter i berget där vi ska borra så kallade deponeringshål där kärnbränslet ska förvaras i fem meter långa kopparkapslar som väger runt 25 ton styck, säger Johan Dasht.

Tidigare har kritiker varit skeptiska kring säkerheten kring själva kopparkapseln, som man menar riskerar att inte hålla måttet och skulle kunna spricka.

Men Johan Dasht är säker på metoden.

– Jag känner mig väldigt trygg. Det här är en metod som den etablerade forskningsvärlden står bakom.

SKB har även ansökt om en inkapslingsanläggning i Oskarshamn där 12000 ton radioaktivt avfall ska kapslas in i 6000 kopparkapslar innan de transporteras till Forsmark.

Categories
Inrikes

Svensk BNP klart starkare än väntat

Svensk BNP ökade med 6,2 procent under fjärde kvartalet 2021 jämfört med samma period året före, enligt den preliminära BNP-indikatorn från Statistiska centralbyrån (SCB).

Det var klart starkare än väntat. Ekonomernas snittprognos låg på 5,5 procent, enligt SEB:s sammanställning. Även arbetslösheten faller tydligt, enligt SCB:s sätt att mäta.

Den starkare tillväxten beror enligt Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, främst på att omikron inte påverkat ekonomin som befarat.

– Det är tydligt att restriktionerna inte har haft samma påverkan på ekonomin den här gången som under tidigare coronavågor. Det ser vi på BNP men också på en något lägre arbetslöshet, säger hon.

Lugnar inte börsen

Regeringen har indikerat att restriktionerna kan upphöra om två veckor. Något som enligt Alexandra Stråberg skulle sätta fart på ekonomin ytterligare.

Däremot tror hon inte att BNP-tillväxten kommer lugna oron på börsen.

– Det här är bra generellt sett, men det är inte det som främst påverkar börsen. Det som oroar börsen nu är covid, geopolitiken, säkerhetsläget, inflationen och räntehöjningar från den amerikanska centralbanken, säger hon.

I Sverige trycks inflationen just nu upp av höga bensin- och energipriser. Däremot är det inget högre tryck på lönerna eftersom arbetslösheten fortfarande ligger relativt högt. Därför tror de flesta bedömare att inflationen kommer sjunka i takt med mildare väder.

– För ett bredare inflationstryck uppåt krävs en mycket starkare arbetsmarknad och där är vi inte än. Det är det som är skillnaden mellan Sverige och USA. De har en bredare inflationsuppgång som de måste hantera, säger Alexandra Stråberg.

Stark december

Nivån på Sveriges samlade produktion av varor och tjänster, BNP, var till och med högre under fjärde kvartalet än vad prognoserna låg på innan pandemin bröt ut.

“Med andra ord skulle man kunna argumentera för att ekonomin är starkare än vad den annars skulle ha varit om inte pandemin hade inträffat”, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar.

BNP-uppgången tilltog mot slutet av kvartalet, bara i december var tillväxttakten 7,0 procent på årsbasis.

För helåret 2021 steg bruttonationalprodukten (BNP) med 5,2 procent jämfört med 2020, enligt de preliminära beräkningarna.

Statistiken är korrigerad för kalendereffekter och säsongsvariationer.

Categories
Inrikes

Självbetjäningstrenden fortsätter – men vad går egentligen snabbast?

Många av de stora kedjorna inom detaljhandelnerbjuderi dagsjälvbetjäningpå olika sätt. Det kan handla om att kunderna själva scannar varorna med en handhållen scanner ellervid särskilda kassor.

När SVT kontaktar fem olika butikskedjor för livsmedel svarar samtliga att självbetjäning blir allt vanligare i deras butiker.

– Många kunder gillar våra tekniska lösningar och det sker en snabb förflyttning, säger Kevin Bell, pressekreterare på Coop.

Ökade med 25 procent

Det är i linje med en global trend.Investeringar i självbetjäningslösningar ökade i rekordtakt under 2020 med hela 25 procent,enligtenundersökningfrånden Londonbaserade strategiska forsknings- och konsultfirman RBR.

– Det låter som en rimlig siffra. Särskilt i kölvattnet av pandemin där många kunder försöker undvika personalkontakt, säger Carl-Philip Ahlbom, handelsforskare på University of Bath som bland annat har bedrivit forskning kring självscanning.

Upplevs snabbare

Den starkaste drivkraften för kunderna att använda självbetjäningslösningar är att det upplevs gåsnabbare, enligt en undersökning som HUI Research 2017 på uppdrag av branschorganisationenSvenskdagligvaruhandel.

Men går det verkligen snabbare? Ingen av butikskedjorna vi har varit i kontakt med säger att de har gjort en mätning av snabbheten. Se klippet för att se SVT:s (helt ovetenskapliga) test.

Categories
Inrikes

12000 ton ska ner i berggrunden – så ska slutförvaret fungera

Debatten handlar i grunden om ansökningar från företaget Svensk kärnbränslehantering (SKB), som ägs av kärnkraftsindustrin. Företagets planer består egentligen av två delar. Dels av en anläggning i Oskarshamn där kärnavfallet ska förslutas i meterlånga kapslar, dels av själva slutförvaret i Forsmark.

Där är tanken att 12000 ton radioaktivt avfall ska sänkas ned i milslånga tunnlar – 500 meter ned i berggrunden. Ett sådant system skulle täcka behovet som finns i dag, men inte det extra avfall som en eventuell utbyggnad av kärnkraften skulle medföra.

– Det uppdrag vi har fått gäller det svenska kärnkraftsprogram som finns i dag, alltså avfall från de reaktorer som är i bruk och som har varit i bruk. Där är beräkningen att det ska vara 12000 ton totalt sett, säger Erica A Wallin, presstalesperson vid SKB.

Alla är dock inte nöjda med planerna. Kritiker har bland annat ställt sig frågande till de kapslar som avfallet ska förvaras i, då de av vissa inte anses hållbara nog.

Hur lång tid det kommer ta innan lagret är fullt och kan stängas igen är också svårt att säga, enligt Wallin, men det står klart att det kommer att dröja. Från första spadtaget väntas bygget ta decennier att slutföra. Därtill måste nyproducerat kärnavfall ligga i mellanförvar i runt 40 år innan det kan hanteras.

Hur ska då anläggningen se ut? Se exakt hur slutförvaret är tänkt att fungera i klippet ovan.

Categories
Inrikes

”Kapslarna kan gå sönder redan om ett par hundra år”

I ett slutförvar ska använt kärnkraftsbränsle kunna förvaras säkert i 100000-tals år. Detta eftersom det tar lång tid för radioaktiviteten att klinga av. Under tiden kan det utgöra en fara för både människa och miljö.

Enligt Johan Swahn från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning är det inte visat att förvaret i Forsmark kommer klara detta.

– Det finns en omfattande forskarkritik som säger att kopparkapslarna inte kommer att fungera som tänkt och kan gå sönder redan efter ett par hundra år, säger han till SVT.

SKB: ”Kommer att skydda”

Svensk kärnbränslehantering (SKB) som ansvarar för bygget i Forsmark menar att underlaget är tillräckligt och att förvaret kommer bli säkert. Företaget har genomfört både teoretisk och praktisk forskning och projektet har fått godkänt att Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Det är ett system av barriärer, både kopparkapseln men även bentonitlera och själva berget. Tillsammans bygger de ett system som kommer skydda oss, säger Johan Dasht, VD på SKB.

Inte tillräckligt säkert

Att projektet fått godkänt av Strålsäkerhetsmyndigheten och SKB är inte tillräckligt, menar Johan Swahn.

Enligt honom är bedömningen gjord utifrån att kopparkapslarna, bentonitleran och berget tillsammans utgör en robust lösning.

– Man kan inte lita på att de andra barriärerna fungerar. Man måste vara helt säker på alla barriärerna fungerar. Den forskning SKB bedrivit är inte övertygande, säger Johan Swahn.

Categories
Inrikes

Nu skärps antibiotikareglerna för djur i EU

Beslutet som börjar gälla på fredagen fattades av ministerrådet i EU redan i november 2018, men unionens länder fick tre år på sig att anpassa sig till de nya kraven.

Reglerna kommer i en EU-förordning, som innebär att alla EU-länder måste följa den, och slår bland annat fast att man inte längre får ge antibiotika rutinmässigt till djur.

Man få inte heller kompensera bristande djurhållning med antibiotika eller använda antibiotika i förebyggande syfte i djurfoder.

”33000 dödsfall”

– Jag är mycket glad att reglerna nu skärps för antibiotikaanvändandet till djur i EU. Sverige var starkt pådrivande för dessa förändringar i lagstiftningen, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till SVT Nyheter.

– Antibiotikaresistens står för cirka 33000 dödsfall i Europa varje år. Med de skärpta reglerna bidrar vi nu till att försöka bryta denna utveckling.

Förutom att minska spridningen av antibiotikaresistens är de nya reglerna till för att öka djurvälfärden inom EU.

För svenska bönder kommer beslutet dock inte att innebära någon skillnad. Här används inte medicinen på det sätt som nu förbjuds. Däremot betyder det att man nu kommer att kunna konkurrera på samma villkor som andra.

– De nya reglerna är en milstolpe. Den innebär att alla EU:s medlemsländer nu måste göra liknande investeringar i god djurhälsa och förebyggande smittskyddsarbete som svenska bönder har gjort under mycket lång tid.

Ställa högre krav

Från och med 2022 måste också medlemsstaterna årligen redovisa siffror för försäljning och användning av antibiotika till djur.

De nya reglerna innebär också att man kan ställa högre krav på produkter som importeras till EU. Bland annat handlar det om att kunna stoppa kött där vissa typer av antibiotika använts.

– Antibiotikaresistens är en globalfråga och har en påverkan på både djur och människors hälsa. Hur antibiotika används i produktionen internationellt är av stor betydelse för utvecklingen, säger Anna-Caren Sätherberg.

Categories
Inrikes

Regeringen satsar 11 miljarder på vården

Flera vårdsatsningar för 2022 presenteras av socialminister Lena Hallengren (S) på en presskonferens där regionernas intresseorganisation SKR deltar. Det handlar bland annat om pengar till att öka antalet vårdplatser och antalet utbildningsplatser för personer som utbildar sig till vårdyrken.

– Fortfarande rapporterar regionerna brist på personal, vi måste fortsätta att utbilda fler, säger Lena Hallengren på en pressträff på fredagen.

Fyra fokusområden pekas ut: God och nära vård – en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav, ökad tillgänglighet, sammanhålen jämlik och säker vård, personcentrerad, tillgänglig och jämlik sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.

På grund av vårdbehovet under pandemin har redan långa vårdköer växt de senaste två åren när till exempel planerade operationer ställts in.

”Helt avgörande att fler utbildas”

Under pandemin har sjuksköterskor lämnat sina arbetsplatser på grund av hög arbetsbelastningen och redan knapphändigt bemannad verksamhet har förlorat ytterligare personal.

– Det är helt avgörande att det utbildas fler för framtidens behov i vården, vi måste göra mer för att möta det behov som finns med framtida bemanning, säger Marie Morell, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.

Av de pengar som nu ska gå till att stärka vården går bland annat 250 miljoner kronor till fler praktikplatser för blivande sjuksköterskor, 500 miljoner till att möjliggöra specialistutbildning för sjuksköterskor och 100 miljoner till utvecklings- och karriärmöjligheter för sjuksköterskor. Pengar går också till att främja arbetsmiljön och minska behovet av inhyrd personal.

– En stabil bemanning med egna medarbetare bidrar till trygga vårdkontakter för patienterna och en god arbetsmiljö för personalen, säger Hallengren.

6 miljarder går under 2022 till att hantera coronaköer och vård kopplad till covid-19.

Se hela direktsändningen av pressträffen med socialminister Lena Hallengren och SKR på SVT Play.

Categories
Inrikes

Experter: Minst 150000 svenskar smittas av corona – varje dag

Just nu är mörkertalet stort gällande antalet smittade. Testerna räcker inte till alla som vill testa sig, och många är dessutom sjuka utan symtom. Under onsdagen rapporterades 40055 nya covidsjuka i Sverige. Men det kan röra sig om betydligt fler.

– Mörkertalet är större än någonsin eftersom många avråds från att testa sig och många är dessutom asymtomatiska. Sen finns det personer som låter bli att testa sig eftersom de vet att det tar tre-fyra dagar innan de får svar. Så jag tror att mörkertalet är minst lika stort som antalet nya bekräftade fall, säger Tom Britton, professor i matematik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning.

”Kommer inte ha pandemin kvar”

Den explosionsartade smittspridningen innebär också att smittan snart måste kulminera. Det tror både Tom Britton och Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Smittan kommer nå toppen och börja gå ner om en till två veckor. Och då kommer den gå ner igen, nästan lika fort som den kom, säger Joakim Dillner.

Han tror att det finns goda chanser att pandemin kommer att vara över när omikronvågen klingat av.

– Vi kommer att nå en punkt där så många är immuna att vi inte kommer att ha pandemi kvar längre, säger han.

”Global immunitet”

Tom Britton tror också att restriktionerna kommer att plockas bort inom kort på flera håll i världen.

– Jag skulle gissa att de flesta länder tagit bort sina restriktioner inom ett par veckor. Det finns ljus i tunnelns slut och vi är inte långt därifrån, säger han.

Joakim Dillner tror att omikronvågen skulle kunna innebära slutet för pandemin globalt.

– Den sprider sig så snabbt över stora delar av världen att vi kommer närma oss något som liknar en global immunitet. Då finns det goda möjligheter att vi åtminstone under en tid kommer ut ur pandemin, även på global nivå, säger Joakim Dillner.

Den här artikel innehöll tidigare en felaktig siffra över antal smittade av covid-19 under en enskild dag. Det berodde på ett teknisk fel på Folkhälsomyndigheten sajt som visade kraftigt överdrivna diagram över antalet smittade under vecka fyra. Rätt siffra är att 40055 fall av nya sjukdomsfall rapporterades i onsdags.