Categories
Jobb & Karriär

Vidareutbildning blir allt viktigare i arbetslivet

Pandemin har inneburit ett brutalt uppvaknande och en förändrad syn på arbetslivet, enligt TRR. Digitaliseringen ställer nya krav.

Under de kommande tio åren väntas efterfrågan på tekniska kompetenser öka och det handlar främst om grundläggande digitala kunskaper, visar en tidigare rapport från Arbetsförmedlingen.

Även Trygghetsrådet ser en ökad efterfrågan på kompetensutveckling.

– Vi ser också att åtta av tio tjänstemän själva anser att vidareutbildning är viktigt för karriären, säger vd Lennart Hedström.

På torsdagen klubbades en av de största utbildningssatsningarna i modern tid igenom av regeringen. Det så kallade omställningspaketet är ett helt nytt statligt studiestöd som ska möjliggöra vidareutbildning på arbetstid och därmed underlätta för vuxna att stärka sin ställning på en snabbt förändrad arbetsmarknad.

Detta för att kunna behålla jobbet på företag som i allt större utsträckning tas över av robotar och AI, eller för att helt byta bransch. En gruvarbetare kan utbilda sig till undersköterska, en redovisningsekonom till fritidspedagog.

Fakta. Om Trygghetsrådet

Trygghetsrådet stöttar uppsagda tjänstemän, förtroendevalda och arbetsgivare inom privat sektor. Det är en icke-vinstdrivande stiftelse som bygger på ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Omställningspaketet är en del av las-överenskommelsen, som regeringen tidigare kommit överens om i januariavtalet ihop med Centerpartiet. Det innebär också att arbetsgivare får lättare att säga upp personal, mot att de anställda får bättre villkor vid uppsägningar.

– Det är tydligt att vi är förbi tiden då man går en utbildning i 20-årsåldern och sen håller sig till samma yrke resten av livet, säger Lennart Hedström.

TRR har till uppgift att bidra till framgångsrika omställningar på arbetsmarknaden och pekar på att man kan behöva byta yrkesbana upp till tre gånger i sitt yrkesliv.

– Det är positivt att vår undersökning visar att man nu har förstått detta eftersom att vi tidigare har varit lite för godtrogna när det gäller att leva på gammal kompetens.

42 procent av de tillfrågade tjänstemännen i TRR:s undersökning uppger att de skulle börja studera om de fick 80 procent av sin lön under studietiden. 50 procent av kvinnorna skulle ta chansen om de fick studielön, jämfört med 36 procent av männen. Det som är mest avgörande för beslutet att studera under arbetslivet är möjligheten att få jobb efter utbildning. På andra plats kommer lönenivån.

Omställningsstudiestödet tros vara fullt utbyggt år 2026 och då omfatta runt 40 000 svenskar årligen och kosta staten sex till nio miljarder per år.

– För vissa företag kan detta säkert framstå som en nackdel med anställda som kommer att vara lediga för studier, säger Lennart Hedström.

Utöver studier kan workshops, konferenser och jobbrotation vara en viktig del i kompetensutvecklingen, enligt tjänstemän med chefsbefattning inom privat sektor.

Så ser omställninsstudiestödet ut

Syftet är att det på svensk arbetsmarknad framöver ska finnas den kompetens som krävs för att kunna ta de nya jobben inom den gröna industrin i norr, och för att leda klimatomställningen och digitaliseringen.

Stödet riktar sig till personer – mitt i livet – som vill och/eller behöver ställa om och går och som funderar på hur det ska gå ihop ekonomiskt.

Det krävs att man är väletablerad och man måste ha jobbat minst åtta år av de senaste 14 åren och att man har en aktuell anknytning till arbetsmarknaden.

CSN är ansvarig myndighet, och där kommer man kunna ansöka om stödet från 1 oktober i år, och det gäller för studier som börjar från och med 1 januari 2023.

Källa: Regeringskansliet

Läs mer:
Olika grupper har olika möjligheter att byta yrke
Marja Hallikainen bytte yrke – och fick ett nytt liv

Categories
Jobb & Karriär

Digital kommunikation kan öka mobbningen på arbetet

– När vi inte kan se den andre minskar vår förmåga till empati och det är lättare för mobbning att uppstå. Vi kan uttrycka oss på ett annat sätt digitalt än vi gör ansikte mot ansikte, säger Rebecka Cowen Forssell.

Hon är forskare vid Malmö Universitet och har skrivit en handling om mobbning och nätmobbning på arbetsplatser. Hennes forskning visar att om en person är utsatt för kränkningar eller ignorerad av kollegor på den fysiska arbetsplatsen så är risken stor att hen även är det i företagets digitala sfär.

Rebecka Cowen Forssell delar in nätmobbningen i två olika kategorier. En passiv och exkluderande mobbning som främst sker genom att medarbetare utesluts ur mejlkonversationer eller på annat sätt exkluderas i den digitala kommunikationen. Den här kategorin är absolut störst. Den andra kategorin klassar Cowen Forssell som mer aktiv mobbning där människor använder sig av mer aggressiva och explicita uttryck, till exempel i stängda Facebookgrupper. Det förekommer oftare när de inblandade inte träffas personligen eller bara ses sporadiskt, medan den passiva mobbningen förekommer även då personerna möts fysiskt regelbundet. Hur ofta vi ses har alltså betydelse för hur mobbningen uttrycks.

Att en kollega avböjer en vänförfrågan eller inte följer en tillbaka behöver nödvändigtvis inte vara mobbning eller ens en medveten handling men det kan visa på existerande strukturer på arbetsplatsen.

– Det kan bli mycket mer tydligt på sociala medier där man kan se vilka vi väljer att följa och vilka vi inte följer. Den där känslan, som man kanske går och bär på, till exempel att en kollega verkar lyssna mer på en annan eller verkar mer intresserad av någon annan medarbetares uppmärksamhet kan bekräftas. Det kan tyckas trivialt men alla handlingar måste sättas i en kontext menar Cowen Forsell.

Många gånger kan det finnas ett generationsglapp mellan chefers användning och förståelse av nätet och yngre medarbetares, vilket kan göra det svårt för arbetsgivare att ta tag i de här frågorna och ligga steget före, tror hon.

Är arbetsgivare skyldiga att agera om mobbningen sker utanför arbetstid och på andra plattformar?

– Det kan vara svårt för företag och chefer att veta vart deras ansvar börjar och slutar. En arbetsgivare får kanske inte gå in och ha synpunkter på vad arbetstagaren gör på sin fritid men påverkar det arbetsmiljön kan arbetsgivaren ändå behöva hantera det.

Finns det tecken som tyder på att nätmobbningen eskalerat under pandemin?

– Jag känner inte till några studier som publicerats kring detta ännu. Men det är sannolikt att nätmobbningen ökar i takt med att det är via nätet vi interagerar.

Läs mer:
Så identifierar du digitala härskartekniker
Psykologen: Så hanterar du mobbning på arbetsplatsen
Lisa blev mobbad av chefen – fick sluta på jobbet