Categories
Musik

Amerikansk rappare skadad i skjutning

Kodak Black, 24, vars riktiga namn är Bill Kapri, befann sig på den italienska restaurangen Nice Guy, då ett bråk ska ha brutit ut på gatan utanför. När rapparen gick ut från krogen sköts han och tre andra män av en okänd man, som flydde från platsen efter skottlossningen.

Två av de skjutna, inklusive Black, fördes till sjukhus med ambulans.

Övervakningskameror från skjutningen visar att Kodak Black lämnade restaurangen vid kvart i tre på lördagsmorgonen tillsammans med ett sällskap, bland annat bestående av hans vän rapparen Gunna. De poserade för foton tillsammans med fans utanför restaurangen när bråket och skottlossningen utbröt i närheten.

Kodak Black dömdes till fyra års fängelse 2019 för att ha försökt köpa ett vapen med falska uppgifter, men benådades av Donald Trump på hans sista dag som president i januari 2021. Som motivering nämndes rapparens välgörenhetsarbete för barn med sämre levnadsförhållanden, enligt BBC.

Categories
Musik

Matilda Källén om Melodifestivalens andra deltävling

Inför Melodifestivalens andra deltävling var det svårare att tippa placeringar än sist. Startfältet var flackare, med färre givna finalister, färre klara bottennapp. Undantaget: förhandsfavoriten Liamoo, som också mötte förväntningarna och plockade hem kvällens första finalplats med sin fängslande, mörkt klubbiga låt ”Bluffin”. Något annat hade varit direkt underligt.

Med apprösterna i gång efter premiärkvällens krasch kunde poängen till de övriga artisterna delas ut enligt plan. Den andra finalplatsen norpades av den tidigare vinnaren John Lundvik med balladen ”Änglavakt” – felfritt levererad, men i grunden ett trött pekoral som (förhoppningsvis) inte når toppskiktet i Friends arena. Till semifinal skickades Alvaro Estrellas eldigt svängiga ”Suave” – ett underhållande nummer som jag gärna ser igen – och Tone Sekelius schlagermanifest ”My way”. Den sistnämnda imponerade inte på repetitionerna, men vägde upp med äkta känsla när det väl gällde.

Kvällens elefant i rummet var förstås förra veckans apphaveri, som ledde till att bara telefonröster kunde räknas. Som väntat var det inte en elefant som SVT valde att ignorera. Tvärtom: skämten om ”appokalypsen” gick i rundgång. Inslaget där två docktanter listade andra skandaler i tävlingens historia, som när Kenta sportade en tröja med barnförbjudet motiv 1980, var dock uppskattat. Ett program med över 60 år på nacken får faktiskt lov att använda sin historia som underhållningsvärde.

Kvällens övriga underhållning var märkligt centrerad kring en person: Eva Rydberg. Revydrottningen från Skåne, som upptäcktes av en ny generation när hennes och Ewa Roos låt ”Rena rama ding dong” tog sig till Andra chansen och 10 000 förskolors Spotifylistor förra året, hade kallats in som Oscar Zias sidekick. Å ena sidan ett rimligt val – hennes färgstarka, jazziga putslustighet tilltalar väl alla åldersgrupper förutom just Oscar Zias. Å andra sidan fixar han programlederiet rätt bra på egen hand, trots ett gäng stela skämt. Jag ber också en stilla bön om att det här var både första och sista gången jag hörde ”Rena rama ding dong” i tysk technoversion. Att man dessutom plockat in en ordvitsande Per Andersson minskade inte buskiskänslan. Förra veckans Eric Saade-medley kändes plötsligt hypermodernt.

Med tanke på den blandning som präglar Melodifestivalens artiststartfält – från veteraner till debutanter, från fullblodsschlager till modern r’n’b – borde samma logik gälla programmet som helhet. Gärna fars, men också färskare humor än så.

Läs mer:

Matilda Källén: Så bra är låtarna i Melodifestivalens andra deltävling

Tone Sekelius: ”Jag vill verkligen bli artist”

Categories
Musik

Tone Sekelius om Melodifestivalen: Vill inte bli politisk

När Tone Sekelius hade sitt första möte med Melodifestivalen inför sin medverkan drog hon fram en whiteboardtavla och började rita: ”Så här ska det och det vara, det här ska jag ha på mig, här ska jag stå, här ska två dansare stå, så här ska mitt smink se ut, håret ska vara så här.”

Och ungefär så blev det.

– Jag är mycket av en perfektionist och kommer nog att vara jättejobbig. Men jag har fattat att jag måste lära mig att släppa kontrollen lite, säger Tone Sekelius.

Att just hon ställer höga krav på att få påverka hur det estetiska och hon själv ska se ut under framträdandet är inte särskilt förvånande. Hon har en av Sveriges största Youtubekanaler där hon lägger upp videor om framför allt smink, kläder och livsstil.

– Det är lite jobbigt med influencerstämpeln. Folk dömer för det och säger att jag är med bara för att det är en rolig grej eftersom jag är känd sedan innan. Men jag är fett seriös, jag vill verkligen bli artist.

Du ställer upp med låten ”My way”. Vad kan du berätta om ditt nummer?

– Haha, det är inte Beyoncé på Coachella direkt. Jag sade från början att jag inte är någon dansare, jag vill inte bli någon dansare, jag vill inte göra bort mig. Men det är lite rörelser, typ, säger Tone Sekelius.

Musikaliskt beskriver hon numret som ”poppigt, upptempo, med mycket elektroniska stråkar”.

– Låten handlar om hur sjukt det är att det finns människor i världen vars själva existens på olika sätt är olaglig. Samtidigt är den ganska glad melodiskt. Man kan lyssna på den och känna ”woho, fan vad kul, låt oss dansa!” och sedan läsa texten och tänka ”oj… det var mörkt”.

Tone Sekelius kom ut som trans för lite drygt ett år sedan. Hon blir alltså den första transpersonen att delta i Melodifestivalen någonsin.

– Jag är stolt över att kunna representera transpersoner och få visa unga transpersoner att de inte behöver vara några jävla outcasts i samhället. Samtidigt är det lite dubbelt för mig, det där.

På vilket sätt?

– Jag vill inte föra någon annans talan, jag kan bara vara mig själv. Och jag är mer än trans. Det är en del av mig, men det är inte vad som definierar mig som person. Jag vill bli ihågkommen som Tone, inte bara som en transperson. Men det är så typiskt att jag bara för att jag kommit ut måste bli en aktivist.

Så det finns kanske något som känns lite tråkigt i att journalister, jag själv inkluderad, ger din könsidentitet större utrymme än exempelvis ditt musikskapande?

– Jag tror att det är svårt att komma ifrån att det är en stor grej i dag. Målet är såklart att jag ska kunna sitta och prata om min musik och vad jag vill göra med mitt nummer utan att behöva bli en politisk figur. Men nu är jag villig att ta den här kampen för att det ska bli lättare för både mig själv och andra i framtiden, säger Tone Sekelius.

Hon menar att det är viktigt att transpersoner syns och hörs, att det är det enda sättet att komma vidare på.

– Folk har klumpat ihop mig med skolministern och sagt: ”Nu är de överallt! Det här hbtq-jippot har gått för långt!” Men jag är ju den första transpersonen i tävlingen, hur kan det då ha gått för långt? Vi måste uppenbarligen synas mer för att det ska sluta sticka folk i ögonen.

Tone Sekelius

Född i Växjö 1997.

Blev känd genom sin Youtubekanal där hon bland annat gör videodagböcker och videor om smink.

Släppte sin debutsingel ”Awakening” 2017. Samma år gjorde hon Stockholm Prides officiella låt ”One more in the crowd”.

Kom ut som trans i januari 2021. Kort därefter hade dokumentärfilmen ”Mitt namn är Tone” premiär på Discovery+.

Är aktuell som en av sju artister i Melodifestivalens andra deltävling.

Läs mer:

Matilda Källén: Så bra är låtarna i Melodifestivalens andra deltävling

Eva Rydberg: ”Barn kom och ringde på dörren”

Categories
Musik

Eva Rydberg blir Oscar Zias sidekick i Melodifestivalen

Vilken blir din roll i lördagskvällens tävling?

– Jag är Oscar Zias sidekick och vi kommer att göra ett sång- och dansnummer ihop. Sedan blir det en överraskning också. Det känns jättekul att få komma tillbaka till Melodifestivalen, det gör det alltid. Det är förknippat med så mycket glädje och spänning. Nu slipper jag tävla dessutom. Det är fint att se nya artister få chansen, det här kan ju betyda så mycket för dem.

Hur har året med ”Rena rama ding dong” varit?

– Roligt och lite jobbigt. I början var det en del barn som kom och ringde på dörren. Det var kärt, men det har lugnat ner sig. Nu ska låten släppas på tyska. Vi har spelat in den och gjort en musikvideo till.

Varför på tyska?

– Efter vår första spelning så bara vällde det in reaktioner från Tyskland. Jag vet inte riktigt varför. De tyckte tydligen om den. Vi har spelat in den på engelska också, men det verkar som att de ville ha den på tyska först.

Läs mer:

Matilda Källén: Så bra är låtarna i Melodifestivalens andra deltävling

Tone Sekelius: ”Jag vill verkligen bli artist”

Categories
Musik

SVT:s Jovan Radomir leder serbiska Melodifestivalen

Radomir, som i Sverige är programledare för SVT:s ”Go’kväll”, ska leda såväl semifinalerna som den stora serbiska finalen i Belgrad.

– Serbiska RTS som är deras motsvarighet till SVT hörde av sig och det är superkul, säger Jovan Radomir till tidningen och fortsätter:

– Jag kollade med mina chefer och de tyckte bara det var jätteroligt. De förklarade att om det krockar med mitt schema så skulle de lösa det och det känns skönt att ha det stödet i ryggen, säger Radomir till tidningen.

Det blir andra gången som Radomir leder den serbiska Melodifestivalen – han gjorde det även 2020.

Läs mer:

Tomas Ledin om krocken med Melodifestivalen: ”SVT var respektlösa”

Categories
Musik

Adele stora vinnaren på Brit Awards – Abba utan pris

Ed Sheeran, som även han var nominerad i samma tunga kategorier som Adele, fick nöja sig med att utses till årets kompositör.

Abba var nominerad i kategorin bästa internationella grupp, men det priset gick till amerikanska r’n’b-gruppen Silk Sonic bestående av Bruno Mars och Anderson Paak.

Abba var för övrigt nominerad i samma kategori 1977 när den första Brit Awards-galan ägde rum.

Brit Awards har i år slopat könsuppdelade kategorier vilket betyder att manliga och kvinnliga artister tävlar mot varandra.

Läs mer:

Adele ställer in premiären i Las Vegas: ”Showen är inte färdig”

Categories
Musik

Matilda Källén om Melodifestivalens första deltävling

Att Cornelia Jakobs blev den första artisten att skickas vidare till final i Melodifestivalens första deltävling var inte helt oväntat, men väldigt välkommet. Hennes snyggt uppbyggda popproduktion ”Hold me closer”, som lyckas med konststycket att vara både intim och känsloladdat dramatisk, var tveklöst startfältets bästa bidrag.

Jag vill tro att resultatet hade blivit detsamma även om röstningen i appen inte hade kraschat nästan direkt. Årets stora nyhet skulle ha varit att omröstningen kastats om för att göra programmet mer spännande för tittarna.

I stället hamnade teknikstrulet i fokus (avdelning: saker som inte ska hända i en så här stor direktsändning) och tittarna förpassades till något så analogt som telefonröster. Det påverkade framför allt andra röstningsomgången, efter vilken rösterna skulle ha delats ut åldersgrupp för åldersgrupp.

När rösterna väl räknats stod det klart att kvällens andra finalist blev Robin Bengtsson. Med en solid låt med smittsam refräng var det långt ifrån en skräll. Till semifinal gick de yngre tittarnas favorit Theoz – trots telefonröster – och Danne Stråheds ”Hallobaloo” – kanske på grund av telefonröster. Där försvann hoppet om plojhittens undergång.

Hur årets premiärkväll skulle bli var alltid svårt att förutspå. 2022 har ju inte direkt varit det nystartsår som Melodifestivalen hoppats på. Först ställdes den tänkta Sverigeturnén in. Sedan meddelande produktionen att deltävling ett skulle sändas från Globen (förlåt: Avicii arena), men på grund av uppbokade lokaler och en obeveklig Tomas Ledin dröjde beskedet om övriga tävlingsplatser ända till dagen innan premiär.

Att SVT inte hade någon färdig plan B att trolla fram går förstås att ifrågasätta. Vid det här laget vet vi ju att pandemin är oförutsägbar. Men trots den förvirring som måste ha rått i kulisserna de senaste veckorna, ett svajigt första genrep och ett appfiasko som lök på laxen hade premiärkvällen ändå sina spänstiga stunder. Att publiken har fått återvända, åtminstone delvis, bidrog så klart. Skratten var spridda, men i alla fall på riktigt.

Årets soloprogramledare Oscar Zia drog också ett lass för stämningens skull. Han blev dock märkbart tagen på sängen när appen kraschade. Det var synd, för han har en naturlig charm och en förmåga till självdistans som inte bara är lätt att falla för, utan också borde kunna träffa rätt i sammanhanget.

Efter all ovisshet känns blinkningar till den förlorade turnén och skämt om att Tomas Ledin bokat alla tvättider faktiskt befriande. Den minst sagt skakiga starten till trots framstår valet att ha en ensam programledare i stället för ett helt spretigt sjok redan som rimligt. Ju fler kockar och så vidare. Orimligt: De kommenterande rockfarbrordockorna. Så mycket självdistans behövs inte.

Läs mer:

Matilda Källén: Så bra är bidragen i Melodifestivalens första deltävling

Omar Rudberg: ”Mina internationella fans hajpar Melodifestivalen”

Nu blir det melodifestival – trots kaos i kulisserna

Categories
Musik

Ison & Fille om föreställningen med Riksteatern

Hur kom ni på den här idén?

– Jag och Ison hade länge snackat om att vi velat sätta upp någonting på teater men vi visste inte hur man gjorde. Och precis då hörde Riksteatern av sig och frågade om vi var intresserade av att jobba med dem. Vi har turnerat i så många år nu, så det känns roligt att hitta nya former att utveckla sin musik på. Det här är ett helt annat sammanhang. Det är sittande publik så vi måste hitta en balans mellan olika stämningar och känslor på ett annat sätt. När vi spelar på en klubb är folk där för att festa och ha kul och då har vi ett högt tempo. Nu blir det en annan nerv helt enkelt. Det är lugnare, orden och musiken tas in på ett annat sätt, säger Felipe Leiva Wenger.

Vad kan du berätta om pjäsen?

– Åsa Lindholm har skrivit den, och den är inspirerad av vår musik och av samtal som Åsa har haft med oss. Själva pjäsen är en story om tre vänner och deras drömmar, kan man säga. Vår musik är som ett soundtrack till pjäsen, men får ta mer plats än hur det kanske vanligtvis är. Vi har inte skrivit någon ny musik inför det här, utan det består av musik från hela vår tidigare katalog, både gamla och nyare låtar, och en hel del låtar som vi inte brukar spela när vi kör på klubbar.

Hur känns det att fira 20 år som artister?

– Det var egentligen inte meningen att detta skulle vara ett 20-årsfirande, men nu när det infaller samma år är det så klart kul att göra det samtidigt. Och att få göra det på ett sätt som är aktuellt för oss trots att det handlar om musik vi gjort sen starten. Att vi har hållit på så länge beror nog på att vi gillar att utmana oss själva, att vi vågat gå utanför vår bubbla när saker känts för enformiga. Men musiken och den här konstformen är vår passion och det är en blessing att få fortsätta hålla på med det och att få fortsätta ha så här kul.

Läs mer:

Ison & Fille: ”Sverige har blivit hårdare – därför har musiken också blivit hårdare”

Skivrecension: Nu kan Ison & Fille fortsätta hur länge som helst

Categories
Musik

Meat Loaf når rekordplacering – efter sin död

Samtidigt hamnade hans samlingsalbum ”Hits out of hell” på en femteplats. Hans singlar tog sig också in på den brittiska topp 50-listan. ”I would do anything for love (but I won’t do that)” hamnade på plats 32 och ”Two out of three ain’t bad” på plats 46.

I USA steg lyssningarna på hans musik med över 2 500 procent efter hans död, enligt Billboard från 593 000 strömningar till 15,9 miljoner.

Meat Loaf, eller Michael Lee Aday som han egentligen hette, blev 74 år.