Categories
Sapmi

FNs specialrapportörer: En gruva i Gállok hotar rennäringen

Under torsdagen släppte OHCHR, som har huvudansvaret för arbetet med mänskliga rättigheter inom FN, skrivelsen där man råder Sverige att säga nej till en gruva utanför Jokkmokk. De pekar på att dammpartiklar innehållandes tungmetaller skulle påverka naturen och vattenkällor negativt.

Man hänvisar även till konsultationsordningen och menar att Sverige bör säga nej i det här fallet för att stärka relationen med urfolket samerna.

”Även om lagen ännu inte tagits i kraft, så råder vi Sverige att skapa bra relationer med urfolket på nationell nivå, baserat på erkännandet av deras kulturella arv och traditionella uppehälle”.

Det är specialrapportören för urfolksfrågor och specialrapportören för mänskliga rättigheter och miljö som har skrivit den här skrivelsen.

Debatt och mobilisering kring Gállok fortsätter

Det är inte bara FN som agerar. Vid lunchtid under fredagen kommer nätverket Gruvfritt Jokkmokk överlämna det öppna brev som aktivisten Tor Tuorda har skrivit, tillsammans med 67000 namnunderskrifter. I brevet uttrycker man att en gruva hade gjort för stor skada för urfolket samerna och området kring Gállok.

Sáminuorras ordförande Sara Elvira Kuhmunen, Sametingets talman Daniel Holst och författaren Mats Jonsson ska överlämna dem till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson och regeringen.

SVT Sápmi kommer vara på plats.

Beowulf mining ska lämna in yttrande

Även Beowulf mining, gruvbolaget som vill anlägga gruvan, har under torsdagen skickat ett pressmeddelande. De framför att de kan samexistera med rennäringen. Bolaget skriver att man tror att det i Gállokområdet kan finnas malm för brytning i 30-40 år, alltså även utanför Kallak norra, området man söker bearbetningskoncession för.

”Det finns inga exempel på att ett rennäringskooperativ i Sverige har blivit ohållbart till följd av gruvdrift”, skriver Beowulf mining.

Gruvbolaget har fått möjlighet att yttra sig på de senaste yttrandena som kommit in till regeringen i frågan.

De har på sig fram till den 14:e februari att göra det.

Categories
Sapmi

Kulturministern ser svårigheter att sluta exponera utsatta samer

Bilder som SVT Sápmi inte visar med hänsyn till alla som mår dåligt av att se hur anfäder behandlats under början av 1900-talet finns för allmän beskådan vid Uppsala universitet.

När det nu höjs röster om att bilderna borde tas bort, eller åtminstone inte exponeras som de gör idag, pekar ministern på svårigheter att värna grupperna på grund av forskningens storlek.

– Rasbiologiska institutet rör inte bara den samiska urfolket utan är en bred forskning. Det finns alltid en risk när man bryter ut en del ur en hel forskning.

Hör ministerns resonemang i en intervju i klippet ovan.

Categories
Sapmi

Här bläddrar hon bland bilderna på övergreppen mot släktingarna

Det är inte första gången Eva Forsgren är på plats på Uppsala universitet. Hon har sett det här förut men reaktionen är den samma nu som då.

– Det är tungt, när man vet varför fotona är tagna. Med rasbiologiskt syfte och med statens goda minne, säger Eva Forsgren, styrelseledamot i Amnesty Sápmi och ordförande för sameföreningen i Uppsala.

I år är det hundra år sedan världens första statligt finansierade rasbiologiska institut öppnade i Uppsala. Institutet lades ned på slutet av femtiotalet, men arkivet finns kvar. Och striden om vad som ska göras med bilderna är långt ifrån avgjord.

”Man får väl fråga sig hur man ska använda bilderna nu”

Flera organisationer och sameföreningarna i Uppsala, Stockholm och Östergötland kräver att äganderätten till bilderna flyttas till sametinget.

– Vi måste kunna diskutera det här. Man får väl fråga sig hur man ska använda det här nu, om det är meningen att folk som inte har gett sitt medgivande till det ska fortsätta vara forskningsobjekt, säger Eva Forsgren.

Över 12000 foton finns i de rasbiologiska samlingarna. En tredjedel beräknas vara foton på samer.

Följ med Eva Forsgren in i arkivet i klippet ovan.

Fotnot: SVT Sápmi har medvetet blurrat bilderna i de rasbiologiska albumen.

Categories
Sapmi

Lär sig om äldre slöjdtradition – genom rasbiologiska bilder

Arbetet med utställningen har gett henne mer kunskap om sin historia, hon har lärt sig mer om sin släkt på sin morfars mors sida.

Hon har under den här tiden fått låna en hundra år gammal kolt, som hon även sett på foton.

Det har inte alltid varit självklart, men hon har lärt sig mycket om äldre slöjdtradition, och fört den traditionen vidare.

– Det har varit en lång process. Jag har sytt många koltar utifrån rasbiologiska bilder. Men jag har inte pratat så mycket offentligt om det. En del tycker det känns tungt att jag tittar och använder de här bilderna, berättar slöjdaren Katarina Spik Skum.

Frågade äldre släktingar om lov

Hon frågade äldre släktingar innan hon vågade använda sig av bilder för att kunna ta upp gamla slöjdmönster.

– Förhoppningsvis kan jag få till något bra. Jag har hittat lulesamiska koltmodeller som nästan inte synts någon annanstans och inte funnits bevarade.

Se henne visa äldre slöjd och hör henne berätta om sin resa i klippet ovan.

Categories
Sapmi

Universitetet har inga planer på att lämna ifrån sig bilderna

Det rasbiologiska arkivet med över 12000 bilder är samlat på Uppsala universitets bibliotek. En tredjedel av dessa ska vara bilder på samer. Det är bilder på människor som tagits för rasbiologisk forskning under 1900-talet. Flera av dem har fotats nakna – både vuxna och barn.

Krångligt men inte omöjligt

Flera olika organisationer och sameföreningar har ställt krav på att äganderätten till de samiska bilderna flyttas över till Sametinget. Men på Uppsala universitet finns inga planer på att låta det ske. Det beskrivs som krångligt – men inte omöjligt.

– Det handlar ju om vad regelverken ger för förutsättningar och de ger inte de förutsättningarna som det ser ut nu, säger Jacob Håkansson, enhetschef för information och arkiv vid Uppsala universitet.

Över hela världen ställs krav på att urfolk själva ska äga och förvalta arkiv och kulturarv.

Vad skulle krävas för att det skulle bli aktuellt?

– Det kan vara just en opinionsbildning, om det finns starka krafter för att det ska bli en förändring, och att riksarkivet i så fall får incitament att bryta proviniensprincipen sedan 1903 och besluta om ett överförande av det här arkivet till exempel Sametinget, säger Jacob Håkansson.

Eftersom Sametinget formellt är en myndighet under regeringen så är det teoretiskt möjligt att överföra bilderna till dem. Men samtidigt finns den arkivteoretiska principen om att arkiv ska bevaras samlade utifrån de sätt som de har växt fram.

– Egentligen är det inget självändamål för Uppsala universitet att just ha kvar det här arkivet, men enligt de regelverk som finns är det Uppsala universitet som statlig myndighet som ansvarar för att hålla det här arkivet, ordnat och samlat och även skydda och vårda arkivet.

Riksarkivet har inte fått någon förfrågan

SVT Sápmi har varit i kontakt med Riksarkivet. De meddelar att de inte fått någon förfrågan om ägarbyte till bilderna. Enligt dem skulle de kunna besluta om äganderätt eller flytt av bilderna om de får en hemställan från Uppsala universitet att göra det.

Det behövs inget beslut av riksdag eller regering.

Se fem frågor om arkivet till Jacob Håkansson i klippet ovan.

Categories
Sapmi

Fira Samernas nationaldag med SVT Sápmi

Direktrapport · Fira Samernas nationaldag med SVT Sápmi

Sáván buori sámi álbmotbeaivvi!

Leage mielde muitaleame got don ávvudat min álbmotbeaivvi, dehe muital got don lávet ávvudat dalle go lea dáválaš dilli servodagas, go ii leat pandemiija!

Sádde gova [email protected] ávvudeamis ja muital maid mii oaidnit govas.

Önskar alla en fin samiska nationaldag!

Var med och berätta hur du firar vår nationaldag eller berätta hur du brukar fira när det allt är som vanligt, när det inte är pandemi!

Skicka in bilder till [email protected] av firandet och berätta vad vi ser på bilden.

Vår reporter Josefine Holgersson har varit till Lycksele på nationaldagsfirande och nyinvigning av Skogsmuseet som numera heter Skogs-och samemuseet

Tina • Lahkoe biejjine Sápmi 💝💝💝!

Tornedalingen • ❤️😊

Vonkis • Passar på att tipsa om utställningen Saemie daelie – Same här och nu i Skellefteå
https://www.visitskelleftea.se/sv/310393/Saemie-daelie-Same-har-och-nu/

Tack för tipset!

Elisabeth • Grattis ❤🙏
Samiska folket är viktiga, värdefulla, kraftfullt, mod, kamp för sin rättigheter, bevarad kultur, historia, identitet, språk och låta dom vara själva för Sverige!

Samiska folket fick inte ha sin kåta i över 100 år på marken. Okunniga Sveriges myndigheter bara påhittade, hånade och förstörde kåta och skyllde på svartbygge.
Jag hoppas verkligen att Sveriges myndigheter har slutat med det.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/L0qeJJ/har-tander-kronofogden-eld-pa-den-samiska-katan-ofattbart

Är det tillåtet och renlagen för samiska folket ha sin kåta på marken än idag?

Firar samiska folket i kåta med ren mat eller något på samiska nationaldagen idag?
Ha en fin samiska nationaldagen!

Jutta Zintl • Grattis! Önskar er ökat inflytande o makt över era marker!!! När ber Kungen om ursäkt för allt ont man åsamkat er???

frank zintl • för ett fritt, oberoende och självständigt. sameland,

Jimmy • Jag firar inte nationaldagar då jag är av åsikten att världssamfundet borde sluta dela in människan i folkgrupper av antirasistiska skäl. För mig finns bara människor som den minsta gruppentiteten, därefter kommer individen. En nationalstat, med medborgarskap, är för mig en administrativ konstruktion av praktiska skäl. Alltså erkänner jag exempelvis inte svenskar, samer, judar, palestinier, kurder, turkar eller romer. Jag säger som jag sade till gammelmormor varje födelsedag innan hon dog: Jag får beklaga på dagen!

Det är ju fritt fram att fira nationaldagar eller avstå.

My • För att räkna sig som same ska man inte ha båda föräldrarna som samer? Eller?

Nej, det behöver man inte ha, samisk identitet handlar om så mycket mer än om genetik. Det handlar om hur man är uppfostrad, hur stark den samiska kulturen är i ens hem, vilken kontakt man har med sin släkt, det samiska språkets plats i hemmet osv. Identitet är något som individen själv bestämmer.

Categories
Sapmi

Manifestation i Gállok mot gruvplanerna

Främst är det unga som samlats i Gállok/Kallak. Klimataktivisten Greta Thunberg var på plats, likaså representanter från den samiska ungdomorganisationen Sáminuorra.

– Vi vill lyfta de ungas röster i den här frågan, visa att vi är emot en gruva i Gállok, säger Sara Elvira Kuhmunen, ordförande i Sáminuorra.

Under banderoller som ”Stoppa grön kolonialism” och ”Rädda Gállok” manifesterade främst ungdomar mot gruvplanerna i området.

– Jag kommer protestera så mycket jag kan. En gruva skulle förstöra för rennäringen, och naturen i området, säger 12-åriga Astrid Länta, Jåhkågaskka sameby.

Omdebatterad fråga under många år – snart ska beslut tas

Beowulf minings ansökan om en bearbetningskoncession i Gállok, några mil utanför Jokkmokk, har legat på regeringens bord drygt fem år.

Det tidigare regeringspartiet Miljöpartiet har varit tydliga med att de inte vill ha en gruva i Gállok. Länsstyrelsen har sagt nej, likaså samebyarna i området och Sametinget. Kommunledningen i Jokkmokk är för en gruva och hoppas att gruvan kan ge kommunen fler jobbtillfällen.

Den socialdemokratiska regeringen har aviserat att de kommer ta ett beslut i närtid.

Gruvföretaget Beowulfs ordförande Sven-Otto Littorin har under veckan svarat SVT Sápmi på sms att han anser att en gruva kan samexistera med renskötseln i området.

Artikeln uppdateras

Categories
Sapmi

Kritiken: ”Rent ut sagt djävulskap av kommunen”

Jokkmokks kommun har tidigare haft en varuförsörjningsplan som gjort det möjligt för kommunmedborgare att få hjälp att få hem livsmedel. 2021 reviderades planen.

Men i somras ändrade kommunen reglerna – vilket bland annat drabbade Annika Åkerlund som ni tvingas åka 12,5 mil till närmsta matbutik.

”Djävulskap av kommunen”

Det här är något som har upprört många, däribland oppositionspartiet Samernas Väl som även skrivit en motion i frågan.

– Det är rent djävulskap av kommunen. Vi är emot att man ska ändra på reglerna för den här servicen. Tidigare behövde inte ens våra medborgare söka bidraget, säger Karin Vannar, ordförande i partiet Samernas Väl.

Hon menar att det inte rör sig om några stora pengar för kommunen.

– 2019 kostade det 42000 kr. 2020 var det ju lite dyrare. Då kostade det lite mer än 120000 kronor, men då var det ju också pandemin, som gjorde att många i samhället också behövde hemkörning.

Hon fortsätter:

– Det här handlar om våra kommunmedborgare. De har bott och arbetat i kommunen, samt betalat skatt. Och sen ska man inte kunna få hjälp av kommunen när man behöver det.

Kommunen öppnar upp för dialog

Jokkmokks kommunalråd, Robert Bernhardsson (s) vill inte ställa upp på en intervju med SVT Sápmi. Han hänvisar till tjänstemannen och kommunchefen Monica Lundkvist. Under måndagen ska ärendet upp i kommunstyrelsens arbetsutskott. Förslaget är att tjänstemännen ska föra dialog med människorna som bor i orter där ingen affär finns.

Hur ska den dialogen se ut?

– Vi vill ju inte bestämma det, utan att vi tar dialogen först. Det kanske finns olika sätt att jobba på. Jag tror det blir bäst om vi kan samtala med varandra. Sen kommer det givetvis att behövas skjutas till pengar, men det har vi också uppe på bordet i politiken. Så vi hoppas på att mer finansiering, så att vi kan jobba på olika sätt, säger Monica Lundkvist, kommunchef i Jokkmokk.

Categories
Sapmi

Hon har två timmar i bil till närmsta affär: ”Borde kanske flytta söderut”

Tidigare bodde Annika Åkerlund och hennes man i centrala Jokkmokk. Men när de blev pensionärer så sålde de huset och flyttade till hembyn Kvikkjokk. Här växte Annika upp. Skolan som hon gick i kan hon se från sin gård där hon och hennes man bor sedan tre år tillbaka.

– Kvikkjokk betyder enormt mycket för mig, säger hon.

Det är visserligen långt till närmsta service. Men via hemsändningsbidraget, som kommuner kan söka via regionen, så kunde de som bodde långt bort från affärer beställa livsmedel. Det fungerade perfekt för pensionärsparet. Maten kom en gång i veckan med länstrafiken.

”Det är mörkt och snöigt”

Men så i somras beslutade Jokkmokks kommun att ändra kriterierna för hemsändningsbidraget. Eftersom Annika och hennes man är friska så har de enligt de nya kriterierna inte rätt att få maten hemskickad. Sedan dess tvingas de nu i stället köra 25 mil tur och retur varje gång de ska handla mat. I avstånd är det ungefär som att Stockholmare tvingades åka till Västerås varje gång de ska handla mat.

Och det blir inte bättre av att väglaget inte heller är det bästa.

– Det är mörkt, snöigt och mycket vilt efter vägarna, säger hon.

Hon fortsätter:

– På några ställen efter vägen är det heller inte mobiltäckning. Och med tanke på klimat, så är det inte bra miljömässigt att vi, som bor här kör med egna bilar så långa sträckor.

Det dåliga väglaget gör att de tar dem närmare två timmar att köra en enkelresa till matbutiken.

”I princip omöjligt”

Det finns ju en buss som går mellan Kvikkjokk och Jokkmokk under veckorna. Varför åker ni inte med den?

– För att det är i princip omöjligt för oss. Den går tjugo över fem på morgonen och går tillbaka till Kvikkjokk kvart över tre på eftermiddagen. Tänk dig att sitta med alla varor och kylvaror hela dagen i Jokkmokk, säger Annika Åkerlund.

Hemsändningsbidraget är ett av flera ekonomiska stöd som har införts för att det ska finnas en god servicenivå i hela landet. Alltså för att inte landsbygden ska avbefolkas. Annika hoppas nu att kommunen ska ändra sitt beslut – i annat fall ser hon inte så många andra alternativ än att flytta.

– Vi har suttit och pratat om att kallställa stugan vi bor i och flytta söderut, säger Annika Åkerlund.

Tidningen NSD var först med att rapportera om utmaningarna för Annika.

Categories
Sapmi

Samebyns ordförande: ”Jag är väldigt glad”

Hör Peter Larsson om samebyns reaktion på Leifs gåva till Daniel i klippet här ovanför.