Categories
Svensk Politik

Kristina Lindquist: Svenonius håller koll på demonstranter

Förlåt, jag tänkte bara bidra lite kort till den rådande fixeringen vid Irene Svenonius. Det är alltså den här tidningens ledarsida som pratar om ”fixering” och i en kommentar blandar ihop rena hot med kritiska ledartexter om ansvaret för inställd barnsjukvård (10/2). Leave Svenonius alone! ”Det är politikens väsen, man får mycket, mycket kritik och aldrig någon som talar om vad som går bra”, säger hon själv i en stor intervju med DN:s Emma Bouvin (10/2). I rättvisans namn kan väl ingen anklaga Svenonius för att vara en särskilt ömtålig sort. Snarare seglar hon fram till synes oberörd genom den politiska tillvaron, trots skandalerna kring Nya Karolinska, galopperande förlossningskris och kritiserade nedskärningar.

I en central scen i artikeln skildras hur regionrådet i november 2021 går ut i parken framför Landstingshuset i Stockholm och möter demonstranter som inte bara kräver en barnmorska per födande utan också Svenonius avgång. Hon berättar för den uppretade församlingen om sin egen förlossning och har lovat att ta emot en namnlista, men det är något som inte stämmer. Hon konstaterar nämligen att det inte bara är ”barnmorskor och mammor” på plats utan också sådana hon kallar för ”proffsdemonstranter”. Det handlar alltså om människor som hon ”har sett på många andra demonstrationer” och ”den typen av skyltar och personer som dyker upp oavsett fråga”. Det var inte för dem hon gick ut i parken.

Här blir det intressant på riktigt. En av de högsta politikerna i Stockholm säger alltså rakt ut att hon personligen håller koll på vilka medborgare som går på vilka demonstrationer. Ganska spännande, rent demokratiskt? Men den här delen av intervjun vittnar också om en syn på samhälleligt engagemang som är alltför talande för vår tid. När Svenonius säger att hon bara vill möta ”mammor och barnmorskor” uttrycker hon en syn på politisk organisering som hon inte är ensam om.

En individ som haft en fruktansvärd förlossning är värd att ta på allvar – så länge hon inte drar de politiska slutsatserna av sin upplevelse

Det har sedan länge varit en sport i sociala medier att gräva fram politiska kopplingar eller fackliga förtroendeuppdrag hos människor som uttalar sig i egenskap av ”case” i medierna, det vill säga en ”berörd människa”. Det handlar inte bara om transparens, utan om att en ”berörd människa” per definition inte är aktiv i Kommunal. En ”berörd människa” ska helst vara ett slags omedvetet naturbarn som aldrig försökt förändra sin egen situation. Det fungerar åt andra hållet också, även om man mer sällan hör krav på att exempelvis aktieinnehav ska redovisas.

Det här påminner lite om de instruktioner jag fick som aktiv i en känd människorättsorganisation. Vi skrev brev för frigivning av politiska fångar och blev i relation till vissa länder uppmanade att inte underteckna med organisationens namn – de breven räknades nämligen som ett enda, eller inte alls – även om det handlade om tusentals.

Det här är en syn som säger att det finns ett negativt samband mellan organisering och trovärdighet. En individ som haft en fruktansvärd förlossning är värd att ta på allvar – så länge hon inte drar de politiska slutsatserna av sin upplevelse. Den som går samman med andra är diskvalificerad på förhand, ett särintresse, en proffsdemonstrant. Ytterst handlar det om vad som anses vara en naturlig del av en vanlig människas liv. Verklighetens folk är oreflekterade vårdkonsumenter som möjligen röstar var fjärde år, men däremellan tiger still. Tänk på det, om du vill att Irene Svenonius ska lyssna. Det skadar säkert inte om du dessutom säger att hon är jätteduktig.

Läs fler texter av Kristina Lindquist.

Categories
Svensk Politik

Klimatalliansen ställer upp i riksdagsvalet

Klimatalliansen startades i höstas av en grupp blocköverskridande debattörer som kommit samman för att satsa på klimatet i politiken. Att söka allianser bortom den konventionella höger- och vänsterskalan är ett av partiets angreppssätt.

Klimatalliansen startades av bland annat Gudrun Schyman, tidigare partiledare för Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, samt Anders Wijkman, tidigare moderat och kristdemokratisk politiker, Kristina Persson, tidigare socialdemokratiskt minister och KG Hammar, tidigare ärkebiskop.

– Vi vet att det finns många människor som tillhör olika partier och som hyser en stor misstro mot den politik som partierna för i klimatfrågan. Vi har gjort en undersökning som visar att de skulle kunna tänka sig att stödja en allians för klimatet. Klimatkrisen har existentiella dimensioner som inte låter sig förminskas till höger och vänster. Här handlar det snarare om överlevnad. Då måste man vara beredd att bygga nya allianser och koncentrera sig på klimatkrisen och de krav som ställs på förändring i samhället, säger Gudrun Schyman.

Efter att Klimatalliansen offentliggjorts har partistyrelsen i Feministiskt initiativ öppnat för att utesluta Gudrun Schyman ur Fi – något som hon själv inte vill.

– Vi ska ha diskussioner om detta. Jag hoppas och utgår från att det går att komma överrens, säger hon.

Hur realistiskt är det att Klimatalliansen når fyraprocentsspärren i riksdagsvalet?

– Det är väldigt svårt att säga i dagsläget. Det är inte bara det som är målet. Vårt mål är att vi ska försöka förmå de politiska partierna att inse att vi lever i en klimatkris, säger Gudrun Schyman.

Categories
Svensk Politik

Stefan Löfven saknar inte att vara statsminister

Sedan Stefan Löfven avgick som statsminister i slutet av förra året har han tackat ja till flera nya uppdrag.

I torsdags meddelade FN:s generalsekreterare António Guterres att Löfven ska leda en FN-panel tillsammans med Liberias förre president Ellen Johnson Sirleaf. Uppgiften är att förbereda en framtidskonferens som ska äga rum 2023. Enligt Stefan Löfven kommer panelen att hantera frågor som pandemier, klimatet och terrorism.

– Vi behöver utveckla vårt globala samarbete kring de här frågorna. Vi har en gemensam global agenda, och det övergripande målet är att stärka det internationella samarbetet, säger Stefan Löfven.

Han anser att coronapandemin är ett bra exempel på att länder borde hitta bättre former för att samarbeta.

– Här borde EU, USA, Indien, Kina och några andra stora spelare tillsammans kunnat konstatera hur behovet såg ut och hur vi kunde se till att producera vaccin så snabbt som möjligt. Nu blev det istället så att man satt och höll på vaccin, liksom substanser som skulle ingå i vaccinet.

Vad räknar du med att kunna åstadkomma?

– Vårt uppdrag är att genomföra konferensen 2023 och där stadfästa några saker som tar det globala samarbetet framåt.

Stefan Löfven säger att det är den sortens uppdrag som han gärna tar på sig efter sin tid som statsminister. Han har också tackat ja till att delta i ett projekt mot barnarbete tillsammans med den indiske fredspristagaren Kailash Satyarthi och ett europeiskt projekt för konfliktlösning, till exempel att arbeta för försoning på Balkan. Ett fjärde uppdrag är under diskussion men Löfven vill ännu inte avslöja vad det handlar om.

– Jag håller på att lägga ett pussel nu som ska sluta på mindre än 150 procents arbetstid. Det är fantastiskt med den här nya fasen i livet att jag kan välja uppdrag men jag vill också se till att få tid så att jag och Ulla ska kunna göra mer tillsammans.

Har du hunnit landa i att stå vid sidan av dagspolitiken?

– Ja, det har jag gjort. Avgången kom lägligt före jul och nyår, och vi var uppe i Örnsköldsvik i en månad efter det. Det var väldigt bra, då kunde man landa i ett fantastiskt vinterlandskap och ta långa promenader.

– Så det känns bra och det är inget jag saknar. Jag hade tänkt igenom det noga och landat i att det bästa för valrörelsen var en ny spelplan, det är bra för partiet och det är bra för mig.

Hur tycker du att det går för din efterträdare?

– Det går bra. Jag har jobbat med Magdalena i tio år och visste mycket väl hennes arbetskapacitet. Den känns tryggt med Magdalena.

Categories
Svensk Politik

Ministern Annika Strandhäll har ny faktura hos Kronofogden

I samband med regeringsbildningen i slutet av förra året hamnade Annika Strandhälls privatekonomi i fokus. Det visade sig att ministern hade haft totalt nio skulder hos Kronofogden sedan 2018, bland annat skulder till Värmdö kommun, ett telekombolag och Klarna.

– Jag kommer nogsamt gå genom de olika delarna i min ekonomi och se om det är något mer som behöver hanteras och framför allt vara väldigt noga med vad jag gör framåt. Vi är också i en stabilare fas i min familj nu än vad vi har varit, sade hon till DN i december.

Nu visar det sig att Strandhälls privatekonomi återigen har blivit ett ärende för Kronofogden. På torsdagen registrerades en ansökan om ett betalningsföreläggande från Värmdö kommun. Det rör sig om en skuld på 1 350 kronor som avser ”slamavskiljare fastland”. Den ursprungliga fakturan, på 714 kronor, skulle ha varit betald den 30 december 2021.

– Vi kommer nu påbörja arbetet med att delge henne, säger en medarbetare på Kronofogdens kundtjänst.

Annika Strandhäll skriver i en kommentar till DN att hon har betalat fakturan som nu gått vidare till Kronofogden – men för sent.

– Jag tycker givetvis att man ska betala sina räkningar i tid. Den här gången har jag varit sen och det beklagar jag. Den här räkningen är betald sedan januari till Värmdö kommun, skriver ministern.

Annika Strandhälls pressekreterare uppger att ministern på fredagseftermiddagen betalat hela ärendet. Alltså att Strandhäll även betalat in Kronofogdens avgift för den försenade fakturan.

Det var Aftonbladet som först avslöjade att Strandhäll, som då var nytillträdd som minister, hade betalningsförelägganden hos Kronofogden.

Då uppmanade statsminister Magdalena Andersson (S) henne att snarast ordna upp sin privatekonomi:

– Jag vet att Annika Strandhäll har haft en tuff tid bakom sig. Nu förväntar jag mig att hon gör en ordentlig genomgång, sade Magdalena Andersson.

Strandhäll har förklarat de tidigare skulderna med att hon haft en svår situation. År 2019 gick hennes sambo bort.

– Det är absolut ingen ursäkt men det är i varje fall en förklaring. Jag har haft en oerhört turbulent tid bakom mig.

DN har sökt statsminister Magdalena Andersson för en kommentar med hon hänvisar genom sin pressekreterare till Annika Strandhäll.

Läs mer: DN/Ipsos: Skuld hos Kronofogden skadar väljarnas tilltro

Fakta. Betalningsföreläggande

■ Den som vill ha hjälp att få betalt kan vända sig till Kronofogden för att få hjälp att fastställa skulden. Det gör man genom att ansöka om ett betalningsföreläggande. Gången är densamma oavsett hur stor eller liten skulden är. Kronofogden skickar ett brev, ett föreläggande, till den som är skyldig pengar.

■ Om den som ska betala inte protesterar fattar Kronofogden ett beslut: ett utslag om betalningsföreläggande. Utslaget kan sedan användas för att få hjälp av myndigheten att driva in skulden. Om parterna inte är överens om skulden fattas inget beslut. Då kan den som vill ha betalt vända sig till domstol för att avgöra tvisten.

Källa: Kronofogden

Categories
Svensk Politik

Partiledarintervju: Annie Lööf, C, startar valåret 2022

Annie Lööf ler när hon kommer in från ruskvädret i Gamla Stans gränder. Händerna har tagit stryk av de iskalla vindbyarna och behöver värmas på en kopp kaffe innan de blir sig själva igen, men leendet är opåverkat.

Tills frågan om friskolorna kommer.

Kanske handlar det om hennes vilja att utgöra den breda mitten i svensk politik, och just i skolpolitiken har hon länge varit ytterkant. Vinsterna, kötiderna, betygsinflationen – nästan alla andra partier har verkat mer ense om att de aspekterna av systemet behöver hyfsas till. På 90-talet var C med och sjösatte friskolesystemet. Partiet blev med tiden dess starkaste försvarare och drev på utbyggnaden. Nu har vinden vänt och Centern tappat taktpinnen.

Det är inför det påståendet Annie Lööfs leende slocknar, innan hon samlar sig och svarar.

– Efter partistämman i höst, har vi fått en väldigt bra och ännu vassare skolpolitik och jag hoppas att vi kan hitta ett brett stöd för att vårda friskolreformen för den behöver förändras.

Men är det verkligen din bild att Centerpartiet ligger i täten för att styra upp systemet?

– Vi hade kunnat göra mycket mer tidigare. Men det senaste året har vi lagt fram förändringar inom skolpolitiken som har fokus på att förändra reformen till det bättre. Jag är stolt över att vi gjort den resan.

Var landar den självrannsakan – när borde ni ha gjort mer?

– Man önskar alltid att man hade varit först ut och då hade vi kunnat göra det för fyra, fem år sedan, men nu gjorde vi det lite senare. Den idéutvecklingen vi har gjort – både lokalt och nationellt – är jag stolt över.

”Det har funnits oseriösa aktörer både inom förskolan och skolan och där har vi från statens sida inte agerat tillräckligt tydligt”

Det Annie Lööf kallar en ”resa”, skulle andra beskriva som hårda interna slitningar. På Centerstämman i höstas vill Ungdomsförbundet, Cuf, gå längre än partiledningen och helt avskaffa kösystemet samt begränsa möjligheterna för friskoleföretagen att ta ut vinst.

Cuf förlorade den striden. Centern gjorde halt vid att förespråka obligatoriskt skolval, kortare kötider, hårdare ägarprövning och högre kvalitetskrav.

– Det är uppenbart att det har varit för slappt de senaste decennierna, säger Annie Lööf nu. Det har funnits oseriösa aktörer både inom förskolan och skolan och där har vi från statens sida inte agerat tillräckligt tydligt. Jag tycker att man bör vara mycket tuffare i de ägar- och lämplighetsprövningar som görs. Det är inte vilken verksamhet som helst.

Borde friskolorna omfattas av offentlighetsprincipen?

– Ja, av kärnan i den. I samband med lämplighetsprövningen bör man också gå med på att all den information som kommunala skolor ger ut, ska vara offentlig också för en fristående aktör. Rent konstitutionellt är det svårt att låta privata företag lyda under offentlighetsprincipen, men själva syftet med den ska gälla också dem.

Så om man inte går med på den får man inte tillstånd?

– Till exempel. Ja.

Men vinsterna vill Centerledaren alltså fortfarande inte lägga sig i. Sverige är det enda landet i världen där privata företag får ta ut de vinster de förmår ur den offentligt finansierade skolan och så vill Annie Lööf att det ska förbli. Bara skolorna lever upp till höga kvalitetskrav kan de fortsätta vinstmaximera.

– Det är ju världsunikt med en gemensamt skattefinansierad välfärdssektor med möjligheten för alla – oavsett plånbok och titel – att välja sin skola och förskola.

Det var Annie Lööfs parti som i praktiken bestämde vilken regering Sverige fick efter förra valet. Som opinionssiffrorna ser ut i dag kommer Centern att få göra det igen, i höst. Frågan är ju då vilken statministerkandidat Annie Lööf föredrar: Socialdemokraternas Andersson eller Moderaternas Kristersson? Men det vill hon inte ge besked om än.

– Jag vill ju att varje parti går till val på sina värderingar och sin sakpolitik med ett öppet sinne, för att sedan kunna kompromissa, samarbeta och göra upp. Jag tror att det var många låsningar inför förra valet som gjorde att vi höll på i nästan fyra månader innan vi till slut landade i en regering.

Annie Lööf säger att Januariavtalet från början av 2019 – där hon gick över blockgränsen och efter 134 dagars förhandling släppte fram en socialdemokratisk statsminister – var det absolut svåraste hon gjort under sina tio år som partiledare.

– Det var svårare än vad jag tror man utifrån kunde förstå. Jag tvivlade på att vi skulle lyckas förhandla fram en tillräckligt bra produkt, jag tvivlade på att den skulle landa bra i mitt parti, och jag tvivlade på om jag personligen – som borgerlig, liberal politiker – skulle kunna acceptera det. Det var en jättetuff period i mitt politiska liv.

Avtalet har beskrivits på väldigt många olika sätt, men vad sätter du för beteckning på det – är det ett vackert bygge?

– På ett sätt: ja – för vi kommer från så olika ideologiska håll och under väldigt hård press lyckades vi få fram ett politiskt dokument som innehöll väldigt viktiga reformer. Så: ja, det var ett bra politiskt avtal.

Vad tänker du då när Ulf Kristersson kallar det attmixtra med demokratinoch Nyamko Sabuni pratar om avtalet som ett bygge präglat av illvilja?

– Jag tänker att sådana uttalanden straffar sig i längden.

Straffar vem?

– Ja, den som säger det. För att säga att ett politiskt samarbete mellan politiska partier är att mixtra med demokratin är ju en farlig väg i hur man bedömer de demokratiska spelreglerna. Det finns åtta partier i riksdagen och det är faktiskt fritt fram för alla åtta att samarbeta med vem de vill.

”Vi säger definitivt nej till att förhandla, samarbeta och släppa in Sverigedemokraterna i värmen”

Men Centerledaren vill som bekant inte samarbeta med alla.

– Vi säger definitivt nej till att förhandla, samarbeta och släppa in Sverigedemokraterna i värmen. Det är vår huvudsakliga ingång inför valet när vi pratar om just regeringsfrågan.

Men då finns väl bara ett alternativ kvar? Att samarbeta med Socialdemokraterna och de andra till vänster.

– Jag är trött på den här förlamande blockpolitiken. De senaste decennierna har det varit antingen det ena laget eller det andra. Men många länder i Europa visar att man kan samarbeta brett i nya konstellationer.

I april ska ju regeringen lägga fram en vårbudget. Hur kommer ni att förhålla er till den?

– Är man en regering som vilar på 28 procent av mandaten bör man prata med såväl moderater som centerpartister, för att se till att få så brett stöd som möjligt.

Det blir svårt för Centern att rösta fram regeringens budget om den är förhandlad med Vänsterpartiet, enligt Annie Lööf.

– Om Centerpartiet ska kunna rösta på någonting så måste det ha ett bra politiskt innehåll, och det blir det sällan om man förhandlar med ett parti som är väldigt långt till vänster.

Annie Lööf håller alltså fast vid att hon inte heller framöver tänker göra upp om några statsbudgetar med Vänsterpartiet. Men i det fallet handlar motståndet om sakpolitik. Med SD är det en helt annan historia.

– Sverigedemokraterna är ju byggda på intolerans. De grundades av nynazister och deras huvudsakliga agenda handlar om att så split mellan människor. När vi säger nej till att förhandla och samarbeta med Sverigedemokraterna är det på en värderingsmässig grund.

Tre svåra snabba

Då ljög jag:

Jag använder vita lögner för mina barn flera gånger i veckan. De går alltid och lägger sig vid halv åtta, och halv åtta kommer ibland tidigare på kvällen…

Då blev jag impad av en politisk rival:

När Jan Björklund ställde upp i ”Let’s Dance”! Själv skulle jag ha tackat nej. Jag har självbevarelsedrift.

Då blev jag skadeglad:

Det roligaste kontot på instagram är ”Sveriges roligaste barn”. Jag skrattar högt åt vuxna människor som åker slalom med barnen och åker in i andra.

Partiledaren skissar: Bilden av mitt drömland

DN ber i intervjuserien alla partiledarna att rita sin vision för landet. Här är Annie Lööfs Sverige – om C fick styra fritt i 20 år:

Podd: Lyssna på hela intervjun med Annie Lööf

Hör Annie Lööf om varför det inte är vinsterna som skapar problem i skolan, om sin relation till de andra borgerliga partiledarna och om varför socialdemokrater och moderater borde samarbeta mer.

Läs fler av DN:s partiledarintervjuer:

Ulf Kristersson (M): Jag samarbetar gärna med S i frågor där vi är överens

Nyamko Sabuni (L): ”SD kommer att vara en viktig del i samarbetet”

Ebba Busch: ”Enormt underbetyg att SD kom in i riksdagen”

Märta Stenevi (MP): ”Osäker på om vi gjorde rätt när vi lämnade regeringen”

Nooshi Dadgostar (V): ”Varför ska Putin styra över elpriserna i Sverige?”

Jimmie Åkesson (SD): ”Liberalerna år ett genuint opålitligt parti”

Categories
Svensk Politik

Statsvetare: Andersson rappare än Löfven i debatten

Valårets första tv-sända partiledardebatt ägde rum i TV4 och handlade om lag och ordning, elkrisen och klimatet.

Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, tycker att Andersson är lite rappare än sin företrädare Löfven som tenderade att hamna lite efter i partiledardebatter. Andersson är skicklig på att föra fram sitt budskap på ett övertygande och engagerat vis, även om hon kom bort lite grann ibland när de andra tog över.

–Magdalena Andersson höll en lite tillbakalutad roll, det kan vara för att det är hennes första partiledardebatt. Det tar ofta ett tag innan man har hittat sin roll och känner av hur de andra är i debatter, säger Jenny Madestam.

Hon tycker att statsministern gjorde en helt okej insats. Magdalena Andersson kunde göra inlägg på alla sakområden, visade att hon hade koll på läget och radade upp vad regeringen har gjort.

– Det visar på en kunnighet. I vissa replikskiften kom hon fram och gav svar på tal, inte minst mot Ebba Busch som var väldigt tuff mot regeringen.

Samtidigt var debattämnena på Socialdemokraternas bortaplan. Det handlade om gruvor, kärnkraft, kriminalitet och utsatta områden i stället för jobb och välfärd.

–Det blev en debatt på motståndarnas sida. Man märkte hur Ebba Busch och Ulf Kristersson bitvis hade debatten i sitt grepp, det är ganska lätt att ta hem poäng på skjutningar för de pågår alltjämt.

Jenny Madestam påpekar att det märks att det är valrörelse. KD-ledaren Ebba Busch och M-ledaren Ulf Kristersson är samkörda och målinriktade på att ta över regeringsmakten. Däremot kom C-ledaren Annie Lööf, som annars brukar vara skicklig i sådana här debatter, bort lite och tog inte för sig på samma sätt som vanligt.

–Det är en svår balansgång. Hon vill opponera på regeringen men samtidigt ingår hon inte i det som utgör den tydliga oppositionen, det var uppenbart att det var svårt.

Både Liberalerna och Miljöpartiet strider för sin överlevnad i riksdagen och deras partiledare gjorde båda bra ifrån sig, menar Madestam.

– De var sakliga och talade om vad deras partier vill göra.

Jonas Hinnfors, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, tyckte att det var en ganska livlig och rolig debatt. Han noterar att Magdalena Andersson inte satte ned foten i kärnkraftsfrågan, vilket kan ha att göra med att hon måste balansera mellan olika krafter inom sitt eget parti.

– Socialdemokraterna har fortfarande starka grupper som är tveksamma till kärnkraft, men också starka fackliga intressen som är relativt förstående för kärnkraft.

Han tycker att Andersson något överraskande var ganska aktiv på brott- och straffområdet. Men det var ett dubbelt budskap, Andersson tryckte på hårdare straff samtidigt som hon lyfte fram utanförskap och segregation samt att det behövs förebyggande insatser inom exempelvis skolan.

– Jag tror att hon försöker göra det till Socialdemokraternas fråga i valrörelsen.

Han noterar också att V-ledaren Nooshi Dadgostar förefaller att älska debatter, som hon slår sig in i.

– Det kan man säga att hon delar med Ebba Busch.

Ulf Kristersson och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni hade lite svårare att ta för sig medan Jimmie Åkesson var ganska trygg på brott- och straffområdet, menar han.

– Han vet precis vad han ska säga och kan knyta det till migrationen på slutet.

Han tycker också att det var tydligt att Annie Lööf huvudsakligen tog strid mot oppositionen i stället för åt vänster.

–Det är spännande ur blocksynpunkt framöver.

Jonas Hinnfors noterar att Liberalerna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna verkar hålla varandra om ryggen.

–Man märker att partierna till höger väldigt sällan tar strid mot varandra.

Läs mer:

Hård debatt om energin och elpriserna

Categories
Svensk Politik

Trots S-löftet –regionala museer kostar fortsatt pengar

Med ett förslag i sitt valmanifest om att ”införa fri entré till regionala museer i hela landet” gick Socialdemokraterna till val år 2018. Det var en av drygt en handfull kulturpolitiska punkter i det sammanfattande programmet. Men trots att nästan hela mandatperioden gått har regeringen – numera endast bestående av S – hittills inte infört gratis inträde.

Jonas Hellberg är S-politiker i Region Kalmar län och ordförande för Länsmuseernas samarbetsråd som företräder landets 24 regionala museer. Han är kritisk till att partiet inte bockat av punkten under sina år i regeringsställning.

– Jag är själv socialdemokrat och har pratat för det här vallöftet, så det är klart att jag tycker att det skulle ha genomförts, säger han.

Den regionala satsningen skulle ligga på över 100 miljoner kronor årligen, meddelade Socialdemokraterna inför valet för fyra år sedan. Två år tidigare hade S-MP-regeringen återinfört gratis inträde på flera statliga museer. En del länsmuseer har infört fri entré på eget bevåg – men har fått finansiera intäktsbortfallet själva, säger Jonas Hellberg.

Han vill framöver se öronmärkta och sökbara statliga medel för regionala museer, men tycker att man ska kunna testa olika sätt att nå ut till fler invånare.

– Där man dels kan använda pengarna för att sänka eller ta bort avgiften, dels för att arbeta mer anpassat mot grupper som inte går på museum över huvud taget.

Samtidigt framhåller Hellberg att coronapandemin har gjort mandatperioden ”mycket svårare” än tänkt. Han anser därför att det är rimligt att regeringen prioriterat vissa särskilda stöd. Därtill har anslagen till den så kallade kultursamverkansmodellen ökat, genom vilken regionerna får en statlig peng att fördela till kulturverksamheter.

– Det är väldigt bra och ett trendbrott. Men det måste fortsätta, uppräkningar från staten till samverkansmodellen är fortfarande pinsamt låga.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) skriver i en kommentar till DN att mandatperioden ”tyvärr” har påverkats av pandemin.

”Därför har regeringens fokus varit att stävja smittan, rädda jobb, företag och verksamheter som drabbats hårt av pandemin. Statens bidrag till regional kultur går via kultursamverkansmodellen. Redan i dag är det många regionala museer som har fri entré. Kulturdepartementet har en löpande dialog med de regionala museerna.”

Hon nämner inte i fall arbetet med en fri entré-reform kan komma att tas upp före mandatperiodens slut.

Läs mer:

Hälften så många museibesök under 2021 som före pandemin

Tekniska museet tvingas återbetala miljoner i coronastöd

Nordiska museet och Sörmlands museum kan bli årets europeiska museum

Categories
Svensk Politik

Magdalena Andersson får höjd lön

Statsminister Magdalena Andersson (S) kan dock glädjas åt ett snäppet högre lönelyft på 4000 kronor, och hennes nya månadslön landar på 184000 kronor.

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsrådens arvoden och avgångsersättningar.

Categories
Svensk Politik

Studio DN partiledarintervju med Jimmie Åkesson, SD

Lyssna på hela avsnittet här:

I ert senaste valmanifest från 2018 står det att ”som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender, även om vi deltar i sanktioner och vapenembargot mot vissa länder”. Ni skrev också att ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna”. Har ni ändrat ert synsätt efter att ni beslutade om det här valmanifestet?

– Balans är alltid viktigt, i synnerhet i Sveriges geopolitiska läge. Så det är klart att, precis som det också står här, att vi ska inte peka ut fiender och militära hot direkt på det sättet.

– Men det är klart att när Ryssland gör saker så det är rimligt att vår del av världen svarar mot det. Det är väl det som är balansen.

Utgör Ryssland ett militärt hot mot Sverige?

– På kort sikt ser jag inte ett militärt hot mot Sverige. Men långsiktigt, absolut. Och går man tillbaka ett antal århundraden så är det ju alltid Ryssland som har varit det militära hotet mot våra intressen. Så är det ju så klart också framöver. I synnerhet med en regim i Ryssland som i dag. Det är uppenbart att man på olika sätt vill utvidga sin intressesfär.

Säkerhetspolitiken är en viktig fråga när en ny Kristerssonregering ska formas. Den används av både M och KD som ett skäl för att hålla Jimmie Åkessons parti borta från ministerposterna. Själv anser SD-ledaren att skillnaderna mellan partierna kokar ner till frågan om Natomedlemskap.

– De vill ju att vi ska gå med i Nato och det är inte vi beredda att göra med mindre än att det hålls en folkomröstning. Det är den stora skillnaden.

Är det ändå bra att Sverige samarbetar allt mer militärt med Nato och USA?

– Ja, det är bra. Vi ju en egen försvarsförmåga som är minst sagt begränsad. Vi har inte ens ammunition. Då behöver vi markera att vi är beredda att ta emot hjälp, och vi behöver få en tydlig markering om att det finns de som är beredda att hjälpa oss vid behov.

I avsnittet får du också reda på vad Jimmie Åkesson anser om återvandring och varför det är nästa stora strid i migrationspolitiken – och varför han imponerats av tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt.

Lyssna på hela avsnittet med Jimmie Åkesson här:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på [email protected]

Läs mer:

Jimmie Åkesson: ”Vi ska inte peka ut fiender”

Categories
Svensk Politik

Partiledarintervju: Ulf Kristersson, M, startar valåret 2022

Hårlocken vill inte lägga sig. Ulf Kristersson får ta till hård sprej för att inte se ut som Tintin på DN:s porträttbilder – varför nu det skulle vara så illa? Samlingen med den belgiske seriefiguren har en framskjuten plats här på moderatledarens arbetsrum. I mitten står statyetten med Tintin i telefon, en present från Muf-tiden för att fira en kampanjseger.

– Men det finns ju en del man inte kan läsa högt i albumen längre. Allt är inte politiskt korrekt, precis, säger han.

Tiderna förändras. Det som var tänkbart, kan bli tabu – som ordvalen i gamla serier. Men det som en gång var tabu, kan också bli tänkbart – som ett moderat samarbete med Sverigedemokraterna. Helt uteslutet förra valet, nu en realitet. Själv säger Ulf Kristersson att linjen är att ”prata med alla”.

– Jag brukar ibland med ett leende säga till Socialdemokraterna och Centerpartiet: Det gäller alltså er också! När vi tycker likadant har vi inget emot att göra upp med er.

Just regeringspartiet under Magdalena Andersson är Kristerssons största motståndare i valrörelsen, men bakom kulisserna är tonläget ett annat.

– Pandemin visar ändå att när vi sitter i samma rum och diskuterar saker och ting då kan partierna faktiskt skilja på sak och person.

Fikar du på samma sätt med Magdalena Andersson som med Stefan Löfven? När han avtackades tog du upp era informella möten.

– Ja, jag hoppas att vi också ska kunna hitta sådana former.

Men ni har inte det än?

– Jo, vi kommer att ha ett möte – i närtid, som man säger – på tu man hand. Jag tycker att det är viktigt. Inte minst för de två partier som uppfattas ha ett större ansvar. Det är inbokat.

”Vi skickade ut en liten trevare till Socialdemokraterna som var ärligt menad för ett par veckor sedan”

Vid sidan av pandemin tycker Ulf Kristersson att det skulle kunna vara fruktbart att prata säkerhetspolitik med Andersson – ”där har våra partier en lång tradition av att komma överens”, och gärna också migrationspolitik – ”historiskt har det hänt”. Två frågor som Moderaterna redan efter Miljöpartiets avhopp uppvaktade regeringen om är en önskad utbyggnad av Arlanda flygplats och en förenkling av tillståndsprocesserna för till exempel gruvor och andra industrier.

– Vi skickade ut en liten trevare som var ärligt menad för ett par veckor sedan – låt oss göra upp om sådana saker där vi tror att vi vill samma saker, men där Socialdemokraterna varit förhindrade av Miljöpartiet.

Vad gäller tillståndsprocesserna fick de napp. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson formar nu en arbetsgrupp där även fler partier bjuds in att delta.

– Ja, vi har kommit igång. Inget är klart förrän allt är klart, men det ser lovande ut. Det vore jättebra om vi kunde förenkla för svenska företag och göra om en del av miljöbalken, säger Ulf Kristersson.

Fakta. Ulf Kristersson, M

Ålder: 58 år.

Familj: Hustru, tre barn.

Bor: Strängnäs.

Bakgrund: Civilekonom som 1988–1992 var ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Riksdagsledamot 1991–2000. Efter en paus återvände han till rikspolitiken som socialförsäkringsminister 2010–2014 i Regeringen Reinfeldt. 2017 blev Kristersson partiledare för Moderaterna.

Partiets valresultat 2018: 19,8 %.

Väljarstöd i senaste DN/Ipsos: 21 %.

Ett annat tecken på hans vilja att bygga band till den sittande regeringen är en nedtoning av kraven på nya steg mot Nato.

– Jag propsar inte på ett svenskt Nato-medlemskap här och nu. Det är det ingen som gör. Det jag propsar på är: Håll dörren öppen!

I det läge som varit nu är det många som varnar för en folkomröstning kring Nato, eftersom den skulle kunna bli föremål för rysk valpåverkan. Är det lämpligt som du ser det?

– Nej, jag tror inte det har ett egenvärde i sig. Säkerhetspolitiken måste ha en bred folklig förankring, men det kan man få på olika sätt.

Trots de här samförståndstonerna har moderatledningen siktet tydligt inställt på maktskifte. När våren kommer finns inga planer på att låta Socialdemokraternas budget passera. Även den här gången tänker Ulf Kristersson försöka få igenom så många förslag det bara går för att bädda för det han vill genomföra – om han vinner valet. En sådan sak är ett bidragstak.

– Ska det vara skillnad på att tjäna pengar på arbete, och på att tjäna pengar enbart på bidrag? Tycker man att det ska vara det, krävs en ordentlig utredning och vi håller just nu på att titta på vad vi ska ha förberett för att kunna göra den ganska snabbt efter ett maktskifte.

I en intern promemoria, som DN läst, ger partiledningen sina tjänstemän i uppdrag att förbereda flera ändringar i Socialtjänstlagen. Moderaterna vill också skapa ett enda utbetalningssystem för alla bidrag, kontrollerat av en ny myndighet – Myndigheten för bidragskontroll.

Danmark har stått modell för idén, men där visar uppföljningarna av bidragstaket att systemet har två motstridiga effekter. Den grupp bidragstagare som redan står nära arbetsmarknaden kommer faktiskt ut i arbete snabbare, om bidragen sänks. Men för den grupp som står längre ifrån – ofta kvinnor med flera barn – innebär bidragstaket att många lämnar arbetskraften helt.

”Bidragen riskerar att bli så höga att de konkurrerar ut möjligheten att få det bättre med en lön”

– Ja, men sen ska man inte se det här isolerat. Detta ska ske tillsammans med skatteförändringar och tillsammans med att man lär sig svenska språket och rustar sig för att bli anställningsbar. En stram syn på bidrag, är det ena. Att ha en generös syn på att lära människor de saker som gör att de kan få ett jobb, det är den andra sidan.

Frågan är ju hur väl just bidragstak fungerar?

– Därför att bidragen, om man inte har bidragstak, riskerar att bli så höga att de konkurrerar ut möjligheten att få det bättre med en lön. Det är väl omvittnat i Sverige – fråga arbetsgivare – att det är svårt att konkurrera med bidragssystemen om lönen inte gör att människor tycker att de får det mycket bättre.

En forskarrapport från Lunds universitet nyligen visar att levnadsstandarden för dem som bor i invandrartäta områden i Sverige och inte har någon sysselsättning har fallit med 16 procent sedan millennieskiftet. Ett faktum som enligt rapporten inte skapat högre sysselsättning i gruppen. Hur ser Ulf Kristersson på risken att de klyftorna fördjupas av sänkta bidrag?

– Jag ser inget alternativ. Om höjda bidrag hade varit lösningen skulle vi inte ha några problem över huvud taget.

I all politik som rör segregation nämner Ulf Kristersson att Liberalernas ledare Nyamko Sabuni har varit en stor förebild för honom. Nu knackar hon på dörren till hans regering. I veckan sa hon till DN att hon ”kommer att utgöra en del” av den. I SVT samma dag höll Ebba Busch fast vid att endast KD och M ingår i regeringsalternativet, som hon ser det.

Ulf Kristersson signalerar en öppning mot Sabunis parti.

– Jag uppskattar Liberalerna och att de nu har tagit en tydlig ställning. De är ett av fyra partier som vill ha maktskifte i Sverige och som vill kunna prata med alla för att lösa konkreta problem. Jag tycker på allvar att vi håller på att hitta tillbaka till varandra. Men jag väntar till efter valet och säljer inga skinn förrän björnen är skjuten.

Men det är väl inte sant, du säger ju tydligt redan nu att du går till val med KD?

– Just det. Jag tänker bilda en borgerlig regering med borgerliga partier som kan samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor där vi vill gå i samma riktning. När det gäller Liberalerna är det alldeles uppenbart att de har en resa, nästan varje vecka hör man att det pågår diskussioner i Liberalerna.

Tre svåra snabba

Då blev jag skadeglad:

Miljöpartiets opinionssiffror är väl inte skadeglädje? Att det går ner för en motståndare… det är väl nästan bara ren glädje?

Då tvivlade jag:

Det gör jag hela tiden. Jag vrider och vänder på saker. Jag uppskattar inte tvärsäkra människor.

Då blev jag impad av en politisk rival:

Rival?! Nooshi Dadgostar.

Partiledaren skissar: Bilden av mitt drömland

DN ber i intervjuserien alla partiledarna att rita sin vision för landet. Här är Ulf Kristerssons Sverige – om M fick styra fritt i 20 år:

Podd: Lyssna på hela intervjun med Ulf Kristersson

Hör moderatledaren utveckla och fördjupa förslaget om bidragstak, men också om varför hans samarbeten med andra partier inte är att ”mixtra med demokratin” medan Januariavtalet var det. Dessutom om när han bryter mot sina egna regler i hemmet.

Läs fler av DN:s partiledarintervjuer:

Nyamko Sabuni (L): ”SD kommer att vara en viktig del i samarbetet”

Ebba Busch: ”Enormt underbetyg att SD kom in i riksdagen”

Märta Stenevi (MP): ”Osäker på om vi gjorde rätt när vi lämnade regeringen”

Nooshi Dadgostar (V): ”Varför ska Putin styra över elpriserna i Sverige?”