Categories
Svensk Politik

Studio DN partiledarintervju Moderaternas Ulf Kristersson

Lyssna här:

Fikar du på samma sätt med Magdalena Andersson som med Stefan Löfven? När han avtackades tog du upp era informella möten.

– Ja, jag hoppas att vi också ska kunna hitta sådana former.

Men ni har inte det än?

– Jo, vi kommer att ha ett möte – i närtid, som man säger – på tu man hand. Jag tycker att det är viktigt. Inte minst för de två partier som uppfattas ha ett större ansvar. Det är inbokat.

Ett konkret förslag som ni gått till val på är bidragstaket. ”Det ska alltid löna sig att jobba” brukar du säga, och att det inte ska gå att stapla bidrag på varandra. Vilka bidrag är det som folk staplar?

– Jag har själv jobbat i socialtjänsten, så jag vet ju att inte minst socialbidrag, det är inte alls så högt som en del människor som själva be om socialbidrag. Men när man tar olika sorters bidrag och lägger dem på varandra, när man tar barnbidrag, underhållsstöd och även försörjningsstöd, bostadsbidrag, som flera av dem också är behovsprövade. Då kan det bli så att om du börjar tjäna pengar så får du mindre pengar i bidrag. Då får vi sammanlagt väl belagda effekter, där man mycket väl kan få mer bidrag än vad man skulle kunnat få på ett första arbete som inte är speciellt högt betalt.

Frågan är ju hur väl just bidragstak fungerar?

– Därför att bidragen, om man inte har bidragstak, riskerar att bli så höga att de konkurrerar ut möjligheten att få det bättre med en lön. Det är väl omvittnat i Sverige – fråga arbetsgivare – att det är svårt att konkurrera med bidragssystemen om lönen inte gör att människor tycker att de får det mycket bättre.

I all politik som rör segregation nämner Ulf Kristersson att Liberalernas ledare Nyamko Sabuni har varit en stor förebild för honom. Nu knackar hon som bekant på dörren till hans regering. I veckan sa hon till DN att hon ”kommer att utgöra en del” av den. I SVT samma dag höll Ebba Busch fast vid att endast KD och M ingår i regeringsalternativet, som hon ser det.

Ulf Kristersson signalerar en öppning mot Sabunis parti.

– Jag tycker på allvar att vi håller på att hitta tillbaka till varandra, som man säger i en relation, och att det är väldigt bra. Men jag väntar till efter valet och säljer inga skinn förrän björnen är skjuten.

Men det är väl inte sant, du säger ju tydligt redan nu att du går till val med KD?

– Just det. Jag tänker bilda en borgerlig regering med borgerliga partiet som kan samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor där vi vill gå i samma riktning. När det gäller Liberalerna är det alldeles uppenbart att de har en resa, nästan varje vecka hör man att det pågår diskussioner i Liberalerna.

I avsnittet hör du mer om hur Ulf Kristersson resonerar kring bidragstak, regeringsbildning, samarbete med Socialdemokraterna och även ett eventuellt svenskt medlemsskap i Nato.

Lyssna här:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på [email protected]

Läs mer:

Ulf Kristersson: ”Statsministern och jag ska ha möte på tu man hand”

Categories
Svensk Politik

Liberalerna KU-anmäler försvarsministern för ubåtsorder

Det handlar om tilläggsbeställningar som under förra året gjordes till ett värde av 5,2 miljarder, vilket enligt Liberalerna bör ses som en ”viktigare materielbeställning” och därmed omfattas av kravet på inflytande från riksdagen.

Widman vill att konstitutionsutskottet ska granska om Hultqvists agerande strider mot det som riksdagen tidigare har fastslagit.

Categories
Svensk Politik

Hanif Bali satsar på kommunpolitiken

–Jag hade som mål när jag flyttade hit att jag skulle engagera mig lokalt. Jag har engagerat mig lokalpolitiskt sedan gymnasiet, det vore ett märkligt avbrott att sluta, säger Bali till radion och tillägger att han främst tänker fokusera på trygghetsfrågor.

Bali polisanmäldes i september i fjol, misstänkt för att ha försökt förmå en flicka att skicka nakenbilder på sig själv till honom. Efter ett par veckor valde dock åklagaren att lägga ner förundersökningen, efter att ha kommit fram till att det inte fanns någon grund för anklagelserna.

Hanif Bali har hela tiden nekat till anklagelserna och sagt att de har varit ett medel för att försöka få bort honom från politiken.

Hanif Bali har varit riksdagsledamot i tio år, men meddelade i höstas att han inte ställer upp för omval i 2022.

Läs mer:

Balis besked: Ställer inte upp i valet

Hanif Balis komiska tajmning bör göra hela den svenska ståuppscenen avundsjuk

Categories
Svensk Politik

Landsbygden – så vill Kristdemokraterna fånga väljarna

Det är pubkväll hos Kristdemokraterna i Knivsta.

KD-strategen Johan Ingerö, kvällens huvudnummer, greppar mikrofonen till tonerna av låten ”God & Guns” med det amerikanska rockbandet Lynyrd Skynyrd.

– Var det någon som kände igen musiken?

”God & Guns” är en hyllning till amerikanska landsbygdsväljare och deras politiska prioriteringar: Gud och liberala vapenlagar. Men också ett slags soundtrack till Kristdemokraternas nya satsning på svensk landsbygd, med doft av bourbon och hagel.

– Det är intressant, säger Ingerö apropå låtvalet. Jag följer ju mycket amerikansk politik. Och jag brukar säga: vänta fem-sex-sju år så händer det i Sverige också.

Johan Ingerö är policyansvarig i partiledaren Ebba Buschs stab och en av krafterna bakom partiets förflyttning högerut. Det som nu händer i Sverige, menar Ingerö, är en ökad polarisering mellan stad och land. I USA vidgades den klyftan under Trumps presidentskap.

– Nu har vi fått en liknande typ av landsbygdsdebatt med samma dynamik, säger Ingerö till kristdemokraterna i Knivsta.

Forskare talar om de ”övergivna platsernas revansch”. Högerpopulistiska framgångar tolkas som protestvrål från avfolkningsbygder riktade mot storstadens eliter. ”Det är ännu inte ett fullskaligt bondeuppror – men budkaveln går”, sade Ebba Busch i en partiledardebatt i höstas.

Och missnöjet märks i den svenska jägarkåren.

En tidig lördagsmorgon tar vi rygg på KD:s jaktpolitiska talesperson när han jagar rådjur. Kjell-Arne Ottosson, 46, bor i Töcksfors i västra Värmland. Ensam på en gård som har en mil grusväg till något som liknar urban civilisation.

– Alldeles perfekt, om du frågar mig, säger han.

Vi parkerar utanför den vita Equmeniakyrkan i Östervallskog, där Ottosson är medlem, och vandrar ut i skogen. Frosten knarrar under kängorna.

– Frågorna kring jakten hanteras väldigt styvmoderligt, säger Ottosson.

Han fäller ut sin jaktstol och rullar ett litet skinn som värmande sittdyna.

– I fråga om jakten och skogen är det ganska tydligt att tjänstemännen på våra myndigheter har en egen agenda. Det är jättelång väntetid på vapenlicens. Det är regleringar som inte behövs och krånglar till det. Landsbygden ska vara ett museum dit folk från stan ska komma ut några veckor på sommaren. Den ska skyddas och bevaras. Vi som bor här är det inte så noga med.

Han sätter sig till rätta och väntar stoiskt.

I det konservativa block som nu tar form i svensk politik jagar man.

I höstas sade Ebba Busch till podden Jaktstugan:

–Pröva att gå ut i korridoren i riksdagen och skrik: är det någon som inte jagar!? Ett tag så skämtade vi om det – att det var ett kriterium att man ska snusa och jaga för att bli anställd här.

Sedan Ebba Busch tog sin jaktexamen på Knistad herrgård utanför Skövde sommaren 2020 har nästa generations makthavare i partiet hängt på. Förra våren tog KDU-ordföranden Nike Örbrink, 24, jaktexamen i Värmland tillsammans med bland andra KD:s gruppledare i riksdagen, Andreas Carlson.

– Och vill du höra en sjuk grej? Alla klarade alla prov på första försöket, säger Örbrink.

I början av december lunchade hon med sin motpart i Ungsvenskarna, SD-riksdagsledamoten Tobias Andersson. När jag frågar Örbrink vad de diskuterade, svarar hon:

– Vi pratade lite jakt. Han jagar också. Vi pratade biståndsfrågan. Vi vill slopa enprocentsmålet, men det vill inte KD göra.

– Jag har mördat ett rådjur. Det var 1963, säger Staffan Danielsson, 74-årig före detta centerpartist som nyligen värvades till KD.

Som ”lantbrukare emeritus” har Staffan Danielsson andra meriter. Han är en frejdig populist med brännande åsikter i både invandrings- och lantbruksfrågor. Samma dag i fjol som Danielsson meddelade sin sorti från Centern efter 50 års partiengagemang hade han KD-strategen Ingerö i telefon, berättar han vid sitt köksbord på slätten utanför Linköping, där han äger 500 hektar mark.

Danielsson ingår nu i den KD-grupp som i vår ska presentera en ny politik för det svenska ”hjärtlandet”, som partiledningen kallar svensk glesbygd. Hjärtlandet är en svensk motsvarighet till ”the Heartland”, det Mellanamerika som lockades av Trumps kampanjer mot ”globalister” och det byråkratiska ”träsket” i Washington.

– Jag vill anknyta till KD som ett parti för verklighetens folk, säger Staffan Danielsson hemma på sin gård.

Han serverar grädde till tolvkaffet och läser högt ur sina utskrivna A4-sidor med rekommendationer till KD:s ledning.

– När idealisterna på Södermalm – Miljöpartiet, en del centerpartister – vill att Sverige ska frälsa världen med världens högsta skatter på landsbygdens fordon slår LRF larm. Mitt råd till Kristdemokraterna: bejaka det larmet!

Staffan Danielsson talar om ”elbilsfanatismen”.

– Det är ingen dramatik om vi väntar till 2035 med att förbjuda nyförsäljning av vanliga bilar, säger han. Lugna ned takten lite. Världens klimat klarar sig utan att Sverige ligger i topp. Vi är Europas största glesbygdsland. Fossildrivna bilar betyder oerhört mycket.

Staffan Danielsson har partiledarens öra. I förra veckan meddelade KD att partiet går till val på att sänka dieselpriset med tre kronor litern (genom att minska kravet på mängden biobränsle i drivmedlet, den så kallade reduktionsplikten – en åtgärd för att minska klimatutsläppen).

Alla partier tar intryck av de övergivna platsernas revansch.

Sommaren efter Trumps seger 2016 skippade statsminister Löfven politikerveckan i Almedalen för att i stället ”lyssna till folk som kanske aldrig skulle besöka en politikervecka”.

Alla partier blickar också mot USA. Men svenska politiker talar mer sällan öppet om sina inspirationsresor dit, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Man ligger lågt, säger Blanck. Svenska valkampanjer får inte framstå som för amerikanska. Man riskerar en backlash.

Svensk politik, säger Blanck, har därför i allmänhet varit ”motståndskraftig mot amerikanska influenser”.

Men i denna valrörelse prövar alltså KD, och kanske andra partier, en motsatt strategi.

Förr eller senare kommer det folkliga missnöjet med eliterna i storstaden att slå rot i Sverige, tror staben runt Ebba Busch, enligt en person med insyn i strategiarbetet.

KD kan inte ha som affärsidé att plocka missnöjda moderater, säger han.

– I stället kan det finnas väljare i glesbygd som är missnöjda med Centern och Socialdemokraterna. Därför prövar man begrepp som ”hjärtland” och satsar på jakt.

Jag frågar Staffan Danielsson om det finns risker med att importera konfliktfyllda politiska begrepp från USA.

Trump piskade väldigt medvetet upp motsättningar mellan stad och land till våldsamma nivåer.

–De piskades upp eftersom det fanns en grogrund, en verklighet, en substans, säger Staffan Danielsson. Trump gick alldeles för långt i massa avseenden. Men han hittade stämningar som förde honom till makten. Och det är väl så att väldigt mycket från USA kommer till Sverige, även stämningar mellan landsbygd och stad. Och finns det substans, så kommer begreppen att etableras.

Edvart Hollertz, till vardags ledarskribent på lantbrukets affärstidning ATL och författare till reportageboken Tågen stannar inte här längre, varnar för importen av den amerikanska landsbygdsretoriken.

– KD verkar genuint intresserade av att utveckla en ambitiös landsbygdspolitik, säger han. Därför förstår jag inte varför de använder begrepp som ”hjärtland” – som i mina öron klingar av de amerikanska problemformuleringarna, lite rostbälte, lite banjohöger.

Banjohögern är en ny svensk missnöjesrörelse, verksam främst på sociala medier. Banjohögern vill låta folk få äta kött och köra bil utan skam. Den vill ha ”frihet och rådighet” från staten i Stockholm.

Johan Ingerö, som kandiderar till riksdagen för Sörmlands valkrets, har banjohögerns symboler – en banjo och en pil högerut – i sin presentation på Twitter.

– Spelar det någon roll att man använder amerikanska ord? Jag tror det spelar roll, säger Edvard Hollertz. I många gamla svenska bruksorter finns världsledande industrier kvar som ofta går förvånansvärt bra. De anställer visserligen långt färre än under rekordåren. Men vårt landsbygdsarv ser i praktiken helt annorlunda ut än det amerikanska.

I stora svenska enkätstudier är människor bosatta på landsbygden ungefär lika nöjda med välfärden – med äldreomsorgen och med skolan – som svenskar i städerna.

Svenskar som bor utanför centralorter upplever i något mindre utsträckning att politiker och tjänstemän lyssnar på dem och arbetar för deras bästa.

Men den djupa landsbygdsvrede som lade grunden för Trump är alltså svårare att få syn på i Sverige. Det säger åtminstone statsvetarna bakom rapporten ”Centrum mot periferi? Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar” från Linköpings universitet.

– Sprickan växer inte, som i andra länder, säger statsvetaren Richard Öhrvall, en av forskarna bakom rapporten.

Men föraktet mot storstaden har inte heller på allvar politiserats tidigare, säger han.

– Det är möjligt att det går att väcka en konflikt.

Ett parti som ”envetet och strategiskt arbetar med att väcka landsbygdens animositet gentemot storstäder skulle kunna mobilisera väljare”, är rapportens slutsats.

I förra veckan lanserade Sverigedemokraterna sin tidigare gruppledare Mattias Karlsson som partiets nya landsbygdspolitiska talesperson. Karlsson, ofta kallad SD:s ”chefsideolog”, tror att SD kan övervinna ännu fler socialdemokrater i bruksorter och centerpartister i lantbrukarmiljö.

I en färsk valundersökning redovisad i LRF:s medlemstidning Land Lantbruk är Sverigedemokraterna nu det populäraste partiet bland svenska bönder, efter C och M. (KD, på fjärde plats, får sju procent av rösterna).

På järnvägspuben i Knivsta säger Johan Ingerö att KD kan fungera som en ”brygga” till SD, i ett nytt konservativt block.

– De (SD) har inte glömt att det var vi som var först med att säga att det är fine att snacka mer er, säger Johan Ingerö i sitt framförande. De har inte glömt att Ebba var den första partiledaren som bjöd in till en lunch. De ger oss vissa fördelar när vi har kontakt med dem. Vi sitter i en situation där vi trots vår relativa litenhet kan vara lite grann av en brygga. Och det är ingen dum situation, speciellt när man har riktigt stora grejer man vill ta tag i.

– Jag menar inte att betona en konflikt, säger Magnus Jacobsson.

Den 53-årige riksdagsledamoten är ordförande för KD:s största distrikt Västra Götaland (där partiet växer utanför storstäderna). Jacobsson hade direktkontakt med Donald Trump själv efter valet 2020, då USA-presidenten ringde upp Jacobsson och tackade sin ”vän” för att ha nominerat Trumpregeringen till Nobels fredspris, tillsammans med Kosovo och Serbien. (För ett handelsavtal på Balkan.)

På svensk landsbygd skönjer man just nu en ”trend” som påminner om den amerikanska klyftan mellan stad och land, säger Jacobsson.

– Och det är klart: om polisstationen och skolan stänger, om posten snart kommer ut varannan dag, om bredbandet inte når hela vägen… och så kommer pappa staten och säger att nu ska det bli ännu dyrare att köra bil… Jag tror det blir en landsbygdsvalrörelse i år.

Den statliga reträtt från svensk landsbygd som Jacobsson beskriver är verklig: Sedan 1997 har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisen och Skatteverket minskat sin lokala närvaro runt om i Sverige med 37 procent.

Samtidigt blir vargarna allt fler i avfolkningsbygden.

Vargfrågan är viktig i KD:s satsning på ”hjärtlandet”. Staffan Danielsson säger att rovdjursfrågan är besläktad med invandringsfrågan, som drev honom från Centern till KD.

– Migration är ju känslomässig, säger Staffan Danielsson. Klarar vi av att integrera väldigt många? Samma sak med vargen. Man har känslor på Södermalm där man älskar varg och bestämmer Sveriges politik. Jag står bakom att man har en del varg. Men egentligen skulle de vara i Norrlands inland.

Fakta. Varg i Sverige

Det finns ungefär 395 vargar i Sverige.

Vargen är fridlyst och får bara skjutas efter beslut av Länstyrelsen. I år ska totalt 33 vargar skjutas i revir i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län.

När riksdagsledamoten Magnus Jacobsson ska visa mig sin innebörd av ”hjärtlandet” kör han mig upp genom Bohuslän in i Dalsland, till en fårgård vid Vänerns strand som sommaren 2018 fick besök av varg. Den rev tre tackor och skrämde resten av flocken så illa att djuren fick avlivas.

KD vill slå ihop den svenska vargstammen med den norska och halvera den skandinaviska stammen till 210 vargar.

– Även här ser man konflikten mellan stad och land, säger Magnus Jacobsson. Om en varg närmar sig Stockholmsområdet blir det skyddsjakt. Medan man i Dalsland, Värmland och Jämtland förväntas acceptera stora mängder varg.

Kjell-Arne Ottosson lägger ned bössan i knäet. Alldeles nyss stod ett rådjur blixtstilla i skogsdungen. Men Ottosson kunde inte utesluta att geten hade sällskap med killingar. Den fick gå. Och det kommer inga fler djur denna lördag.

I västra Värmland, hos Kjell-Arne Ottosson, är vargen allestädes närvarande. Det var två timmar norrut, vid sjön Boviggen utanför Torsby, som vargen plötsligt dök upp igen vintern 1978 efter att ha varit utrotad. Värmland är vargpolitikens ground zero. Stammens storlek påverkar mängden vilt i skogen.

Kjell-Arne Ottosson har inte fällt en älg i hemtraktens skogar, sedan 2018. Men han hänger inte läpp för det. Riksdagsledamoten och hans två vänner gör upp en eld och småpratar på en värmländska så sjungande att Ebba Busch föreslagit att Ottosson borde läsa in KD:s valmanifest på band.

Fiska går ju när skogarna töms på vilt. Men, skämtar Kjell-Arne Ottosson vid den knastrande brasan:

– Fisk är fisk och kött är mat.

Genom jägarkåren löper en ”liberalkonservativ ådra”, säger Erica von Essen, socialantropolog vid Stockholms universitet som disputerat på vargfrågan.

– Det är jag och min bössa och min hund, säger hon. Man lär sig från sin pappa och sin farfar. Och man motsätter sig detaljreglering från staten.

En valkampanj med udden riktad mot vargen – och med ställningstaganden för jägares rättigheter i stort – kommer belöna sig i form av landsbygdsröster på valdagen i höst, säger Erica von Essen.

– Det ser jag som helt självklart, säger hon. Många som bor kvar på landet gör det bara för älgjakten på hösten. När vargen kommer hotas allt som de lever för.

Förra tisdagen besökte Ebba Busch en bensinmack i Östra Husby på Vikbolandet i Östergötland. En krets av bönder slöt upp i sina kepsar, heligt förbannade på el- och dieselpriserna.

Fårbonden och pappersbruksarbetaren Björn Johansson, som hade väntat längst på Busch i kylan, hade kört till Q-Star för att få prata av sig om vargen; 2013 revs 13 av hans tackor.

– Det springer varg och björn genom våra samhällen och äter ur soptunnorna, sade Björn Johansson. Folk törs inte gå ut. Ebba är en av få som lyssnar.

Ebba Busch fick med sig påsar med morötter från den lokale lantbrukaren Lelle Morot. Partiledaren, bosatt på landet utanför Uppsala, sade att hon var självförsörjande på grönsaker. Men att hon behövde jaga mer för att kunna klara sig på eget kött.

– Jag skjuter för lite, sade hon och gjorde sig redo för ännu ett gruppfoto.

Läs mer:

Valårets första mätning från DN/Ipsos: Socialdemokraterna ökar – MP under spärren

KD vill få ned dieselpriset

KD:s Elisabet Lann: ”Jag är rädd att det blir en ful valrörelse”