Categories
Sverige

Jimmy Thunlind lämnar nazistiska NMR

Nazisterna hade kartlagt hans vanor. De hade länge stört sig på mannen, en vänsteraktivist i Mellansverige som granskade och hängde ut högerextremister.

Nu väntade de utanför hans hem, maskerade och beväpnade.

När mannen dök upp gick de till attack. De pepparsprejade honom i ögonen och slog honom ”med och utan tillhyggen i ansiktet och över kroppen”, enligt polisanmälan som senare upprättades.

Mannen fick så allvarliga skador att han hamnade på sjukhus.

Misshandeln flög under mediernas radar. Polisutredningen lades ner efter en vecka: ”De vidtagna åtgärderna har inte lett till att någon kan misstänkas för brottet.”

Mannen som blev misshandlad har avböjt att intervjuas i DN. Han och hans familj lever fortfarande i rädsla för angriparna.

Gärningsmännen och deras kamrater jublade. De var medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen, NMR.

–Vi var nöjda. Han slutade med allt engagemang. Det var ju syftet, säger Jimmy Thunlind.

Han deltog i beslutet om att vänsteraktivisten skulle ”åtgärdas”, som nazisterna kallade det.

Vad betyder åtgärdas, i klartext?

– Att ge en ordentlig läxa. Inte misshandla så att offret avlider. Men kanske att bryta ben, eller slå sönder knäskålarna. Tillhyggen som hammare, kniv och knogjärn kan användas.

NMR har delat in Sverige geografiskt i åtta så kallade nästen. Som chef för näste 8 var Jimmy Thunlind ansvarig för aktiviteterna i Östergötland, Närke, Västmanland och Södermanland.

Ytterst kom ordern om våld från högsta ledningen i NMR, enligt Jimmy Thunlind.

– Vid fem olika tillfällen var jag med om att vi fick order om att misshandla människor. Antingen politiska motståndare, från AFA eller liknande, eller avhoppare från oss.

Förra våren hoppade Jimmy Thunlind själv av NMR, efter att ha varit en av de mest synliga företrädarna. Nu tycker han att han har en skyldighet att berätta.

– I NMR finns farliga människor med tillgång till vapen och sprängmedel. Folk som mycket väl skulle kunna begå vålds- och terrorhandlingar.

De senaste månaderna har två män med NMR-kopplingar gripits med vapen och sprängmedel – en i Falköping och en i Tyresö. Säkerhetspolisen sa 2018 att organisationen ”har förmåga att begå allvarliga brott som skulle kunna klassas som ett terrorattentat”.

Den 28 mars 2020 kom en order från NMR:s ledning som, enligt Thunlind, har gjort rörelsen farligare.

– Vi fick order att beväpna oss. Att införskaffa automatvapen, handgranater och sprängmedel. Och det gjorde vi också.

Vi fick order att beväpna oss. Att införskaffa automatvapen, handgranater och sprängmedel. Och det gjorde vi också.

Ordern gick ut kort efter att pandemin brutit ut. Enligt Jimmy Thunlind träffades NMR:s åtta nästeschefer utanför Skara och kallades ut i skogen.

– Vi fick inte ta med våra mobiler. I skogen gav en av cheferna ordern.

Motiveringen var att samhället försämras så snabbt nu, i pandemin, att NMR måste ha vapen för att försvara sig.

–Det var ett kort möte med budskapet: Fixa det här!

NMR:s högsta ledare följde inte med ut i skogen, enligt Thunlind. Enligt honom fungerar det så i NMR.

–Ledningen ska kunna förneka att de har något med detta att göra. Men det var solklart att ordern kom från riksledningen. Jag kom hem och kände: det här är ju på tok.

Ändå följde Jimmy Thunlind ordern. Som chef för näste 8 hade han underställda medlemmar som köpte in vapen.

–Vi skaffade en kontakt i den kriminella världen. Så skedde de första inköpen, genom den kanalen.

Hur?

–Jag vet inte hur mycket jag kan säga utan att bli åtalad för det sen. Men det handlar ju om att… ordna så att organisationen fick vapen, helt enkelt. Via den här bulvanen. Någon gång fick vi vänta på en leverans från Balkan. Vi kunde inte få vapnen vid rätt datum, för de skulle till ett kriminellt gäng i Stockholm i stället. Det var mer bråttom, så vi fick vänta lite.

Du vittnar om misshandel och vapeninköp under din tid som nästeschef. Varför inte tala öppet även om din egen skuld, och riskera ett åtal?

–Jag tar mitt samhällsansvar genom att berätta om hur det går till i NMR. Jag tycker att det räcker. Att göra det innebär kraftigt inskränkt frihet och hot. Det är ett sorts straff. Jag kan inte se att något gott skulle komma av att jag också hamnar i fängelse.

Vapnen behövdes till självförsvar, sades det i NMR. Enligt Jimmy Thunlind är det ”ett tänjbart begrepp”.

– Jag vet att vi tog hem exempelvis sprängmedel, och det är väl inget man har i självförsvar.

Vapenhanteringen kändes overklig, tyckte han.

– Jag har levt ett ordnat medelklassliv med villa och familj och aldrig varit i närheten av den kriminella världen. Samtidigt var jag då ändå så övertygad att jag tänkte: Nu är detta vår uppgift.

Hans egen radikalisering gick fort. Mellan 2010 och 2014 representerade han Moderaterna, först i Burlöv i Skåne och sedan i Norrköping. Han var ersättare i kommunfullmäktige och nämndeman i tingsrätten.

– Jag är arbetare och har alltid sett mig som höger. Jag gick med i M inför valet 2010. Jag gillade Fredrik Reinfeldt och Anders Borgs idé om ”det nya arbetarpartiet”.

2016 var Jimmy Thunlind 47 år gammal. Han hade flyttat till Östergötland med sin fru och deras dotter. Han hade ett bra jobb som produktionschef på Frälsningsarméns second hand-kedja Myrornas insamlingscentral i Norrköping. Han skrev poesi och var med i en teaterförening.

Men inombords var han på väg in i ett mörker. Tiden som nämndeman hade fått honom att misströsta om samhällsutvecklingen. Han såg rättssystemet som tandlöst.

– Jag tänkte på min dotter och på hennes framtid. Vid flyktingkrisen 2015 stegrades ilskan. Jag tyckte att samhället stod handfallet och visade sin fullständiga inkompetens.

På tv såg Jimmy Thunlind ett inslag om NMR:s första maj-demonstration i Borlänge. På stan i Norrköping fick han ett NMR-flygblad i handen. Medan många andra skrämdes av nazisterna, imponerades han av vad han uppfattade som offervilja och kompromisslöshet.

En fascination för nazismen hade han sedan 1980-talet. Som tonåring i Arvidsjaur tog han del av propaganda från dåtidens svenska nazistparti, Nordiska rikspartiet.

Nu, år 2016, omfamnade han ideologin.

– De gör i alla fall något, tänkte jag. Så jag gick med.

Du gick direkt från Moderaterna till nazisterna?

– Ja. Jag var arg. Och jag ville gå med i något argt.

Nordiska Motståndsrörelsen är en revolutionär nazistisk grupp. Med aggressivt judehat och paroller som ”Vit revolution utan pardon” har hundratals NMR-medlemmar förgiftat evenemang som Almedalsveckan och bokmässan i Göteborg.

Flera ledare är dömda för våldsbrott. NMR:s högste ledare Simon Lindberg dömdes 2007 till tre månaders fängelse för delaktighet i en hatattack mot en gayvänlig schlagerfest hos RFSL i Kristianstad. Under rop som ”jävla bögjävlar” och ”ni ska inte få leva” gick de knivbeväpnade nazisterna till attack.

2017 fick en städare vid ett asylboende i Göteborg benen sönderslitna i ett av flera bombdåd som kopplats till NMR-medlemmar. När DN i Almedalen sommaren 2017 frågade NMR:s ledare Simon Lindberg om bombdåden tog han inte avstånd.

– Jag har förståelse för att folk tar till desperata metoder, sa Lindberg, och tillade att bomberna inte var sanktionerade av NMR:s ledning.

Enligt Jimmy Thunlind förnekar NMR-toppar ofta utåt att man haft med våldsdåd att göra.

– Jag är helt säker på att killarna i Göteborg hade fått sina bombdåd sanktionerade.

”Kampen kräver mer än ord”, är ett motto inom NMR.

– För medlemmarna spelar våldet stor roll. Det går tillbaka till 1920-30-talet och den gamla nationalsocialismen, där man förhärligade våldet.

Tycker du att NMR är en terrororganisation?

– Ja, på sätt och vis. De beväpnar sig och har ett oerhört starkt hat mot samhället. De använder våld mot motståndare – framför allt om de upplever att rörelsens heder kränkts. På så vis är det en sorts hederskultur också.

2017 hade Jimmy Thunlind fått ett nytt jobb som produktionschef på SKF i Katrineholm, när det blev känt att han var medlem i NMR. Han blev av med jobbet. Samtidigt knakade hans äktenskap i fogarna. Hans fru, som inte delade hans åsikter, fick sin bil vandaliserad av vänsteraktivister. Paret skilde sig 2019.

Jimmy Thunlind reagerade genom att bli ännu mer aktiv i den rörelse han i dag kallar en sekt.

–När man förlorat arbete och vänner och tappar kontakten med samhället. Då har man inget att förlora och kan lika gärna göra något riktigt illa.

När han var som mest radikal hade han kunnat mörda, säger han.

–Jag hade kunnat utföra attentat. Mot någon politiker kanske, eller mot något judiskt mål.

Hur kan du förklara det nu?

– Om man är inne i det här tänkandet där det finns fiender i samhället, och de fienderna vill förinta oss som folk. Att då enskilda mister livet är ett litet pris. Fienderna måste besegras, för att vi ska få en bättre värld.

Vilka är de här fienderna?

– Det är ju judarna. Eller ”juden”, som nationalsocialister alltid säger.

”Anna” är ordförande i Norrköpings lilla judiska församling. Hon sitter i synagogan och önskar att hon vågade vara öppen med sin identitet. Att hon slapp be sina barn att undvika att berätta att de är judar. Att hon inte möttes av blodiga dockor i hängsnaror, när hon och andra församlingsmedlemmar kommer till synagogan för att fira pesach.

Tyvärr är det inte så.

– Och det är till 95 procent NMR:s fel. De är efter oss hela tiden, och är så utstuderade att polisen sällan kan göra något, säger Anna.

Yoav är församlingens säkerhetsansvarige. Han beskriver en situation som under de senaste åren eskalerat till förföljelse av den krympande församlingen, som består av runt femton familjer. Församlingen har även en stödförening med ett hundratal medlemmar.

– Vi kan i princip inte fira en högtid utan att behöva mötas av hets. Stenar kastas mot synagogan. Vi måste ständigt ta bort hakkors som klottras och annan vidrig nazistpropaganda från NMR, där de skriver saker som att judar dricker blod, säger Yoav.

När Norrköpings judar i mars förra året skulle fira pesach möttes de av en ställning på gräsmattan utanför synagogan där blodiga barndockor hade hängts i snaror. På A4-lappar intill dockorna fanns budskap som anknöt till urgamla antisemitiska myter om judars blodtörst. ”Organisera dig i kampen mot sionismen!” stod det – och så en webbadress till NMR.

Några veckor tidigare, vid Förintelsens minnesdag, hade en burk märkt ”Zyklon-B” placerats vid synagogan. Zyklon-B var en gas som användes i nazisternas utrotningsläger.

Hur är det att mötas av sånt? Anna gör ett försök att förklara.

–Bröstet trycks liksom ihop, man får inte luft. Det är så svårt att förstå att någon hatar dig bara för att du lever och andas.

Nio gånger har Anna fått sin bil vandaliserad. Sönderslagna backspeglar, insparkade dörrar, repor i lacken.

– En gång ristade de in ett hakkors på bilen. De hatar mig. De hatar mina barn. De vill gasa oss.

Norrköping är en av de viktigaste städerna i den svenskjudiska historien. I det så kallade Judereglementet slog svenska staten 1782 fast att Norrköping, Stockholm och Göteborg var de tre enda svenska städerna där judar hade rätt att bo och verka. 1785 fick judar även bosätta sig i Karlskrona. Först 1860 fick svenska judar som var svenska medborgare leva även i andra delar av riket.

Synagogan från 1858, där vi träffar Anna och Yoav, är en av Sveriges äldsta. Inredningen har hämtat inspiration från kristna kyrkor, med orgel och tavlor för psalmnummer.

–En orgel i en synagoga, det är ganska ovanligt. I traditionella judiska gudstjänster är det varken musik med instrument eller psalmer, säger Yoav.

Norrköpings 1800-talsjudar försökte anpassa sig till det svenska samhället, säger Yoav och Anna. De ville hålla en låg profil och inte sticka ut så mycket.

– Det är overkligt att vi sitter här nu i samma synagoga, år 2022, och inte kan vara öppna med vår identitet, säger Anna.

Norrköpingspolisen bekräftar för DN att Norrköpings judiska församling under flera år varit väldigt utsatt, inte minst från nazister. Antisemitiska aktioner har även gjorts mot Norrköpings stadsmuseum, där en väska full med tvålar och antisemitiska budskap placerades ut på Förintelsens minnesdag, den 27 januari 2020.

Polisen har kritiserats för sin oförmåga att skydda stadens judiska minoritet. Yoav och Anna har förgäves anmält en mängd fall av trakasserier och hets mot folkgrupp. Samtidigt säger de att polisen har en svår uppgift, och att lagstiftningen inte räcker till.

– Vi har en massa gängkriminella i Östergötland. Polisen är underbemannad. Jag förstår ju att vi inte blir en prioritering när folk sprängs och skjuts ihjäl, säger Anna.

Som svensk judinna efterlyser hon större engagemang från hela samhället. Hon vill förbjuda NMR som organisation, vilket Finland gjort. Det finska förbudet infördes efter att en 28-årig man i Helsingfors avlidit efter att ha misshandlats av en NMR-medlem.

I Sverige finns en politisk majoritet för att förbjuda deltagande i rasistiska organisationer som NMR. Ett lagförslag har skickats ut på remiss. Justitieombudsmannen (JO) är negativ, och pekar på inskränkningen av den grundlagsskyddade föreningsfriheten som ett förbud innebär. Det finns även risk, enligt JO, att grupper som NMR ”går under jord och blir svårare att kontrollera”.

Anna och Yoav tror att ett förbud skulle få både praktisk och symbolisk betydelse.

– Jag skulle vilja att Sverige som land satte ner foten: Här är det olagligt att terrorisera människor, säger Anna.

Enligt Judiska centralrådet hetsar NMR ofta mot mindre svenska judiska församlingar. I Umeå stängde Judiska föreningen 2017 efter lång tids trakasserier och hot.

NMR tilläts vinna i Umeå, anser Anna.

– Det är en skam för Sverige.

De senaste decennierna har allt fler judar flyttat från Norrköping. Det kan vara lättare att leva ett judiskt liv i en större församling, som i Stockholm. Hetsen från NMR spelar stor roll, enligt Yoav och Anna.

– Och en av de värsta har varit Jimmy Thunlind, säger Yoav.

I januari i år började Viaplay att sända en dokumentserie om NMR, ”Omgiven av fiender”. Jimmy Thunlind är med. Filmteamet följer hans väg från övertygad nazistledare till att bli en avhoppare som avslöjar hemligheter som skadar rörelsen.

Anna och Yoav har sett serien. De tvivlar på att Jimmy Thunlind verkligen har lämnat sina antisemitiska uppfattningar.

– Jag minns hatet i Jimmys ögon när han stått här utanför synagogan, eller när han hållit tal i Hörsalsparken. Jag tror inte bara att man kan göra sig fri från det, säger Yoav.

Han och Anna tror att Jimmy Thunlind hoppat av för att det blev alltför jobbigt att vara med i NMR. Att han inte kunde få jobb, och att han och hans familjemedlemmar blev angripna av vänsteraktivister.

–Nu är det kanske dags att skriva en bok och sitta och gråta hos Malou i TV4 och få komma in i samhället igen. Men jag köper inte att det är genuint, säger Anna.

Yoav säger samtidigt att han som medmänniska önskar Jimmy Thunlind och hans närstående allt gott.

– Jag hoppas verkligen att han tar sig ur det här.

Strax före Jimmy Thunlinds avhopp intervjuades han på NMR:s webbplats. ”Bara ren, destillerad, outblandad nationalsocialism kommer att kunna föra den vita rasen till seger”, sa han i intervjun som publicerades den 7 februari 2021.

Nu, ett år senare, ser han generad ut när DN frågar om intervjun.

– Den visar vad radikaliseringsprocessen leder till. Så där tänkte och pratade jag inte först. Men när man läst och hört en sak tillräckligt många gånger, och sedan börjat säga det själv… då säger man det som en självklarhet. Och antisemitismen är ju en kärna i nationalsocialismen.

Hur ser du på det i dag?

– Jag tror inte längre på någon som helst svartvit världsbild. Det finns ingen judisk världskonspiration. Judar är som andra människor.

I Viaplays serie ser man hur du, på ditt köksbord, har ett värmeljus i en burk märkt ”Zyklon-B”. Var du ansvarig för att ställa ut en sån burk utanför synagogan?

– Nej. Burken har jag fått som souvenir av en person inom rörelsen. Det kan ju vara den personen som har gjort det.

Men varför ville du ha en sån burk på köksbordet?

–Jag tyckte nog då att det var lite… humoristiskt, på något sätt. När något blir väldigt förbjudet så blir det också lite spännande.

Judiska församlingen beskriver ren förföljelse från NMR under just de år då du var chef för näste 8. Blodiga dockor, giftgasburkar. Vad säger du om det?

– Det är ju symbolik, nästan en sorts konstinstallation. På vilket sätt har det egentligen hotat dem?

Fast det är ju inte konst. En burk märkt med den gas som nazisterna använde för att mörda judar, utanför en synagoga. Det är klart att det ligger ett hot i det.

–Jag förstår hur du menar. Symboliken är väldigt kraftfull. Och i dag skulle jag naturligtvis inte göra något sånt.

När judiska föreningen i Umeå tvingades stänga 2017 såg NMR det som en seger, berättar Jimmy Thunlind.

– Visst hade det varit en framgång om de hade fått stänga även här i Norrköping.

Jimmy Thunlind växte upp i den religiösa rörelsen Jehovas Vittnen. När han var 29 år hoppade han av. Han berättade senare i SVT:s Uppdrag Granskning om hur Jehovas Vittnen tystat ner anklagelser om sexövergrepp mot barn.

Han ser likheter mellan Jehovas Vittnen och NMR.

–De är sekter, extremt slutna.Man tror sig ha hittat den enda sanningen. Och så en väldigt tydlig motståndare som står för allt dåligt i världen. I Jehovas Vittnen är det djävulen, i NMR judarna.

Detaljstyrningen och renhetsivern är två andra likheter.

– Nationalsocialismen ska genomsyra varje beslut du tar, på alla nivåer. Kan jag gå i den här affären, eller är det något judiskt ägande? Kan jag se den här filmen, läsa den här boken – eller går det emot nationalsocialismen?

Besattheten nådde absurda nivåer. Som när den nazist som valde ut ”Veckans låt” till NMR:s nättidning en gång fastnade för en låt av Bob Dylan.

– Vilket liv det blev! ”Vet du inte att han är jude!”, sa folk. Killen försökte försvara sig: ”Det är en bra låt.” Men det gick inte. Dylan fick inte läggas ut externt.

Sektmentaliteten gav Jimmy Thunlind avsmak, säger han.

–För jag kände igen det: Det här är ju precis som Vittnena.

Judiska församlingen i Norrköping tvivlar på att du lämnat nazismen, i hjärtat. Det kanske andra också gör. Vad säger du till dem?

– Om det inte var äkta, så hade jag inte hade haft kraften och motivationen att berätta det här. Jag vill… kanske inte ställa till rätta, men… Jag vill inte att min tid i NMR ska ha varit meningslös.

Forskaren Christer Mattsson, expert på högerextremism och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, har följt Jimmy Thunlind i flera år. De träffades första gången i Almedalen 2019, när Thunlind var övertygad nästeschef i NMR.

– Christer Mattsson är ett totalt rött skynke för NMR. Jag gick på hans seminarium tillsammans med andra från NMR. Vi ville sätta dit honom.

Men Christer Mattsson var inte som Jimmy Thunlind hade tänkt sig. Han var inte avfärdande, utan nyfiken på Jimmy som person. Han bad att få intervjua honom till ett forskningsprojekt, och de fortsatte ses.

– Han har inte försökt övertyga mig eller omvända mig. Men han var den första som fick höra om mina tvivel.

Christer Mattsson ser Jimmy Thunlind som en genuin avhoppare som verkligen har lämnat den nazistiska ideologin. Han betonar att det är en lång och svår process. Förutom samtalen med Christer Mattsson har Jimmy Thunlind det senaste året regelbundet träffat en psykoterapeut.

– Jag har försökt hitta ankaret i mig själv. Vad tycker jag, Jimmy?

Vad ska du rösta på i höst?

– För mig är det inte helt självklart att rösta. Jag har lämnat nationalsocialismen – men mycket av ilskan och samhällskritiken som drev mig till NMR finns kvar. Så jag väljer mellan Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Jimmy Thunlind har alltid sett sig som höger. Det känns ovant att överväga V.

– Men jag gillar Nooshi. Hon har handlingskraft, ryggrad och ett rättvisetänk.

På NMR:s webbplats kallas Jimmy Thunlind numera för ”Folkförrädare med stort F”. DN har mejlat ledaren Simon Lindberg och bett honom bemöta Jimmy Thunlinds anklagelser. NMR har tidigare inte velat tala med DN och motiverat det med att tidningen ägs av familjen Bonnier, en familj med judiska rötter.

Simon Lindberg svarar på mejlet, men enbart för att ifrågasätta DN:s reporters intelligens samt meddela att han inte tänker svara på DN:s frågor. I NMR:s egna medier kallar Simon Lindberg sin forna nästeschef för ”en lögnare” och ”en golare”. På sin webbplats låter NMR en hängsnara illustrera en text om Jimmy Thunlind och understryker att ”förräderi får konsekvenser”.

– Häromdagen ringde en jurist från Världsnaturfonden och sa att de fått in en ansökan från mig om att upprätta ett testamente. Det är klart att det är ett hot, säger Jimmy Thunlind.

Du har själv fått order om att misshandla avhoppare. Hur lever du nu?

– Det är obehagligt förstås. Jag försöker vara försiktig, och kollar under min bil innan jag kör. Och har kontakt med polisen.

Vad vill du säga till folk som är med i NMR och kanske har tvivel?

– Tänk själv. Vad känns inte bra? Så började det hos mig, saker började skava. Och minns att du inte förlorar ditt liv, din status eller ditt människovärde för att du lämnar. Det finns ett liv också utanför.

Fakta. Nordiska motståndsrörelsen

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) är en nazistisk organisation som bildades 1997 under namnet Svenska motståndsrörelsen. Grundarna kom från tre nazistiska grupperingar: Vitt ariskt motstånd (VAM), tidningen Folktribunen samt Nationell Ungdom.

NMR finns i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Målet är att störta de nordiska demokratierna och ersätta dem med en enad ”nationalsocialistisk ledarstat”.

2017 förbjöds den finska grenen av hovrätten i Åbo. Förbudet kom efter att en 28-årig man avlidit efter att ha misshandlats av NMR-medlemmar i Helsingfors. Den finska rikspolisstyrelsen menade att NMR ”väsentligt strider mot lag och god sed” genom att ”sprida hatretorik om invandrare, sexuella minoriteter och judar, ifrågasätta Förintelsen och glorifiera fascister”.

NMR styrs av en enväldig ledare, Simon Lindberg. För medlemmar finns tydliga regler om vardagliga saker som bilkörning, styrketräning och uppförandekoder. NMR:s ideologi bygger på myten om en judisk världskonspiration samt rasbiologi.

2018 ställde NMR upp i svenska riksdagsvalet och fick 2 106 röster. Det var en missräkning, och NMR har sedan dess försvagats genom splittring och flera avhopp. 2019 lämnade flera tidigare regionala ledare NMR och formade i stället gruppen Nordisk styrka.

– NMR är inte riktigt lika dominerande i den rasideologiska miljön, och har problem med återväxten. Samtidigt tar de fortfarande plats på gatorna, och håller på att bygga upp sin våldskapacitet, säger Jonathan Leman, researcher och skribent på tidningen Expo, som granskar extremhögern.

Källa: Försvarshögskolan, Valmyndigheten och Expo

Categories
Sverige

24-årig svensk skyldig till mord i London

Det 36-åriga mordoffret, även han svensk medborgare, sköts ihjäl med flera skott inför ögonen på sin familj utanför sitt hem i stadsdelen Battersea.

Enligt domstolen Southwark Crown Court var 24-åringen en del av en grupp med fyra torpeder som skickades till London för att mörda 36-åringen.

24-åringen greps på Kastrups flygplats i Köpenhamn i januari 2020. I oktober samma år greps ytterligare tre män i Sverige efter att en europeisk arresteringsorder utfärdats.

En av männen, som är 35 år, frias från mordanklagelserna, men befanns skyldig till dråp. De andra två männen frias helt från misstankarna.

Enligt Kvällsposten tros mordet ha en koppling till Malmös undre värld och en konflikt mellan två grupperingar.

Läs mer: Svensk man ihjälskjuten i London – mitt framför familjen

Categories
Sverige

Expert: Svagt genomslag för vaccinmotståndare trots uppmärksamheten

Den vaccin- och restriktionsskeptiska rörelsen ”Frihetskonvojen” stoppas att demonstrera i Frankrike och Belgien. I Kanada –där rörelsen startade – har myndigheterna förbjudit tutande på Ottawas gator, beslagtagit bränsle från demonstranterna och utlyst nödläge.

Att förbjuda demonstrationer eller försöka hindra grupperna att yttra sig kommer knappast att få dem att sluta, menar Emma Ricknell, doktorand i statsvetenskap med inriktning på desinformation på Linnéuniversitetet.

– Det blir en slags självuppfyllande profetia när de tror att de kommer att bli motarbetade för att de har något så viktigt och kontroversiellt att säga och så blir man det, då blir det bara bevis som ”titta nu vill de trycka ned oss” , säger hon.

I Sverige har den grupp som kallade sig ”Frihetsrörelsen” anordnat flera protester, både då de inte var tillåtna på grund av restriktioner och efter det. De senaste demonstrationerna riktade sig likt ”Frihetskonvojen” mot vaccinpass. Tusentals samlades bland annat på Plattan i Stockholm, utan större sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.

Emma Ricknell menar att samhället måste klara av att felaktigheter och stötande åsikter yttras.

–Finns det en motståndskraft hos människor i allmänhet så blir det inte så mycket av det här. Men människor ska kunna demonstrera och säga lite galna saker utan att samhället ställs på ända.

Hittills verkar också samhället ha klarat sig bra, poängterar Emma Ricknell. En överväldigande majoritet i Sverige har tagit vaccinen och demonstranterna har inte fått något verkligt politiskt inflytande. Det liknar situationen i stora delar av Europa.

I Kanada, där demonstranterna blockat broar och vägar, har 79 procent av landets befolkning tagit två vaccindoser och en majoritet stödjer fortsatt pandemirestriktionerna.

De grupper som emotsätter sig vaccin, vaccinpass och restriktioner samlar ett brett spektra av individer, vars motstånd tar avstamp i olika ideologier och teorier.

Svenska ”Frihetsrörelsen” samlar hälsoentreprenörer, konspirationsteoretiker, antivaxxare och nyandliga. Samtidigt deltog nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen på den senaste demonstrationen och även de som själva är vaccinerade men ogillar vaccinbevisen.

Flera deltagare och grupper i Sverige och andra länder har lyft andra politiska frågor vid sidan av pandemiskepsis. I Kanada har demonstranter hånat landets koldioxidskatt, till exempel.

I många andra länder har det funnits fler våldsbejakande inslag i grupperna. Protester i till exempel i Kanada och Nederländerna har varit betydligt mer våldsamma och både polis och demonstranter har använt hårdare tag jämfört med Sverige.

–Det finns olika aspekter och kontexter som kan göra att man väljer olika vägar. Om de här länderna traditionellt ser på protester på ett annat sätt än vi, eller om man är rädd för stora störningar så är det kanske det som skiljer sig snarare än synen på yttrandena i sig, säger hon.

Det som Emma Ricknell tycker är mest intressant nu är vad som sker med grupperna och individerna framöver, om samhället kan fortsätta livet utan restriktioner och pandemin klingar av.

–Om vi inte har restriktioner eller covidpass så måste ju rätt mycket falla bort. Vad finns det då för kärna kvar som man tycker är problematiskt och vill förändra? Det tycker jag är det viktigaste att se närmre på framåt, säger hon.

Läs mer:

Så blev pandemin ett lyft för USA:s radikala antivaccinrörelse

Antivaccinrörelsens idéer kan leda till politiskt våld

Trots kampanjer och satsningar – här är var tredje fortfarande ovaccinerad

Categories
Sverige

Sara Byfors: Det är inte längre relevant att testa alla

Sedan i onsdags är det bara personer inom sjukvård och äldreomsorg som ska testas vid symtom. En konsekvens blir att rapporterna om antalet bekräftade fall blir färre i förhållande till det verkliga antalet fall. De senaste veckorna ser det ut som att smittspridningen har gått ned ganska kraftigt, men samtidigt har antalet personer som testar sig minskat med närmare 200 000 i veckan.

– Vi gör fortfarande en omfattande testning i de miljöer som behöver skyddas särskilt inom vård och omsorg. Just nu ser vi det inte som relevant att testa alla. Det handlar inte bara om kostnader utan om personerna som är involverade i testningen och som kan användas till annat, säger Sara Byfors.

– Det är en hög smittspridning just nu. Har du symtom är det ganska troligt att du har covid-19. Det räcker med att stanna hemma tills du är frisk, du behöver inte veta som individ om du har covid-19 eller någonting annat.

Finns det risk att nya virusvarianter går under radarn när ni testar färre?

– Nej, vi kommer fortsatt att genomsekvensera lika mycket. Det innebär att vi sekvenserar en större procentandel av fallen. Vi tror att vi fortsatt kan följa det här på ett bra sätt.

Andra sätt att hålla koll på smittspridningen är att titta på sjukhusinläggningar, virus i avloppsvatten och hur många som ringer in till 1177.

Sara Byfors hoppas att omikrontoppen är nådd, åtminstone i delar av landet. Hon tror inte heller att smittspridningen kommer att öka i och med att restriktionerna togs bort.

– Vi tror inte att det blir mycket värre. Vi har en hög immunitet och god vaccinationstäckning.

Med den nya testningsmodellen, går det säkert att säga när vi passerar smittspridningstoppen?

– Nej vi får nog leva med att det inte gör det, säger Sara Byfors.

Danmark och Norge har liksom Sverige slopat de flesta restriktionerna, men i båda grannländerna ska den som har symtom fortsatt testa sig. I Norge motiveras det med att människor inte ska sitta i karantän i onödan i ett läge när många arbetsplatser är hårt pressade av sjukskrivningar.

Hur ska man själv förhålla sig till viruset i ett läge när restriktionerna är borta och smittspridningen är fortsatt hög?

– Att vaccinera sig är det absolut viktigaste. Sedan får man själv göra sin riskbedömning. Det är en omfattande smittspridning, det finns en risk att bli smittad och man behöver själv fundera på vad man vill göra och inte. Arbetsgivare kan säga att personalen kan komma tillbaka successivt så att många inte blir sjuka samtidigt.

WHO har varnat för att ta ut segern i förskott, finns det en risk att vi gör det?

– Ja, det finns en risk att man tror att det är helt över. Vi måste vara tydliga med att smittspridning är hög och att även omikronvarianten kan ge allvarlig sjukdom, särskilt om man inte har vaccinerat sig. Man måste komma i håg det här som som individ, men att vi på samhällsnivå skulle ha kvar åtgärder är inte proportionerligt. Åtgärderna skapar i sig negativa effekter på hälsan, till exempel att det är färre skolelever som får närundervisning för att många är hemma i karantän eller har väldigt milda symtom, säger Sara Byfors.

I sin senaste riskbedömning skriver norska Folkhelseinstituttet att man får räkna men en ny omikronvåg till hösten eller vintern. Delar ni den analysen?

– Vi bedömer att det här är ett virus som inte kommer att försvinna, utan återkomma säsongsvis. De här virusen trivs bättre under vinter. Det verkar troligt att omikron återkommer eftersom det är den variant som vi har nu och den är väldigt smittsam. Det kan också dyka upp nya varianter. Vi behöver följa det här fortsatt. Vaccinationsinsatsen kommer sannolikt att vara viktig även de kommande åren för att minska risken för allvarlig sjukdom, särskilt hos de äldsta.

Categories
Sverige

Generaldirektör: Kampanj mot Socialtjänsten kan drabba barn

Den senaste tiden har en massiv ryktesspridning om socialtjänsten och Sverige fått fäste i arabiskspråkiga sociala kanaler och medier. I det som pekats ut som en koordinerad påverkanskampanj påstås svenska myndigheter kidnappa muslimska barn.

Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell säger att den gångna veckan legat som ett mörkt moln över henne.

– Det är en väldigt obehaglig desinformationskampanj som på sikt, i och med att den sprider så mycket oriktig fakta, kan rubba förtroendet för välfärden.

Socialstyrelsens uppdrag är att vara ett stöd för landets socialtjänster. Olivia Wigzell berättar att myndigheten kontaktats av flera kommuner runtom i landet som bett om hjälp.

– De får många frågor från personer som undrar vad det är som gäller och hur lagstiftningen ser ut. Vi har fått önskemål om att publicera information på andra språk än svenska.

Varför har det inte funnits tidigare?

– Vi har en hemsida som heter ”Koll på soc”, som är översatt till flera språk och riktar sig till barn och unga. Att Socialstyrelsen inte haft information riktat till vuxna enskilda är för att vi i första hand vänder oss till professionen och inte allmänheten.

Generaldirektören säger dock att kommunikationen om socialtjänstens arbete är ett förbättringsområde.

– Det är välkänt att relationer och information kan brista. Socialtjänsten i kommunerna arbetar på många sätt med den här frågan.

I och med ryktesspridningen om socialtjänstens arbete har ett ”jättestort informationsbehov” uppstått enligt Olivia Wigzell. Socialstyrelsen kommer nu att vara behjälplig i så hög grad det går för att ge det stöd som socialtjänsten i kommunerna behöver.

De senaste dagarna har hon nåtts av vittnesmål om att socialarbetare jobb försvårats av kampanjen, framför allt när det gäller att skapa tillit och förtroende hos familjer.

– Det är en grupp som har ett viktigt och utsatt jobb. Det är viktigt att man inte lämnas ensam i frågan utan att vi på nationell nivå förklarar och försvarar hela systemet.

Däremot har det inte kommit uppgifter till myndigheten om att enskilda socialarbetare känt sig direkt hotade i samband med kampanjen, säger Olivia Wigzell.

Lagen som hamnat i centrum för desinformationskampanjen är lvu, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, som reglerar tvångsomhändertaganden. Olivia Wigzell framhåller att det finns mycket riktlinjer om hur lagen ska tillämpas.

– Där lyfts vikten av samtycke fram. Frivilliga insatser kommer först. Det är bara när frivilliga insatser inte är möjliga och det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas som man kan arbeta med lvu.

Olivia Wigzell understryker att de allra flesta barn och unga får hjälp tillsammans med sina föräldrar.

– Utgångspunkten för socialtjänsten är att stötta familjen eftersom den är barnens viktigaste resurs.

Diskrimineringsombudsmannen konstaterade i en rapport i fjol att socialtjänsten har svårare att nå fram med frivilliga insatser till familjer med utländsk bakgrund än de med svensk. Detta kan enligt rapporten leda till fler tvångsomhändertaganden i ett senare skede.

Olivia Wigzell säger att detta är ett faktum som fångats upp i flera pågående arbeten.

– Ett av dem kallas för utökade hembesöksprogram. Socialtjänsten kommer hem till familjer med nyfödda barn i socioekonomiskt utsatta områden för att skapa förtroende och kontakter.

Ett annat förbättringsområde som Socialstyrelsen arbetar med att följa upp är i hur stor grad barn som familjehemsplaceras känner sig delaktiga i det som sker.

– Vi frågade över 300 barn och många har det bra och känner sig trygga. När det gäller information om rättigheter så var svaret mer nedslående. En stor andel av barnen tyckte att de inte fått information om sina rättigheter.

I ryktesspridningen har fokus legat på att barn omhändertas mot föräldrars vilja. Hur ska socialtjänsten arbeta för att visa att människor kan söka sig dit för hjälp?

– Det är en mycket viktig fråga. Socialtjänsten är inte tillräckligt tillgänglig i dag. Den måste bli tillgänglig på ett modernt sätt, i hur man bokar tid, upprättar dialog och får information.

En nyckel tror hon är att socialtjänsten blir mer tillgängliga i människors vardag.

– Man måste få förutsättningar för att komma ut till skolor, på torg och köpcentrum, till föreningar och organisationer. Det går inte att ha första kontakten vid en orosanmälan.

Olivia Wigzell framhåller att svensk lagstiftning ställer hårda krav på både föräldrar och socialtjänst gällande barnets bästa och att man i LVU går längre än vad barnkonventionen föreskriver – man ska inte bara beakta vad som är bäst för barnet utan barnets bästa ska vara avgörande.

Om socialtjänsten inte har förtroende hos föräldrar och barn kan det få allvarliga konsekvenser, säger Olivia Wigzell.

– Misstroendet från sådana här desinformationskampanjer kan i slutänden leda till att personer inte söker stöd och hjälp som kan vara bra för familjer, nödvändig för barnen och i slutänden kan drabba ett enskilt barn eller familj.

Fakta. Socialtjänsten och Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har i uppdrag att vara ett stöd för socialtjänsten i landets kommuner. Myndigheten tar fram och utvecklar statistik, regler och kunskap.

Socialtjänsten är en kommunal förvaltning som arbetar med bland annat äldreomsorg, vård, stöd till missbrukare, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg.

Categories
Sverige

Man ihjälskjuten efter bråk i Fisksätra

– Det har varit någon form av bråk på platsen, men vi vet inte orsaken eller motivet, säger Peter Brottman, jourhavande förundersökningsledare vid polisen.

Larmet om skottlossning på Fisksätra torg kom vid 19.40-tiden. Tidigt på morgonen bekräftar polisen att den skjutne mannen avlidit.

Den döde är en man i 20-årsåldern, som inte kommer från Stockholmsområdet, enligt Brottman.

– Vi har plockat in ett tiotal personer, men sedan får vi se om det blir något anhållande, säger han.

Händelsen utreds som mord.

– Vi har spärrats av vissa platser som är intressanta där vi ska göra husrannsakan. Det är en pågående insats och vi håller på med flera förhör, säger Brottman.

Texten uppdateras.

Categories
Sverige

Viktor Rydbergs larm från Fisksätra: Pengarna räcker inte

På en kulle ovanför Fisksätra station ligger Viktor Rydbergs skola inhyst i nyrenoverade lokaler. På andra sidan sundet syns mångmiljonvillor i Lännersta. Längs tågspåret står miljonprogramslängor uppradade. Den kommunala Fisksätraskolan som tidigare huserade i den två våningar höga tegelbyggnaden lades ner 2019. Kvalitetsbrister och otrygghet gjorde att få elever sökte sig dit.

Uppmärksamheten blev därför stor när stiftelsen Viktor Rydberg, som driver några av Stockholms mest eftertraktade skolor, valde att etablera sig här till läsåret 2021. Satsningen sågs som ett sätt att bryta segregationen i området som i höstas klassades som utsatt av polisen.

Men efter att skolan bara varit igång i en termin kom Viktor Rydberg nyligen med ett beskt besked: pengarna från kommunen räcker inte. I ett brev till utbildningsnämnden, som Nacka-Värmdöposten först rapporterade om, skriver skolans ledning:

”Stiftelsen har räknat med att generera förlust de första åren, till dess att skolan är full och verksamheten kan drivas med en sund ekonomi. Under rådande förhållanden ser vi inte att det är möjligt. Det är naturligtvis otänkbart att fortsätta en sådan verksamhet”.

Nyheten om att den nyöppnade skolan hotar att lägga ner om de ekonomiska förutsättningarna inte förändras kom som en chock för Sandra Hodén som just har hämtat sin son Alexander när DN är på besök.

– Vi hade inte fått höra någonting utan jag läste om det i en lokal Facebook-grupp. Det var inte roligt, säger hon.

Alexander gick tidigare på Fisksätraskolan. Efter att den lades ner tvingades han byta till Igelboda skola som ligger knappt två kilometer bort. När Viktor Rydberg slog upp portarna efter sommaren fick han börja där istället.

– Det skulle kännas tråkigt att behöva leta efter en ny skola igen. Tidigare hade vi tre skolor här i området och nu finns bara en. Det är lite konstigt med tanke på att Fisksätra är en av Sveriges mest tätbefolkade orter, säger Sandra Hodén.

Några dagar efter att brevet till kommunen blivit känt väljer Louise Ankarcrona, en av Viktor Rydbergs två grundare, att tona ner nedläggningshotet.

– Vår satsning i Fisksätra är långsiktig och vi har inga planer på att stänga skolan. Vi vill bara att våra elever ska nå målen. Vi har en bra dialog med kommunen och jag är övertygad om att problemen kommer att lösa sig, säger hon.

Syftet med brevet var snarare att få upp politikernas ögon för problematiken, menar skolchefen Amanda Hurst.

– Vi vill vara sanningsenliga, pragmatiska och kommunicera i klarspråk. Jag tror att nämnden kan uppskatta en tydlighet från vår sida.

Bilden som Viktor Rydberg målar upp av kunskapsläget i Fisksätra – ett område som rymmer fler än 8000 invånare med 80 olika nationaliteter – är dyster. Lågstadieelevernas läsförståelse beskrivs överlag som mycket låg. Enligt Viktor Rydberg räcker inte den kommunala ersättningen ”på långa vägar” för att klara uppdraget. I år får skolan 19 miljoner kronor i ersättning, varav drygt 800 000 kronor är ett så kallat strukturtillägg för elever som behöver mer stöd.

– Personalkostnaderna äter upp nästan hela vår intäkt, och då räknar vi inte in hyran. Man inser att det inte kommer att fungera i längden, säger Amanda Hurst.

Fakta. Skolan i Fisksätra

VRS Fisksätra öppnade HT 2021 och i dagsläget går 166 elever på skolan, från förskola upp till fjärde klass. Målet på sikt är att ha elever upp till nian. Skolans lokaler rymmer 540 elever vid full kapacitet.

Viktor Rydberg, som också har högstadieskolor i Djursholm, Vasastan och Sundbyberg, pekar på att Stockholms stad har betydligt mer generösa ersättningar till skolor i utsatta områden än Nacka. För årskurs tre handlar det om en skillnad på 44 000 kronor per elev med motsvarande socioekonomisk bakgrund, hävdar de.

– Man vet inte hur behoven ser ut innan man har fått in alla elever. Det kan dessutom variera över åren. Men om man jämför med exempelvis Rinkeby så skiljer det sig väldigt mycket i hur mycket man får per elev, säger Louise Ankarcrona.

Ett fåtal av de mest resurskrävande eleverna i Fisksätra kostar skolan drygt två miljoner, medan ersättningen från kommunen endast ligger på 32 000 kronor.

– Vårt mål är inte att gå med vinst. Vi vill gå plus minus noll någon gång i framtiden. Vi tror att vi kan göra det här riktigt bra, men då kommer vi behöva mer resurser, säger Amanda Hurst.

I Viktor Rydbergs tre andra grundskolor har bara mellan sex och elva procent av eleverna utländsk bakgrund, enligt statistik från Skolverket. Nio av tio har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Hundra procent av niondeklassarna hade behörighet till gymnasiet förra läsåret. Fisksätra bjuder på en annan verklighet.

– Jag tror att varken kommunen eller vi riktigt förstod hur mycket det kostar att driva en bra skola här eftersom deras ersättningsmodell inte stämmer överens med behoven, säger Louise Ankarcrona.

Monica Brohede Tellström (L) är ordförande i utbildningsnämnden i Nacka kommun. Hon förvånades av brevet från Viktor Rydberg.

– Vi hade redan inlett en konstruktiv och bra dialog. Jag har gett i uppdrag att starta en utredning kring vilka problem som finns och vad vi kan göra åt saken. När den är klar ska vi ha ett nytt möte i mars, säger hon.

I Lärarförbundets ranking ligger Nacka på plats 67 över landets bästa skolkommuner. Däremot när det gäller resurser till undervisningen placerar sig kommunen på plats 289 av 290.

– Det sätter fingret på något som vi sagt länge, nämligen att vi lägger för lite pengar på skolan, säger Andreas Andersson (S), andre vice ordförande i utbildningsnämnden.

Vänsterpartiet, som var emot stängningen av Fisksätraskolan för tre år sedan, vill att kommunen ska ta över driften av skolan.

– Att bedriva skola i Djursholm och i Fisksätra är som två skilda världar. Viktor Rydberg borde ha förstått att det skulle bli väldigt utmanande utifrån vilka resurser som erbjuds här, säger Amanda Sandholm (V), ledamot i kommunstyrelsen.

Förra året gjorde alliansstyrda Nacka ett överskott på en halv miljard kronor. Kommunstyrelsens ordförande Mats Gerdau (M) utesluter inte att Viktor Rydberg kommer att få mer pengar, men att tillskottet i så fall måste vara likvärdigt för alla skolor i kommunen.

– Man måste ha underlag till varför det inte fungerar i dag. Men Fisksätra behöver en bra skola och jag ser inte framför mig att de ska behöva stänga.

Carl-Johan Fröberg flyttade till Fisksätra i somras och familjen trivs bra i området. Han hoppas att kommunen och Viktor Rydberg ska hitta en lösning så att skolan blir kvar.

– Vi är väldigt nöjda med verksamheten. Lokalerna är fantastiska och lärarna gör ett jättebra jobb.

Läs mer:

Beslut om skolförsäljning i Stockholm skjuts upp

Stockholm sparar 15 miljoner på att betala mindre skolpeng till sina grannar

Fakta. Fisksätra

Höghusområdet i Fisksätra uppfördes i början av 1970-talet som en del av miljonprogrammet.

Sedan 1996 äger Stena fastigheter de 32 bostadshusen med 2 575 lägenheter. 2019 sålde kommunen även skolbyggnaden i området till Stena.

Fisksätra räknas som Sveriges mest tätbefolkade ort med nästan 8 000 invånare per kvadratkilometer.

Hösten 2021 satte polisen upp Fisksätra på listan över utsatta områden i Sverige. Det betyder att området karaktäriseras av ”låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället”.

Fakta. Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor

Viktor Rydberg grundades 1994 av Louise Ankarcrona och Louise Westerberg. De driver fyra grundskolor och fyra gymnasieskolor i Stockholmsområdet.

Stiftelsen drivs utan vinstintresse och överskott som uppstår stannar i verksamheten.

Deras vision är att ”leda utvecklingen inom den svenska skolan och att bidra till att kvaliteten på den i stort förbättras”.

Categories
Sverige

Stadsmissionen öppnar ny matbutik för ekonomiskt utsatta

För sju år sedan öppnade Matmissionen, som är en del av Stockholms stadsmission, sin första matbutik.

Sedan dess har butiker öppnat och stängt, men i dag finns de på två platser i Stockholm, i Jakobsberg och Hägersten. Men under 2022 hoppas Stockholms stadsmission kunna öppna tre nya butiker, med start redan på onsdag då butiken i Hallunda invigs.

– I dag har vi ett bredare samarbete med branschorganisationerna Svensk dagligvaruhandel och Dagligvaruleverantörernas förbund och som en första etapp i det samarbetet ska vi öppna tre nya butiker, säger Matmissionens chef Johan Rindevall.

I deras butiker säljs varor som skänks av olika livsmedelbolag. Det enda kravet som Johan Rindevall och hans kollegor har på varorna är att de inte ska gå att sälja i vanliga matbutiker. Det kan till exempel handla om att en förpackning är skadad, att det är kort bäst före datum eller att varan är felmärkt.

– Vad vi har i butiken varierar verkligen från dag till dag, vilket gör det lite speciellt. I en traditionell butik vet man vad man har inne i morgon, men det gör inte vi. Men man kan räkna med att det alltid finns nån form av frukt och grönt, mejeriprodukt, bröd och protein, säger Johan Rindevall.

Att varorna kommer från olika livsmedelsbutiker gör att Matmissionen kan sälja dem till ett lägre pris. Det märks inte speciellt mycket om man inte är medlem, men för medlemmarna kostar varorna bara ungefär en tredjedel av vad de gör i andra butiker.

För att bli medlem måste man kunna intyga att man uppfyller något av Matmissionens kriterier. De handlar till exempel om att man har försörjningsstöd eller en inkomst som motsvarar mindre än 11190 kronor efter skatt. I fjol hade Matmission över 7000 medlemmar i Stockholm.

– Vi hoppas att vi i princip ska kunna dubbla antalet medlemmar i samband med att vi öppnar de nya butikerna. Vi ser att behovet är stort, vilket inte minst visat sig under pandemin. Ett av våra största problem under de senaste åren är att folk kommer och handlar trots att de har symptom, eftersom att de behöver handla billig mat, säger Johan Rindevall.

Sarah Grape har varit medlem i Matmissionen i olika omgångar sedan den första butiken öppnade i Rågsved 2015.

– Jag kommer ihåg att jag och min kompis gick dit och handlade precis när de hade öppnat. Har man försörjningsstöd, som jag hade då, så lever man så snålt som det bara går. Men när jag kom in i butiken var det helt fantastiskt för att jag kände att jag kunde laga god mat igen, säger hon.

I dag brukar Sarah Grape åka till butiken i Hägersten en gång varje vecka för att handla. Hon berättar att hennes matvanor hade sett helt annorlunda ut om inte Matmissionens butiker funnits.

– Jag hade inte kunnat äta så varierat som jag gör. Lever man på existensminimum kan man inte unna sig till exempel en god köttbit. Man får hela tiden utesluta saker, prioritera och köpa det mest grundläggande hela tiden, säger Sarah Grape och fortsätter:

– Matmissionen gör att även någon som är så fattig som jag har varit kan få en lyx i vardagen. Jag gillar att laga mat, men många av mina vänner som är i samma situation äter i princip bara kokt pasta, kokt broccoli och färdiga pastasåser.

Läs mer:

Håkan flyttar in i en egen lägenhet efter 20 år i hemlöshet

Hon startade fritidsgård för fattiga pensionärer

Stockholms stad avsätter fler lägenheter för hemlösa

Så många hushåll får ekonomiskt bistånd i Stockholms stad

Ekonomiskt bistånd är ett stöd som man kan söka från sin kommun om man har problem att försörja sig själv eller sin familj. Ekonomiskt bistånd består av försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt.

I Sverige fick 106062 hushåll ekonomiskt bistånd i december 2021 varav 8264 ligger i Stockholms stad.

Källa: Socialstyrelsen

Categories
Sverige

Ingen folkstorm på möte om vindkraftspark i skärgården

Informationsmötet kring den planerade vindkraftsparken fem mil från Sandhamn lockade ett trettiotal åhörare till Djurö i Värmdö kommun på måndagskvällen. På coronasäkrat avstånd berättade företaget Njordr Offshore Wind om projektet och visade bilder av hur de 300 vindkraftverken kommer att upplevas från Sandhamn.

– Det krävs kikare och en extremt klar dag för att kunna se något av parken från Sandhamn. Vi har lagt oss så långt ut som möjligt för att det ska bli låg visuell påverkan, säger Rolf-Erik Keck, medgrundare till Njordr Offshore Wind.

De högljudda protestkörer och folkstormar som vindkraftsparker ofta orsakar hördes inte bland de församlade Värmdöborna. Men representanter från protestgruppen ”Säg nej till vindkraftsparken fem mil utanför Sandhamn” med 900 medlemmar som bildades i januari av företrädare ur Medborgerlig samlings lokala partiförening fanns på plats. De vill bland annat försäkra sig om att ägandet inte hamnar i Kina.

– Det är för tidigt att säga något om investeringar. Men vindkraftparker finansieras ofta av svenska eller utländska pensionsfonder och kapital från finansmarknaden. De som går in med pengar blir också ofta ägare, säger Niclas Erkenstål, projektledare för Njordr Offshore Wind.

Vindkraftparken väntas producera 20 terawattimmar årligen, vilket motsvarar Stockholmregionens nuvarande elförbrukning. För att göra vindkraften mer pålitlig och planerbar vill företaget kombinera vindkraften med vätgasproduktion.

– När det blåser mycket lagrar man vätgas, när det blåser lite använder man vätgasen för att producera el tillbaka till nätet. På så sätt kan man garantera baskraft alla dagar, säger Rolf-Erik Keck.

De moderata kommunalråden på Värmdö, som är tveksamma till en vindkraftsetablering, var inte på plats på mötet. Övriga blågröna kommunalråd var närvarande – och positiva.

– Jag är försiktigt positiv, vi behöver mer förnybar energi. Men det är viktigt med miljökonsekvensbeskrivningar om hur det påverkar miljön. Samtidigt kan det möjliggöra jobb i skärgården. Det är också intressant med vätgasproduktionen, då kanske regionen kan ställa om den kollektiva båttrafiken till att gå på vätgas, säger Kristina Lång (C).

Hennes liberala kollega oroas inte för att vindkraftparken ska upplevas som visuellt störande.

– Det här är fyrar för vår nya tid, vår tids väderkvarnar. Det är vår nya gröna industri och den ser ut så här. Men vi behöver ta ett helhetsgrepp över hela Östersjön, det börjar bli rätt många vindkraftsparker nu, både utanför Åland och Gotland, säger Amie Kronblad (L).

Flera Skärgårdsbor uttryckte mer förväntan än oro över vindturbinerna.

– Vi tycker att det är intressant. Det här förstör inte vår hembygd, för det ligger långt utanför vår hembygd. I praktiken kommer ingen att se någonting av vindkraftparken, säger Sune Fogelström, från Möjaskärgårdens företagarförening.

Däremot ville de försäkra sig om att projektet förankras i det lokala näringslivet.

– Skärgården håller på att dö, vill vi ha en levande skärgård, inte ett gentrifierat sommarghetto. Vi vill gärna höra mer om deras policy för att utveckla lokalsamhället i skärgården, säger Göran Lagerström företrädare för Skärgårdens intresseföreningar, SIKO.

Njordr Offshore Wind uppskattar att vindkraftparken kan ge arbetstillfällen både under byggnation och drift. Bland annat behövs cirka 200 servicetekniker och personal för hamnar och logistik.

Svenska Kryssarklubben ställer sig positiv till vindkraftparken men oroas över hur båttrafiken ska regleras. I Storbritannien är parkerna öppna för fritidsbåtar men på andra håll i Europa hålls de stängda.

– Om vi stänger vindkraftsparkerna för fritidsbåtar kommer att vi få en massa öar utmed hela kusten som försvårar tillgången till rekreation och öppet hav. Samtidigt skulle en basstation i vindparken kunna ge VHF-radiotäckning, bra för räddningsändamål. En skyddsplattform skulle också kunna bli en tillgång där man kan få assistans, säger Fredrik Norén, generalsekreterare på Svenska Kryssarklubben.

Samrådstiden för parken går ut den 12 februari och synpunkterna ska sammanställas innan en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Företaget för även en dialog med Försvarsmakten som initialt sagt nej till en vindkraftpark i området. Man inväntar också regeringens havsplan för att besluta om man ska söka tillstånd för en sjökabel in till land eller kan ansluta sig till Svenska Kraftnäts anslutningar till havs.

– Om tidplanen håller kommer vi att lämna in en ansökan till regeringen fjärde kvartalet 2023, säger Niclas Erkenstål.

Läs mer:

Vindrevolutionen i Östersjön – flytande kraftverk

Sveriges största vindkraftpark planeras utanför Stockholms skärgård

Categories
Sverige

Rejäl intresseökning för hemvärnet

I januari kom det in 993 nya ansökningar till hemvärnet. Och det är en ökning med 156 procent jämfört med motsvarande period i fjol, skriver Försvarsmakten på sin hemsida.

Dessutom har det konstaterats en rejäl ökning av förfrågningar till Försvarsmaktens enhet för jobb och utbildning.

”Många av förfrågningarna som har kommit in till oss har inte rört hemvärnet direkt, utan mer handlat om hur man kan hjälpa till i det osäkra läget. Vi har alltså uppfattat en ökad försvarsvilja på grund av medierapporteringen kring det osäkra omvärldsläget”, säger Pontus Kandelin, kommunikatör vid Försvarsmakten, i en kommentar.

Främst är det män i åldrarna 25–60 år som kontaktat Försvarsmakten.