Categories
Världen

”Jag vill inte prata om sånt, kan du inte berätta något roligt i stället?” säger mormor från östra Ukraina.

Jag är född där, i Kharkov i östra Ukraina. I den region som alla pratar om nu, precis där Ryssland rustar. Jag, min mamma och min svenska pappa flyttade därifrån när jag var fem år. Men kvar bor min mormor och morfar.

Jag ringer min mormor och vi pratar lite om allmänna saker. Hon är på jobbet i sin syateljé som i 30 år legat på samma plats på en innergård i ett källarplan.

Jag frågar henne lite försiktigt om vad hon tänker om kriget, säger med gråten i halsen att jag är så orolig.

Hon trutar lite med sina rödmålade läppar, ser jag på mobilen, och skjuter upp de kattformade glasögonen i pannan och svarar:

”Nej, fy vad tråkigt att prata om det där. Jag vill inte prata om sånt, kan du inte berätta något roligt i stället?”.

Jag berättar något roligt som min son har sagt på sistone, mormor skrattar.

Det var samma sak 2014, jag och mamma var så oroliga och ville helst att mormor och morfar skulle komma till Sverige på turistvisum tills situationen lugnat ner sig lite. Men mormor slog ifrån sig och sa: ”nä vet ni vad, jag är född här, detta är mitt hem! Jag kan inte lämna mitt hem”.

Mormor och morfar kommer från samma lilla stad på landsbygden i östra Ukraina och har varit ihop sen nian.

Migrationsverkets hemsida talar dock klarspråk.

Hemma i lägenheten precis bredvid Metalist-stadion i centrala Kharkov sitter min morfar och tittar på tv. Han har varit senil i flera år och är nu mest hemma om dagarna. Knackar på hos grannen ibland om dragkedjan på hans jacka fastnat. När jag var liten var jag hemma hos mormor och morfar varje dag, vi bodde vägg i vägg. När han kom hem från jobbet brukade han alltid säga högt: ”Vems pyttesmå skor är det som står här i hallen?”. Då släppte jag vad jag hade för handen och sprang fram och skrek: ”De är mina – morfar!”. Och så kramades vi.

Jag och min familj, mamma och pappa och lillebror har på något sätt hela tiden haft i bakhuvudet att mormor och morfar kanske skulle kunna flytta till Sverige när de blir skröpliga. Mamma säger: ”Vi behöver ju inga pengar av Sverige för det, vi betalar gärna själva”.

Migrationsverkets hemsida talar dock klarspråk: Avslag.

”Jovan från Serbien har bott i Sverige i tio år och har permanent uppehållstillstånd… Nu har föräldrarna blivit gamla och sjuka och har svårt att klara sig på egen hand trots att Jovan skickar pengar varje månad. Jovan och hans föräldrar önskar att föräldrarna kunde flytta till Sverige och bo med Jovan så att han kunde ta hand om dem….När beslutet kommer får de reda på att de inte kan få uppehållstillstånd för att flytta till Jovan eftersom det har gått för lång tid sedan de bodde tillsammans i hemlandet. Att de nu har fått svårt att klara sig själva är inte tillräckligt starka skäl för att få uppehållstillstånd i Sverige”, står det.

Avslag.

Planen just nu är istället att mamma flyger dit en tid, om situationen blir värre. I värsta fall får hon ta tjänstledigt från sitt jobb i Sverige och kan ta hand om morfar under en tid. Men nu säger vissa flygbolag att de kanske stoppar sin flygtrafik över Ukraina, på grund av risken för en rysk invasion.

Katastrofen är inte här. Mormor är på jobbet och har skickat en bild på sin senaste outfit. För de allra flesta är det bara en vanlig måndag.

Categories
Världen

Ryssland: Ser fortfarande diplomatisk väg framåt

Ryssland har samlat omkring 100 000 soldater vid gränsen till Ukraina, vilket har gett upphov till farhågor om en nära förestående invasion – något som Ryssland bestämt förnekar. Moskva har krävt att Nato ska dra tillbaka sina trupper och vapen från östra Europa och förbjuda Ukraina att någonsin gå med i försvarsalliansen, vilket USA har gjort klart att man vägrar att gå med på.

USA har sagt att Ryssland kan invadera Ukraina när som helst medan brittiske premiärministern Boris Johnson har kallat situationen ”mycket mycket farlig”, uppger Reuters.

På måndagen höll utrikesminister Sergej Lavrov en tv-sänd diskussion med president Putin. Enligt BBC var den noga koreograferad.

Lavrov föreslog att Ryssland skulle fortsätta med dialogen med EU och Nato i ett försök att få säkerhetsgarantier av väst, även om svaren hittills inte varit ”tillfredsställande”.

–Vi har redan varnat mer än en gång för att vi inte kommer att tillåta ändlösa förhandlingar beträffande frågor som kräver en lösning i dag, sade Lavrov i ett tv-sänt meningsutbyte med Putin enligt The Guardian.

På en fråga från presidenten om det var meningsfullt att fortsätta med diplomatiska ansträngningar svarade utrikesministern att möjligheterna är långt ifrån uttömda.

– Som läget är nu skulle jag föreslå att fortsätta att bygga på dem.

Kreml uppger att Putin nu i princip har godkänt utrikesdepartementets svar till väst om säkerhetsgarantierna som Moskva efterfrågar. Ryska diplomater håller på och färdigställer svarstexten, rapporterar den ryska statligt kontrollerade nyhetsbyrån Ria.

Ryska försvarsministern Sergej Shojgu, som på måndagen höll möte med Putin, säger samtidigt att en del av landets militärövningar nu är avslutade och att andra håller på att avslutas, uppger Reuters.

Ukrainas ambassadör i Storbritannien backar från sina tidigare uttalanden som antydde att landet var redo att ompröva sin strävan att gå med i Nato, men säger samtidigt att man kan tänka sig andra eftergifter.

–Vi är inte medlem i Nato just nu och för att undvika krig är vi redo att göra många eftergifter och det är vad vi gör i samtalen med ryssarna, säger Vadym Prystaiko till BBC.

I fredags sade säkerhetstjänstemän, baserade i Washington, Ukraina och London, till Politico att amerikanska underrättelsetjänstemän hade informerat allierade om att Ryssland kan komma att invadera Ukraina på onsdag.

Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, ser Lavrovs uttalande som en signal om att det nog i alla fall inte blir en invasion då.

– Om väst säger att Ryssland ska invadera Ukraina den 16 februari så gör nog inte Ryssland just det, för de vill ju ha någon form av överraskningsmoment. Samtidigt finns det något som säger mig att det har förts samtal som börjar luckra upp situationen säger han.

Även om västmakterna har sagt blankt nej till Rysslands krav om att stoppa all Natoutvidning samt att ta bort militära installationer i alla länder som anslutit sig till militäralliansen sedan 1997, tror Jakob Hedenskog att väst kan tänka sig mindre eftergifter. Det kan handla om ett tidsbegränsat löfte om att stoppa utvidningen eller att inte placera ut nya vapen i nyanslutna Natoländer.

– Sedan är det möjligt att hotet om sanktioner börjar få genklang, att Ryssland inser att det kommer att kosta dem väldigt mycket. Budskapet från väst har varit tydligt och utan att Ryssland erkänner det kan detta ha fått dem att ändra sig.

Han jämför situationen med Kubakrisen 1962, då det utåt sett verkade som att Sovjetunionen hade vikit ned sig, men i efterhand framkom att USA hade gett löften om att flytta på missiler i Turkiet samt att inte störta den kubanska regimen med våld.

– Det är möjligt att det finns liknande underliggande löften här, att man ger någon form av säkerhetsgarantier som Ryssland godtar.

Läs mer:

Andersson: Rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser

”Putin vill att vi ska hamstra toapapper – det kommer vi inte att göra”

Detta har hänt: Konflikten mellan Ukraina och Ryssland

Categories
Världen

Polen rustar för flyktingström från Ukraina

Polens inrikesminister informerade om förberedelserna i en tweet.

”Med anledning av situationen i Ukraina förbereder vi oss för olika scenarier. En av dem är regionala förberedelser relaterade till en eventuell tillströmning av flyktingar från Ukraina”, skrev han.

Omkring två miljoner ukrainare bor och arbetar i Polen.

Under lördagen twittrade även Krzysztof Kosinski, borgmästare i den polska staden Ciechanow, att flera borgmästare i landet ombetts att förbereda boende för eventuella flyktingar.

”Vi blev ombedda att förbereda en lista över boendemöjligheter för flyktingar, antalet personer det skulle vara möjligt att ta emot, kostnaderna och tiden för anpassning av byggnader med en rekommendation på upp till 48 timmar”, rapporterar Reuters.

Categories
Världen

Detta har hänt: Konflikten mellan Ukraina och Ryssland

Februari 2014: Presidenten avsätts

Både EU och Ryssland ville under hösten 2013 knyta Ukraina närmare till sig. När president Viktor Janukovytj vägrade underteckna ett samarbets- och handelsavtal med EU efter påtryckningar från Ryssland utbröt våldsamma protester bland annat i huvudstaden Kiev.

Den västvänliga oppositionen tog därefter över makten och Janukovytj avsattes.

Spänningarna ökade samtidigt på halvön Krim i södra Ukraina, med en stor rysktalande befolkning. Ryska flaggan hissades vid officiella byggnader och demonstrationer hölls för att självständigförklara Krim.

Mars 2014: Ryssland ingriper militärt

Steg för steg ockuperade Ryssland Krimhalvön, till en början med ”maskerade män” utan nationalitetsbeteckning. Resultaten i en internationellt hårt kritiserad folkomröstning visade att 97 procent ville se att Krim blev ryskt.

President Vladimir Putin motiverade därefter ett officiellt militärt intåg med att ”ryssars liv är hotade” i Ukraina.

FN fördömde folkomröstningen på Krim och fortsatte att betrakta Krim som en del av Ukraina.EU och USA införde hårda ekonomiska sanktioner mot Ryssland.

April/maj 2014: Oroligheter i östra Ukraina

Proryska separatister ockuperade olika officiella byggnader i flera städer i östra Ukraina. Separatisterna, som stöds av Ryssland både militärt och ekonomiskt, tog över kontrollen över området kring Donetsk och Luhansk.

Samtidigt fick Ukraina en ny president, företagsledaren Petro Porosjenko.

Sommaren 2014: Passagerarplan skjuts ned

Striderna kring Donetsk blev allt hårdare och 70000 invånare lämnade staden.

Den 17 juli eskalerade krisen när ett malaysiskt passagerarplan sköts ner i östra Ukraina. Totalt 295 personer ombord på flight MH17 omkom. De proryska separatisterna misstänks ligga bakom.

2018: konflikt om Azovska sjön

Hösten 2018 eskalerade konflikten på nytt på grund av den ryska behandlingen av flera ukrainska fartyg som skulle passera Kertjsundet, sjövägen mellan Svarta havet och Azovska sjön.

Fartygen stoppades av Rysslands kustbevakning, rysk militär sköt varningsskott och ett ryskt fartyg rammade den ukrainska bogserbåten.

2019: Ny president i Ukraina

I april 2019 valdes Volodymyr Zelenskyj, skådespelare och komiker, till Ukrainas nya president. Han började med att utlysa nyval till parlamentet, som hölls i juli 2019. Där segrade Zelenskyjs nybildade parti ”Folkets tjänare” stort.

Efter att ha valts till president uppmanade han det internationella samfundet att ge sitt stöd till Ukraina så att landet kan bli medlem i EU och Nato.

2021: Ryssland mobiliserar vid gränsen

Under våren började den ryska armén göra truppförflyttningar mot Ukrainas gräns. I flera vågor mobiliserar Ryssland stridsfordon, artilleri och soldater till gränsområdet.

Strax före jul ställde Ryssland flera krav på Nato – bland annat att militäralliansen inte ska utvidgas till fler länder. Västmakterna avfärdade kraven som orimliga.

2022: Säkerhetsläget trappas upp

I början av året ökade spänningarna i området. Över 100000 ryska soldater uppges befinna sig i gränsområdena till Ukraina.

USA:s regering har varnat för att en rysk invasion skulle kunna ske när som helst, något som Ryssland avfärdat som ”desinformation”.

En lång rad länder, bland annat Sverige, har uppmanat sina medborgare att lämna Ukraina.

Källor: Utrikespolitiska institutet (UI), Nationalencyklopedin, TT Nyhetsbyrån

Categories
Världen

Tysklands förbundskansler näst på tur för samtal med Putin

Olaf Scholz reser till Kiev på måndagen för att träffa den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj och därefter till Moskva på tisdag för ett möte med Vladimir Putin.

USA har sagt att Ryssland, med över 100000 soldater i ukrainska gränsområden, kan komma att invadera Ukraina när som helst. Ryssland förnekar detta och hävdar att närvaron vid gränsen är ett svar på aggression från Nato-länderna.

– Kanslern kommer att vara tydlig med att en attack mot Ukraina kommer att få stora konsekvenser och att man inte ska underskatta enigheten mellan EU, USA och Storbritannien, säger en källa vid den tyska regeringen, enligt Reuters.

Scholz kommer att säga till Putin att de ryska militära rörelserna inte kan tolkas som annat än ett hot.

– Den nuvarande situationen är redan en destabilisering som kan bli okontrollerbar, säger regeringskällan.

Scholz vill gärna diskutera med Zelenskyj och Putin hur man kan implementera överenskommelserna från Minskavtalen, två avtal från 2014 respektive 2015 som skulle bädda för en fredlig lösning i de konfliktdrabbade områdena i östra Ukraina men som hittills inte fungerat.

En rad möten på hög nivå mellan företrädare för flera länder och Ryssland har inte lett till något synligt genombrott i den upptrappade konflikten. Bland annat USA:s president Joe Biden hade på lördagskvällen ett timslångt telefonsamtal med Putin.

Många länder, däribland Sverige, har i helgen uppmanat sina medborgare att lämna Ukraina som en reaktion på det spända säkerhetsläget.

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace varnar för att ha för stor tilltro till de samtal som förs, och tillägger att det känns som ”en doft av München”, med en blinkning till Münchenavtalet 1938, som inte lyckades stoppa Adolf Hitler.

– Det kan vara så att han (Putin) bara stänger av sina stridsfordon och att vi alla åker hem men det finns en doft av München i luften från vissa i väst, säger han till The Sunday Times.

Wallace säger i intervjun att en rysk invasion är ”högst sannolik” och tolkar den ryska närvaron i områdena som att Ryssland skulle kunna gå in ”när som helst”.

Läs mer:

Categories
Världen

Frenetisk diplomati mellan Ryssland och väst ger inte resultat

Lördag morgon inleddes med att Emmanuel Macron och Vladimir Putin talade i telefon. Macron anses vara den europeiska ledare som har bäst kontakt till Putin efter Angela Merkels avgång. Av CNN har Macron rentav döpts till en ”Putin-viskare”.

Men det rysk-franska samtalet, som pågick i en timme och 40 minuter, ledde inte till någonting konkret den här gången heller. En hög fransk tjänsteman meddelade Reuters att Putin inte sagt någonting som skulle antyda att han planerar en invasion. Det är dock ingenting nytt – Ryssland har hela tiden utåt sagt att man inte tänker invadera, men samtidigt demonstrativt mobiliserat vid Ukrainas gränser.

Därefter diskuterade USA:s utrikesminister Antony Blinken med sin ryska kollega Sergej Lavrov. Inte heller dessa samtal innehöll något nytt. Blinken sade till Lavrov att en invasion av Ukraina kommer att stå Ryssland dyrt. Lavrov anklagade USA har startat en informationskampanj mot Ryssland.

Uppfattningen att det är Ryssland som utsätts för ett informationskrig sprids nu aktivt av den ryska utrikesförvaltningen. Maria Zacharova, taleskvinna för ryska utrikesdepartementet, skriver i sin Telegramkanal: ”Anglosaxarna vill ha krig, till vilket pris som helst. De försöker lösa sina egna problem med provokationer, desinformation och hot”.

Kreml anklagar med andra ord väst för exakt samma metoder som man själv excellerar i. Först mobiliserade Ryssland vid ukrainska gränsen, sedan väntade man in västvärldens reaktion. Därefter anklagade man väst för att hota Ryssland.

Det var alltså inte i någon konstruktiv atmosfär som Joe Biden och Vladimir Putin inledde sitt telefonsamtal under lördag eftermiddag. Samtalet pågick i drygt en timme och resultatet var det väntade.

– Biden sade till Putin att en rysk invasion kommer att leda till stort mänskligt lidande och försvaga Ryssland. Den kommer att få ett snabbt och beslutsamt svar, sade Vita huset i en kommentar till Reuters.

De här fraserna har USA upprepat många gånger. Det verkar närmast som att Putin skrattar åt dem – de har i vilket fall inte påverkat honom ett dugg. Putin vet att USA inte går in militärt. Han verkar fortfarande vänta på att Biden ska ge efter för trycket och backa åtminstone på någon punkt.

Anmärkningsvärt i sammanhanget är att det var USA som begärde ett samtal med Putin. Amerikanerna insisterade på att det måste genomföras redan på lördagen, trots att ryssarna tyckte det kunde vänta till måndagen.

I början av konflikten var det Ryssland som uppmanade västvärlden att skynda på. Nu är det väst som ringer Putin och vill diskutera, medan Ryssland tagit över en vecka på sig att överlämna sin reaktion på USA:s skriftliga svar – som man själv krävde att få närmast på momangen.

Sist Biden och Putin talade i telefon var den 7 december. De har i själva verket haft påfallande lite kontakt sedan krisen uppstod. Att USA nu vill diskutera med Putin är precis den situation som Putin ville uppnå. Problemet är att diskussionerna fortfarande inte verkar leda någonvart.

Samtidigt säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att det just nu cirkulerar ”alldeles för mycket information” kring en eventuell rysk invasion.

– Om någon av er har konkret information om att Ryssland verkligen med 100 procents säkerhet tänker invadera Ukraina den 16 februari – var så snälla och ge oss denna information, sade en frustrerad Zelenskyj under lördagen.

– Den största tjänsten vi kan göra våra fiender är att så panik i vårt eget land. All den här informationen leder bara till panik. Den hjälper oss inte det minsta.

Categories
Världen

Vid ukrainska fronten är vägarna redan rena lervällingen

Utanför Trochizbenka norr om Luhansk ligger de ukrainska positionerna precis intill byn. Så nära att man kan promenera dit på fem minuter.

Kriget har varit närvarande så länge att folk har slutat tänka på det. De amerikanska varningarna för en omedelbar rysk invasion väcker knappt några reaktioner.

– Jag vill inte ens tala om det som pågår. Jag börjar bara gråta, säger den pensionerade historieläraren Natalja.

Hon bor mitt i byn och vi sover en natt i hennes gästhus. Natalja har värmt upp det med hjälp av vedspisen så gott hon kunnat innan vår ankomst, men spisen lagrar ingen värme och så fort elden har falnat är huset snart utkylt. Vi klarar trots detta natten utan större problem tack vare Nataljas tumstjocka täcken.

– Jag hade precis renoverat gästhuset när kriget började. Jag hade dragit in vatten, det fanns inomhustoalett. Sedan började kriget 2014 och mitt gästhus förstördes i en granatattack. Jag byggde upp det så gott jag kunde, men har inte längre några pengar för att reparera avloppet. Ni får använda utetoaletten, säger hon ursäktande.

När hon dukar fram frukosten på morgonen – smörstekt potatis och surkål – suckar hon djupt.

– Varför kan de inte bara förhandla och komma överens?

Få invånare som bor vid fronten betraktar de ryska truppförstärkningarna på andra sidan gränsen som någon större förändring. Kriget har pågått i snart åtta år. Nikolaj, som står och fiskar vid floden Donets, har hört att USA:s ambassad tömmer sin ambassad i Kiev.

– Jag såg på tv att Biden uppmanar alla civila amerikaner i Ukraina att lämna landet. Varför gör han det? Vi har ju redan krigat här i åtta år. Den enda slutsatsen som går att dra är att USA tänker sätta igång ett eget krig, säger han och spottar ut skalet av ett solrosfrö.

Uppfattningen att det i själva verket är USA som förbereder ett krig har aktivt spritts av den ryska statsledningen. Samtidigt har USA aktivt spritt uppgifter om att Ryssland kan invadera Ukraina när som helst. USA uppmanar nu alla amerikanska medborgare att lämna Ukraina inom 48 timmar. Under lördagen bevakade ett journalistuppbåd amerikanska ambassaden i Kiev och rapporterade om hur personalen packar ihop sina saker.

Den ukrainska statsledningen försöker mana till lugn. Oleg Nikolenko, talesman för ukrainska utrikesdepartementet, sade i ett officiellt uttalande att det är mycket viktigt att inte sprida panik.

– Nu är det av yttersta vikt att behålla sitt lugn, konsolidera landet, undvika allt som minskar stabiliteten och inte sprida panik, sade Nikolenko.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj påpekade under lördagen att några bevis för att en rysk invasion ska inledas den 16 februari – vilket USA påstår – inte finns.

– Än så länge är det inget fullskaligt krig i Ukraina. Som president måste jag kommunicera verklig information till allmänheten. Jag tror inte att Ukrainas underrättelser fungerar sämre än andras underrättelser.

En teori som ofta kastas fram är att Ryssland måste invadera Ukraina under början av året, medan vägarna fortfarande är framkomliga för stridsvagnar. Men när DN reser omkring i norra Luhanskområdet kan vi bara konstatera att vägarna redan är rena lervällingen. På vägen till den lilla byn Lobatjeve, som ligger precis på gränsen mot separatistkontrollerat område, klarar vi nätt och jämnt att ta oss fram med en fyrhjulsdriven jeep. Vår militäreskort gå ut flera gånger för att kontrollera att det går att köra genom jättepölarna utan att fastna i något dolt hål.

– Det har varit lugnt längs fronten den senaste tiden. Ovanligt lugnt. Samtidigt hör vi hur de övar med nytt artilleri på andra sidan, säger pressofficeren Bohdan som följer oss på vägen.

Han har nyligen varit med på teorilektioner om NLAW – bärbara pansarvärnsrobotar som Storbritannien började leverera till Ukraina i slutet av januari.

– Snart ska vi också få in Javelin-pansarvärnsrobotar från USA. De kan oskadliggöra vad som helst.

Väl framme i byn Lobatjeve visar det sig att vi inte får träffa Lidija, invånaren vi skulle intervjua. Hon bor i utkanten av byn och vår militäreskort förbjuder oss att gå dit. De säger att de inte kan garantera vår säkerhet.

Ingen vill säga vad det handlar om – man bara hänvisar till ”den rådande situationen”.

Jag ringer Lidija, som inte förstår ett dugg.

– Jag promenerar ju här varje dag. Det är ingen som skjuter på oss.

Fakta. Eskaleringen kring Ukraina

Sedan slutet av november har Ryssland mobiliserat trupper vid ukrainska gränsen. Enligt USA:s senaste uppgifter har nu över 130000 soldater samlats vid ukrainska gränsen.

Ryssland kräver garantier av Nato för att Ukraina inte ska bli Natomedlem, samt säkerhetsdiskussioner med USA och Nato om en rad andra frågor. Bland annat vill Ryssland att USA ska garantera att inga militärbaser upprättas i före detta sovjetländer som inte är medlemmar i Nato.

Den 10 januari träffades Ryssland och USA på vice utrikesminister-nivå i Genève för att diskutera säkerhetssituationen.

Den 12 januari diskuterade Ryssland och Nato samma fråga.

Den 21 januari fortsatte samtalen mellan Antony Blinken och Sergej Lavrov.

Den 23 januari beslöt USA att evakuera familjemedlemmar till personalen på amerikanska ambassaden i Kiev.

Den 1 februari diskuterade Blinken och Lavrov på nytt situationen per telefon.

Den 10 februari träffade Lavrov Storbritanniens utrikesminister Liz Truss. Efter mötet liknade Lavrov mötet vid ”ett samtal mellan en stum och en döv”.

Den 11 februari sade USA:s president Joe Biden att amerikanska medborgare bör lämna Ukraina omedelbart och att USA inte kommer att evakuera dem ifall Ryssland invaderar.

Den 12 januari diskuterar Biden och Putin situationen per telefon.

Categories
Världen

Norge slopar restriktioner – avstånd inte längre nödvändigt

Det innebär bland annat att man tar bort det generella rådet att hålla avstånd på allmänna platser och att man nu kan gå på barer, konserter och åka i kollektivtrafiken som vanligt, före pandemin.

– Att hålla avstånd är inte längre nödvändigt, säger statsministern.

Den 1 februari lättade Norge rejält på flera av landets rekommendationer och allmänna råd. Detta efter bedömningen att pandemin gått in i en ny fas i och med omikronvarianten, samtidigt som många invånare i Norge har vaccinerat sig mot covid-19. Regeringen behöll dock rekommendationen att hålla en meters avstånd och att bära munskydd i butiker och i kollektivtrafiken om man inte kunde undvika trängsel.

Nu tas alltså även de rekommendationerna bort.

– Nu kan vi umgås som tidigare i utelivet, på kulturarrangemang och andra sociala tillställningar, och på väg till jobbet, på bussen, tåget och färjan, säger Jonas Gahr Støre.

Läs mer: Säkerhetspolisen i Norge fruktar våld från vaccinmotståndare

Categories
Världen

Kina älskar bara importerade stjärnor när de vinner

”Vilken cirkusapa”. ”Även om han är OS-mästare, att förolämpa Kina är inte acceptabelt”.

Så lät det på Weibo, den kinesiska motsvarigheten till Twitter, efter att kinesamerikanen Nathan Chen vunnit OS-guld i konståkning.

Nathan Chen, som har kinesiska föräldrar och tävlar för USA, har tidigare varit populär i Kina och hyllats extra tack vare sitt kinesiska ursprung. Men i takt med att spänningarna mellan USA och Kina ökat har hans popularitet dalat. För Chens del blev det särskilt tydligt efter att han innan spelen vid en presskonferens ställt sig bakom en amerikansk lagkamrats kritik mot Kina vad gäller mänskliga rättigheter.

Inte bara Chen är påverkad av ett hårdnande klimat på världsscenen. När sommar-OS hölls i Peking 2008 sågs alla deltagare med kinesiskt ursprung, oavsett vilket land de tävlade för, som möjliga brobyggare. På samma sätt har idrottsstjärnor som tennisspelaren Michael Chang, som tävlade för USA, gjort kineser stolta.

Så är det inte längre. I ett klimat där nationalismen i Kina har ökat och relationen till USA frusit till is är kinesamerikanerna särskilt utsatta. Om de tävlar för Kina hånas de vid minsta misslyckande. Tävlar de för USA kritiseras de även om de går hela vägen och tar OS-guld.

Inför årets OS har Kina värvat fler utlandskineser än någonsin. I det kinesiska herrlandslaget i ishockey är exempelvis över hälften födda utomlands. Kina är sämre på vintersporter än sommarsporter och känner pressen på sig att lyckas när vinter-OS går på hemmaplan. Starka idrottsliga prestationer ses som ett bevis på att nationen har utvecklats och är stark.

Det sätter en enorm press på alla kinesiska deltagare, inte minst på dem som vuxit upp utanför Kina. Det har konståkerskan Zhu Yi fått känna på. Uppvuxen i Kalifornien under namnet Beverly med två kinesiska föräldrar bestämde hon sig 2018 hon sig för att representera Kina och avsade sig sitt amerikanska medborgarskap.

Men OS har inte gått som 19-åriga Zhu Yi hoppades. Både under lagtävlingen och under den individuella åkningen föll hon och lämnade isen i tårar. Kritiken i sociala medier har inte varit nådig. Hon kritiseras inte bara för sin prestation. Zhu Yi får också utstå spe för att hon inte talar tillräckligt bra kinesiska. Här finns teorier om att hon tog plats i det kinesiska laget bara för att hon har en inflytelserik pappa, han är professor i AI vid Peking universitet.

”Åk tillbaka till USA” och ”hon borde lära sig kinesiska först och sedan prata om hur patriotisk hon är” är några av kommentarerna på Weibo efter hennes misslyckande. Hashtaggen ”Zhu Yi har ramlat” hade över 200 miljoner visningar på några timmar.

De som lyckas får däremot mycket kärlek. Kontrasten mellan sågningen av Zhu Yi och hyllningarna av freeskiåkaren Eileen Gu är total. Eileen Gu är också uppvuxen i Kalifornien och tävlar för Kina. Men Eileen Gu, som vann guld i tisdags, har tagit kineserna med storm. De hyllar inte bara hennes åkning. De uppskattar att hon pratar flytande kinesiska med Pekingdialekt, att hon kommit in på det prestigefyllda universitet Stanford och att hon vid sidan av idrottandet är fotomodell.

Det trots att Eileen Gu undviker alla politiska frågor och inte svarar på om hon har sagt upp sitt amerikanska medborgarskap. I Kina är det inte tillåtet med dubbelt medborgarskap men spekulationer finns om att de låtit henne vara ett undantag.

Men inte heller Eileen Gu, som har en kinesisk mamma och en amerikansk pappa, går skadefri ur de hårda spänningar som råder. När hon för tre år sedan meddelade att hon kommer att tävla för Kina i OS utbröt en hatstorm i amerikanska sociala medier.

Hon anklagades för att stödja folkmord i utbyte mot feta sponsorkontrakt, för att gå det kinesiska kommunistpartiets ärenden. Det gick så långt att hon fick dödshot, har hon berättat i en intervju.

Läs mer:

Marianne Björklund: Övernattar i kön för att få köpa en OS-panda

Marianne Björklund: Politiken går som en röd tråd genom Peking-OS

Categories
Världen

Finlands president Sauli Niinistö: Mycket oroad för krig

Sauli Niinistö har i mars varit Finlands president i tio år. Han har haft en egen och regelbunden kontakt med Vladimir Putin.

I ett uppmärksammat nyårstal varnade Niinistö för de krav som Ryssland riktat mot bland andra Sverige och Finland. Han pekade också på allvaret i den säkerhetspolitiska situationen.

I fredags fick jag möjlighet att ställa frågor till Sauli Niinistö. Det skedde under en timme på presidentens tjänstebostad Talludden i Helsingfors.

Hur hamnade vi i denna säkerhetspolitiska kris?

– Vi såg detta redan 2014 då Ryssland invaderade Krim och kriget i östra Ukraina började. Sedan dess har spänningen hela tiden varit närvarande.

– Ukraina är en sak. Det andra är den här kravlistan Putin och Ryssland givit ut. Där återfinner man saker från gångna tider, som Putin faktiskt har tagit upp förr.

Så varför sker detta nu?

– Man kan bara gissa. Under sommaren har både EU och Nato diskuterat sin strategiska inriktning och samarbete. Jag tror att det är lite orsaken till att Ryssland kanske tänkte att: aha, de planerar den europeiska säkerhetsarkitekturen utan Ryssland.

Vi såg alla bilden på Macron och Putin på var sin sida om det gigantiska bordet i Kreml. Vad tänkte du?

– Haha, ja nu vet vi varför de satt så där. Macron vägrade lämna ifrån sig det coronatest som ryssarna krävde (för att inte efterlämna dna), och då åkte bordet fram och de kom långt ifrån varandra. Om du ser två män sitta så långt ifrån varandra vid ett jättebord, så tänker du så klart direkt: vad har de egentligen gemensamt? Men enligt Macron var diskussionerna om inte konstruktiva så åtminstone inte dåliga.

Du är nu den västliga ledare som under längst tid haft en egen kontakt med Putin. Kan du beskriva den?

– Det är en väldigt rättfram relation. Jag känner till hans position och han känner till min. Så det finns inget hinder för att diskutera annat, för man vet var de fasta linjerna går.

Hur ska vi förstå Vladimir Putin?

– Inte bara honom. Jag träffade också flera gånger president Trump och president Xi – och så klart européerna. Ja, vi är bara människor. Det ska man komma ihåg.

– Jag vet inte vad Putin vill. Jag är rädd att det bara är några få som vet, och knappt någon i västvärlden. Men genom att följa hans tänkande, hans tal och skrivande under de senaste åren, är det väldigt uppenbart att han inte strävar mot Sovjetunionen utan mot det ryska moderlandet. Det är en stark nationalistisk känsla. Jag gissar att det är en stämning, inte bara en position.

Ryssland är ett enormt land. Finland och Sverige är små. Ändå fortsätter Putin att upprätthålla denna frekventa dialog med dig. Varför?

– Ja, vi är grannar. Och det är en gammal tradition, inte bara under kalla kriget utan även i närtid. För Putin finns ett personligt inslag som handlar om när han arbetade i Sankt Petersburg. Han var ansvarig för stadens utrikesrelationer och hade ett vänskapsutbyte med Åbo, som var en systerstad. De besökte ofta varandra. Jag har tänkt att Putin värderar dessa tider därför att han kände att han blev behandlad med respekt och värdighet, trots att han formellt inte var nummer 1 då. Han har inte glömt det. Det är inte många år sedan som han bjöd in sina gamla kontakter från Åbo att besöka Ryssland. Det säger något.

– Kanske fungerar också den finska stilen. Man säger att även Stalin hade respekt för Finland. Kanske finns något sådant hos Putin. Finländarna kämpar och gör sig själva mycket klara.

Du har sagt tidigare att kosacker tar allt som är löst.

– Finländarna har lärt sig det under decennier. Om man inte har en fast linje, då måste den tydliggöras. Annars kommer den vara lös och någon kommer försöka ta för sig.

Jag är mycket oroad därför att om man inte hittar något slags uppgörelse, då är frågan vad som händer då

Hur oroad är du för att det ska bli krig?

– Jag är mycket oroad därför att om man inte hittar något slags uppgörelse, då är frågan vad som händer då. Jag ser två alternativ. Ett är att vi ser krig i Ukraina, även om det redan pågår krigshandlingar där fast i en annan skala. Eller så ser vi, vilket inte är ett trevligt alternativ, att saker fortsätter som nu vilket pressar fram mer tryck och spänningar.

Är det här det värsta du varit med om?

– Jag var ung under Kubakrisen 1962, men liksom nästan alla européer har jag varit lycklig att leva i fred. Vi är kanske lite för vana vid ett säkert och vackert liv. Har vi förlorat förmågan att förstå att det existerar hot? Och har vi speciellt förlorat förmågan att ge ett svar när någon annan beter sig på ett totalt annorlunda sätt?

– Jag minns när Putin i ett tal för fem-sju år sedan sa att västerlänningar är mycket egocentriska och degenererade, och som sådana svaga.

Om det blir krig, om de cirka 130000 ryska soldaterna går in i Ukraina, vad gör vi då?

– Ja, vi ska sätta in sanktioner. Och de är hårda. Det är helt klart. Men de gäller också oss själva och troligtvis sätter man från Rysslands sida in kontrasanktioner, om man har några.

Ser du risker för vårt eget närområde. Kan Sveriges eller Finlands territorium dras in i konflikten?

– Knappast. Det tror jag inte.

Bör vi skicka vapen till Ukraina för att landet ska kunna försvara sig?

– Jag har förstått att Sverige och Norge inte ska göra det. Och den finländska regeringen har i sitt program slagit fast att man inte ska skicka dödliga vapen till konfliktområden. Men nu har vi en förfrågan från Estland om att tillåta export till Ukraina. Det gäller vapen från 1950-talet, de är inte särskilt anmärkningsvärda. Problemet är att Estland köpte vapnen från Finland, och vi köpte vapen från Tyskland, och de fick i sin tur vapnen från Östtyskland, och ursprungligen kommer de från Sovjetunionen. Någon har skämtsamt sagt att man kanske borde fråga Ryssland.

– Vad vi har hört är att Tyskland inte beslutat något. Men tills vidare är signalen att de inte ska ge lov.

Vad är bästa sättet för att undvika ett krig?

– Det är att försöka fortsätta dialogen, något som Macron gjort. I sista fall tänker Moskva att det bara är Washington som kan svara. Ryssland tänker att bara USA kan leverera och att Europa inte kan det.

Begreppet finlandisering har återkommit i debatten, att Ukraina skulle bli neutralt och välja en liknande väg som Finland under kalla kriget.

– Finlandisering är som vi förstår det här i Finland mycket negativt. För mig betyder det att man särskilt i slutet av 1960- och 70-talen började tänka att det gällde att bete sig inställsamt mot Sovjetunionen. Man gick till och med längre än vad Kreml önskade för att vara till lags. Jag rekommenderar det inte.

Du har talat om en Natooption. I Sverige har regeringen närmast stängt den dörren. Hur ser du på det?

– Jag säger bara självklarheten – att man kan välja. För en självständig nation är det ju helt klart att man kan söka medlemskap eller skilja sig från medlemskap i olika institutioner. Det är självklart. Den finländska optionen är självklar. Man behöver egentligen inte säga det. Men tar man bort det som man har sagt tidigare, kan det också skapa spekulationer.

Är det farligt att gå med i Nato i detta läge?

– Det vet jag inte, det är helt klart att spänningen ökar. Men jag är inte rädd för att det skulle vara farligt och att ryssarna kommer med tanksen. Ett militärt hot, det tror jag inte på. Men världen ändras. Det finns underrättelser, hybridhot, rymd, satellit, drönare, robotar, vad som helst. De är nästan farligare än traditionella vapen, därför att det är mycket svårt att följa vem som använder dem. Det är svårt att försvara sig mot något man inte känner till klart.

Du har på sistone haft flera samtal med Magdalena Andersson. Varför har det varit viktigt?

– Jag har alltid värderat våra relationer till Sverige. Jag minns tiden när det ordnades kräftskivor mellan svenska och finländska ledare, jag var med som finansminister. I början av min tid som president tyckte jag att vi förlorat den traditionen. Så den har börjat på nytt. Jag har haft ett enormt fint utbyte med statsminister Stefan Löfven och är säker på att det ska fortsätta med Magdalena Andersson. Också med människor från näringslivet.

Du är far till en 4-åring. Hur förklarar man för ett barn vad som pågår?

– Vi talar inte så mycket politik (skratt). Men han har lärt sig ett namn: Kekkonen (Finlands president 1952–1982), som hade sitt hus nära här. Min son brukar sitta på sin studsboll, och säga: Kekkonen rider.

Läs mer:

Svenskar i Ukraina uppmanas förbereda sig på att lämna

Karin Eriksson: Stämningen ödesmättad i USA inför Bidens samtal med Putin

Ryssland: Svaret från EU och Nato respektlöst

Expert: Så kan Macrons dna utnyttjas

Ingmar Nevéus: Varför kommer varningen nu? Och ska den tas på allvar?