Categories
Vetenskap

Sensationella fynd på Gotland

Två medeltida fynd har gjorts i Roma på Gotland, något som SVT Öst var först att rapportera om. Det rör sig om ett påvebullasigill från 1334 och en sigillstamp som arkeologerna har daterat till mitten av 1400-talet.

– Det är små fynd av stor betydelse. Det är bara det nionde påvebullasigillet som har påträffats i Sverige så det är väldigt ovanligt men det visar vilken betydelse Gotland hade, även under medeltiden, säger arkeologen Majvor Östergren som leder Romaprojektet.

Sigillet som är ungefär 4 cm långt och gjort i bly har suttit på ett brev från påve Johannes XXII. På ena sidan av sigillet syns apostlarna Paulus och Petrus och på den andra påvens namn. Sigillet är brutet i hälften, troligen från när brevet öppnades.

– Vi känner till ett brev som Johannes XXII skickade till Gotland 28 april 1334 där han lät gotlänningarna slippa åka till fastlandet under vintertid för att vittna vid domstolar. Det visade vilket stöd de hade av påven som var en maktfaktor i Europa. Det är troligt att det här sigillet har suttit på det brevet.

Romaprojektet drivs av Gotlands museum i samarbete med Stockholms- och Uppsala universitet. Ett av målen med projektet är att hitta Gutnaltinget som Gotland styrdes ifrån fram till 1600-talet. Majvor Östergren tror nu att de har hittat platsen.

– De här föremålen ger oss mycket information om vad som har funnits här och vi tror det var tingshuset. Påvebrev skickades bara till den högsta ledningen och det här kan bekräfta att Gotlands politiska centrum vid tiden låg i Roma.

Området hade sökts igenom flera gånger innan föremålen hittades och Majvor Östergren berättar att man aldrig vet säkert om man kommer hitta något men de hoppas få fortsätta på platsen.

– Alla vi som jobbar med det här vill lägga ner mer tid och kraft, men det är ont om pengar. Vi jagar sponsorer och får vi möjlighet kommer vi fortsätta undersökningarna, så här sensationella fynd är väldigt ovanligt.

Läs mer:

Ny guldålder för svensk arkeologi när stambanorna ska byggas

Categories
Vetenskap

Se djuren som lever på Arktis undervattensvulkaner

Arktis hav är täckt av is och det är svårt att utföra expeditioner i den hårda miljön. Nu har en internationell forskargrupp med hjälp av undervattenskameror och bottenprov hittat ett ekosystem av svampdjur på den annars kala botten. Karin Steffen är forskare inom farmaceutisk biovetenskap och har själv forskat kring svampdjur. Hon är imponerad av den nya upptäckten.

– Den näring som finns i vattnet där är en procent av den näring de skulle behöva. Det är en gåta. Hur lyckas de överleva?

300 år gamla

Tre arter har identifierats i svampdjurskolonin, Geodia Parva, Geodia hentscheli och Stelletta rhaphidiophora. För första gången har forskarna kunnat läsa av åldern på svampdjuren genom att analysera kol i vävnad från djurens kroppar. Genomsnittsåldern för svampdjuren på Arktis havsbotten var 300 år.

– Det är helt fascinerande, säger Karin Steffen.

Categories
Vetenskap

Bergsglaciärer innehåller mindre is än tidigare trott

Forskare har med hjälp av satellitbilder uppskattat volymen av nästan alla jordens 215000 bergsglaciärer. De nya mätningarna visar glaciärerna sammanlagt innehåller mindre vatten jämfört med tidigare uppskattningar, eftersom man i den nya mätningen kunnat undvika att dubbelräkna glaciärer.

Smälter fortast i Anderna

Med mindre vatten i glaciärerna minskar tillgången till smältvatten som miljontals människor använder till dricksvatten, industrier och jordbruk. I de tropiska Anderna i Sydamerika finns enligt de nya mätningarna 27 procent mindre is i bergsglaciärerna än tidigare mätningar. Det är även ett av de områden där glaciärerna smälter snabbast i världen. I Himalaya däremot uppskattar man att det finns drygt en tredjedel mer is.

Glaciärers form viktig

Men det är inte bara isens volym som bestämmer hur stora vattentillgångarna är för bergsnära samhällen. Även kunskap om hur högt glaciärer ligger och hur de är utformade är avgörande för att förstå framtida vattentillgångar.

– Vi har helt omdefinierat glaciärers 3D-struktur, vilket ger ny kunskap om vilka isar som kommer att smälta först, och vilka som blir kvar. Det kommer ha en stor påverkan på mätningar av sötvattentillgångar och simulationer av havsnivåhöjningar, säger Romain Millan, glaciolog och huvudförfattare till studien som publicerades i Nature Geoscience.

Minskad havsnivåhöjning

Skulle alla bergsglaciärer smälta helt skulle havsnivåhöjningen bli ungefär 25 centimeter enligt de nya uppskattningarna, vilket är 20 procent lägre än man tidigare räknat med. Men bergsglaciärer står enbart för en liten del av prognosen av havsnivåhöjningarna.

– Vår studie har inte räknat med isarna i Grönland och Antarktis som är de som potentiellt kan bidra mest till havsnivåhöjningen. Om Antarktis smälter kan havsnivån höjas med över 50 meter, så resultaten i vår studie förändrar inget om de långsiktiga havsnivåhöjningarna, säger Romain Millan.

Spela videon för att höra Romain Millan berätta mer om bergsglaciärers betydelse.

Categories
Vetenskap

Ny upptäckt: Schimpanser lägger insekter i sina sår

Vid 19 tillfällen har en forskargrupp observerat det unika beteendet hos en grupp schimpanser i Loango National Park i Gabon i Centralafrika.

– De fångar insekter från luften eller från undersidan av ett blad som de först stoppar mellan sina läppar och sedan i såret. Ibland använder de sina fingrar för att flytta runt insekten i såret och ibland flyttar de även insekten mellan munnen och såret ett par gånger, säger Simone Pika som är en av forskarna som leder forskningsprojektet.

Kan vara smärtstillande

Insektsarten som schimpanserna använder har ännu inte identifierats, men Simone Pika och de andra författarna till artikeln som publicerats i Current Biology tror att den kan ha medicinska effekter.

– Det kan vara så att en schimpans en gång försökte jaga bort en insekt, råkade krossa den och upptäckte att den lindrar smärta. Det kan också vara så att den får såret att läka fortare. Nästa steg i forskningen är att försöka identifiera insektsarten, säger Simone Pika.

Kulturellt beteende

Schimpanser lär sig ofta tekniker och förmågor av varandra, så kallade kulturella beteenden. Dessa beteenden har ofta någon fördel för schimpanserna, men inte alltid.

– Det är möjligt att det här beteendet inte har någon medicinsk funktion och att man plockar upp beteendet helt enkelt för att man ser någon annan göra det, att det är så man gör i den här gruppen, säger Tomas Persson, kognitionsforskare vid Lunds universitet som studerar människoapors beteenden.

Visar sina sår

Det är vanligt att schimpanser har sår och andra skador till följd av konflikter med andra schimpanser.

– Schimpanser är väldigt intresserade av sår, både sina egna och andras. De är väldigt noggranna att rengöra sår och att plocka i dem. De visar ofta upp sina sår för varandra, och verkar vilja bli putsade i såren, säger Tomas Persson.

Äter sköldpaddor

Olika grupper av schimpanser har ofta olika unika kulturella beteenden. Ett annat beteende som bara har observerats hos schimpansgruppen i Loango National Park är att de krossar sköldpaddors skal mot trädstammar för att komma åt köttet.

– Jag tror att vi bara är i början av att förstå schimpansers komplexa och varierande beteende. Därför är det viktigt att vi skyddar dem och deras värdefulla habitat, säger Simone Pika.

Se tre av schimpansgruppens speciella beteenden i videon ovan.

Categories
Vetenskap

Farshid Jalalvand: Kommer Elon Musk att ta hand om Mars?

Runt årsskiftet mellanlandade den brittiska rymdutställningen ”Moving to Mars” på Tekniska Museet i Stockholm. Den ämnar ge besökarna en upplevelse av hur ett liv på Mars kan te sig ”inom en inte alltför avlägsen framtid”. Den hypotetiska koloniseringen av den röda planeten affischeras som ”kanske mänsklighetens största äventyr någonsin”. Vem kan motstå ett stort äventyr?

Idén är helt klart upplyftande. Ett gränslöst universum att utforska, en chans för mänskligheten att starta om på ny kula. Mars är den planet i vårt solsystem som mest liknar jorden, så visst är det en naturlig startpunkt för resan. Det finns dock ett par problem för de som önskar terraformera den röda planeten, det vill säga göra den mer jordlik, i syfte att ett större antal människor ska kunna bosätta sig där.

När vi väl löst problemet med kylan får vi rikta vår uppmärksamhet mot vattnet

För det första är medeltemperaturen cirka minus 60 grader – ungefär som den upplevda temperaturen i en skånsk vinter. För att få bukt med det har forskare föreslagit att vi ska släppa ut enorma mängder växthusgaser för att höja medeltemperaturen till mäktiga 6–8 grader, det vill säga som den faktiska temperaturen i en skånsk vinter. Ett klimat man verkligen hade sett fram emot året om.

När vi väl löst problemet med kylan får vi rikta vår uppmärksamhet mot vattnet – eller snarare bristen på det i flytande form på Mars yta. Det finns dock mängder med is på planetens två frusna poler. Tesla-mannen, tillika rymdinvesteraren, Elon Musk kläckte en gång den briljanta idén att atombomba polerna för att smälta isen på Mars. Ja, precis så bisarrt är det: människans grandiosa terraformeringsplan går hittills ut på att släppa ut kolossala mängder växthusgaser och atombomba planeten innan vi ens sätter vår fot där.

Men innan vi löser vattenproblemet måste vi göra något åt lufttrycket på den röda planeten som vid marknivå är en hundradel av det på jorden. Vid så lågt lufttryck kokar och avdunstar vatten med detsamma – till och med saliven på tungan kokar bort. Det verkar som det bästa forskarförslaget för att lösa det är att lotsa ett par ammoniakrika dvärgplaneter från solsystemets utkant och krascha in dessa i Mars (!). Den frisläppta ammoniaken kommer då bilda någon sorts giftig atmosfär som höjer lufttrycket, kanske till beboelig nivå. Sex grader och den ljuva doften av urin – det börjar kännas som Köpenhamns krogkvarter en charmant novemberkväll.

När Mars terraformerats, med ofantliga resurser, återstår dock ett problem som inte är lika lätt att komma runt: oss själva

Men just det, Mars har till skillnad från vår planet inget skyddande magnetfält. Den artificiella atmosfär som vi eventuellt lyckas skapa kommer blåsas bort av så kallade solvindar. Nyligen räknade några forskare ut att det effektivaste sättet att skapa ett magnetfält är att installera en sorts partikelaccelerator på månen Phobos, som lämnar ett spår av partiklar bakom sig när den snurrar runt planeten. Kostnaden för projektet skulle vara, ja, astronomisk. Med tanke på hur villig världen har varit att finansiera det globala klimatarbetet blir finansieringen av ett exponentiellt större projekt på en av Mars månar antagligen en baggis, eller hur?

Nåväl, låt säga att vi ror allt det ovannämnda i land. När vi har fixat kylan, vattnet, lufttrycket och magnetfältet återstår bara några smärre svårigheter som den låga gravitationskraften, den totala bristen på syre, den låga mängden solljus som och den giftiga jorden på Mars. Men kanske går det att komma runt även dessa svårigheter med snillrika metoder.

När Mars terraformerats, med ofantliga resurser, återstår dock ett problem som inte är lika lätt att komma runt: oss själva.

Våra ständiga krig och konflikter, intrig- och fulspel – hade de upphört bara för att vi kom till en annan planet? Naturligtvis inte. Skulle vi som art bli mindre giriga, själviska och kortsiktiga ute i rymden? Självfallet inte. Det kommer finnas ränksmidare på rymdskeppen, maktgalningar på Mars, haverister på himlakropparna. Räknas förresten militära konflikter på Mars som världs- eller inbördeskrig?

Vi bebor redan en planet som är optimal på vartenda sätt och vis. Men vi lyckas inte förvalta det på ett ansvarsfullt sätt. Vad får oss att tro att vi skulle lyckas bättre med äventyret på Mars?

Elon Musk till Mars 2026

Brädspelet ”Terraforming Mars” är ett av de populäraste som utkommit på senare år. I spelet konkurrerar olika företag och organisationer om att bli den starkaste parten på Mars medan den görs jordlik. Ostmarsianska kompaniet, någon?

Storyn i storfilmen ”The Martian” där Matt Damon spelar en astronaut som blir kvarlämnad på Mars publicerades ursprungligen i blogginläggsformat av författaren Andy Weir innan manuset köptes upp av bokförlag och senare filmindustrin.

Elon Musk har utlovat att sätta människor på Mars 2026. Det återstår att se om det blir så, men värdet på hans företag SpaceX stiger i raketfart oavsett: det är i dagsläget uppskattat till 100 miljarder dollar. Det finns med andra ord goda incitament för de som vill sälja in drömmen om Mars till allmänheten.

Här kan du läsa fler krönikor av Farshid Jalalvand

Categories
Vetenskap

Stockholm Exergi vill elda mer plastsopor från Europa

DN har tidigare berättat om de ökande utsläppen av koldioxid från sopeldning av plast i Sverige. Plasten orsakar över 90 procent av växthusgaserna från avfallsförbränningen.

Nu vill Stockholm Exergi bygga Sveriges största anläggning för eldning av avfall och biomassa i Lövsta i norra Stockholm. Ärendet är kontroversiellt på grund av koldioxidutsläppen som plasten i avfallet orsakar. Men också för att den gamla industrimarken runt Lövsta är kraftigt förorenad och riskerar att läcka ut giftiga ämnen i Mälaren under byggprocessen.

Mark- och miljödomstolen väntas fatta beslut i frågan den 22 september. Om Lövstaverket får tillstånd kan det stå färdigt i slutet av 2020-talet. Samtidigt ska Sveriges utsläpp ha minskat drastiskt till år 2030 –med 45 procent enligt Parisavtalet, och med 55 procent enligt EU:s klimatlag.

Stockholms finansborgarråd Anna König Järlemyr (M) och klimatborgarråd Katarina Luhr (MP) har pekat ut Stockholm Exergis Bio-CCS-projekt i Värtaverket som en central del av planen på klimatneutralitet år 2030.

Lövstaverket talas det inte lika högt om. Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, har varnat för att Lövstaverket kommer ge upphov till flera hundra tusen ton koldioxid per år under en lång tid framöver.

–I dagsläget söker de tillstånd för en anläggning som ger kraftigt ökade utsläpp i slutet av 20-talet. Och de söker inte tillstånd för att ta bort de utsläppen, säger Göran Finnveden.

Stockholm Exergi har svarat att de vill installera koldioxidavskiljning, CCS, på anläggningen. Men i deras ansökan till mark- och miljödomstolen nämns ingenting om CCS. När Naturvårdsverket i sitt remissvar efterfrågade en redogörelse för att installera koldioxidavskiljning svarade Stockholm Exergi i en komplettering i oktober 2020 att det skulle bli för dyrt.

Nu råder oklarhet om vad ett eventuellt miljötillstånd egentligen kommer att innebära, och när Lövstaverket kan stå färdigt. Stockholm Exergi har fortfarande inte ansökt om CCS.

Fakta. CCS och Bio-CCS

Carbon Capture and Storage (CCS), eller koldioxidavskiljning, innebär att man fångar in koldioxiden som bildas vid förbränning vid skorstenen. Koldioxiden komprimeras till en tätare gas eller vätska varefter den pumpas ned under jord. Tekniken är fortfarande under utveckling. Koldioxid som avskiljs i Sverige är tänkt att transporteras med fartyg för lagring i Norge.

Bio-CCS (eller BECCS) är koldioxidavskiljning vid eldning med biomassa, till exempel träflis. Enligt en teori kan det ge negativa utsläpp.

För två år sedan planerade bolaget för en driftstart ”tidigast 2024”. Nu gäller i stället ”närmare 2030”, enligt Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.

– Ett nytt kraftvärmeverk som ska tas i drift närmare 2030 behöver ha CCS-teknik på plats, om slutbehandling av restavfall som innehåller plaster och annat fossilt material ska ingå i verksamheten, säger Ulf Wikström.

När kommer ni i så fall att lämna in ansökan om CCS till mark- och miljödomstolen?

–Jag är inte helt säker på hur snabbt vi kan få fram den,men vi vill kunna ha med CCS-tekniken från start om vi bygger en ny anläggning och då behöver en ansökan inges om drygt ett år.

Varför ansökte ni inte om CCS från början?

–Vår bedömning år 2020 var attavancerad sorteringskulle kunna minska mängdenplaster i restavfalletoch det tror vi fortfarande.Men vi har landat i attökad sortering och materialåtervinningintekommer att vara tillräckligt för att det svenska klimatmålet ska uppnås.

Räknade ni fel när ni för bara ett och ett halvt år sedan skrev till mark- och miljödomstolen att CCS är för dyrt?

– Vår kunskap om kostnader för CCS har ökat under de senaste två åren. Kostnaden är snarare högre än vi bedömde för några år sedan. Men samtidigt tycker vi att CCS vid avfallsförbränning framstår som kostnadseffektivt jämfört med många andra åtgärder, och dessutom nödvändigt för att uppnå klimatmålen, säger Ulf Wikström.

CCS-teknik, som fortfarande är oprövad vid avfallsförbränning, medför kraftigt ökade kostnader. Därför bygger kalkylen om CCS i Lövsta enligt Ulf Wikström på att politiska styrmedel gördet möjligt att finansiera tekniken.

I dag står avfallsförbränningen för sex procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Branschorganisationen Avfall Sverige, där Stockholm Exergi är medlem, har målet att utsläppen från eldning av plast ska minska med hälften till år 2030.

Samtidigt planerar Stockholm Exergi att öka importen av avfall med plast från Europa. Anledningen är enligt Ulf Wikström att mycket avfall i Europa fortfarande deponeras, och att EU har som mål att fasa ut deponierna.

–Om vi antar att åtminstone 80 procent av det som deponeras i dag kan materialåtervinnas skulle det ändå krävas mellan 50 och 100 nya Lövstaanläggningar i Europa. Frågan är inte om de behövs, utan var de ska ligga, säger Ulf Wikström.

Att plasten eldas upp kan inte inte avfalls- och värmebranschen hållas ansvarig för, menar han.

– När det gäller utsläppen från avfallet har vi inte rådighet över det som kommer till oss.

Men det är väl ingen som tvingar er att ta hand om övriga Europas sopor?

–Nej, men både klimatfrågan och avfallsfrågor måste lösas genom samarbeten mellan länder.Det kommer att finnas ett behov av att behandlarestavfallpå ett miljö- och klimatriktigt sätt. Och vi behöver energin. Tack vare Sveriges fjärrvärmesystem har vi möjlighet att utnyttja värmen på ett unikt sätt, säger Ulf Wikström.

I Brista har Stockholm Exergi med stöd från Klimatklivet byggt en eftersorteringsanläggning. Den gör att mer plast kan sorteras ut från avfallet innan det bränns. Den utsorterade plasten fraktas sedan för möjlig materialåtervinning till Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala.

Någon liknande eftersortering kommer dock inte att finnas i Lövsta. På sin sajt skriver Stockholm Exergi att de redan i dag betraktar avfallsförbränning som ”en viktig del i den cirkulära ekonomin”.

På vilket sätt är det cirkulärt att elda plast, som är gjort av fossil råvara och ger koldioxidutsläpp?

–Vi återvinner energin från förbränningen och ser till att det åtminstone blir till någon nytta för samhället. Därmed minskar vi behovet av andra energislag till samhället.

Men med cirkulärt brukar man väl avse materialåteranvändning?

–Det kan jag hålla med om. Vi delar bilden att ett cirkulärt system sätter resurser i kretslopp så att man minskar det ursprungliga behovet av primära energislag och resurser. Det är därför vi har investerat i en eftersorteringsanläggning i Brista.

Varför bygger ni då ingen eftersortering i Lövsta?

– Vi gör bedömningen attrestavfallet bör vara sorterat så nära källan som möjligt, innan det transporteras till Lövsta. Det är det mest effektiva från transportsynpunkt. Det finns inte heller plats för en stor eftersorteringsanläggning i Lövsta, säger UIf Wikström.

Stockholm Exergi ägs till hälften av Stockholms stad, som säger sig ha en löpande diskussion med bolaget om Lövstaverket. Enligt klimatborgarråd Katarina Luhr (MP) finns dock inget krav från kommunen på att Stockholm Exergi ska ha installerat CCS på Lövstaverket vid driftstart.

– Så länge man inte eldar fossila bränslen i verket ser jag inte att CCS är en förutsättning för att driva det. Det går rakt emot stadens klimatmål att ta in mer plast från Europa och öka plasteldningen i det här nya kraftvärmeverket.

Men just det är Stockholm Exergis plan. Är ni oeniga?

– Det är inte min bild. Jag vet att Stockholm Exergi skriver under på stadens miljömål, vilket är att minska plastanvändningen och att inte elda några fossila bränslen efter år 2040.

Läs mer:

Sopeldning av plast värmer svenskarna om vintern

Stockholm trappar upp klimatmål för att bli bäst i EU

Nu börjar miljöstriden om Lövstaverket

Så förändrar vi jorden med plast

Categories
Vetenskap

Rökte danskar hasch redan på 1700-talet?

Vid utgrävningen på den lilla ön Papirøen i Köpenhamns hamn hittades kritpipor från sent 1600-tal och början av 1700-talet. Närheten till fristaden Christiania och dess knarkförsäljning satte igång fantasin hos museiinspektör Gerd Bindesbøl Ravnholt och några medarbetare.

– Det uppstod funderingar om folk i dag skulle kunna tänka sig att använda sig av kritpiporna till att röka hasch med och att piporna kunde ha använts till detta även på 1700-talet. På skoj fantiserade vi om att tillverka kritpipor och sälja dem på Street food-marknaden som ligger intill, säger Gerd Bindesbøl Ravnholt.

Det som också bidrog till misstankarna om att piporna kan ha använts för rusupplevelser är att det är belagt att många av de vakter som fanns på ön på 1700-talet var uttråkade och på grund av tristessen drack de mycket. Museet spekulerar kring att piporna kan ha använts för att ”fyre en fed”, men att detta möjligtvis kan ha undgått de skriftliga källorna?

Andra skriftliga källor vittnar om att cannabis användes i Sydeuropa redan på 1500-talet. Av samma anledning bedömer museiinspektören Gerd Bindesbøl Ravnholt att chansen är stor att cannabis kan ha hittat till Danmark på 1700-talet.

Köpenhamns museum vill få reda på om det finns spår av cannabis i de upphittade kritpiporna och har skickat dem till Danmarks teknologiska institut för analys. Institutet har utvecklat en ny metod för att analysera piporna. All jord tas först varsamt bort med en borste. Därefter extraherar specialisterna kemiska ämnen med metanol. Efter detta förångas metanolen försiktigt för att bilda ett koncentrat av de kemiska ämnena. Provet analyseras sedan och ämnena separeras. Slutligen kan ett mätinstrument avgöra om det finns spår av cannabis.

Det är första gången som Danmarks Teknologiska Institut gör ett uppdrag av den här typen, säger centrumchef Anne Louise Dannesboe Nielsen.

”Det brukar vara något vi gör för cannabisindustrin, så det är en lite rolig och annorlunda uppgift för oss”, säger hon i ett pressmeddelande.

Två av piporna har undersökts utan att det hittats spår av cannabis, men det finns många fler pipor kvar att undersöka.

Gerd Bindesbøl Ravnholt uppger att de flesta kollegor har varit mycket positiva till undersökningen.

– Den analysmetod som tagits fram kanske vi kan använda till annat inom arkeologin. Det finns förstås en viss skepsis till om det ska vara möjligt att de skriftliga källorna inte har information om att röka cannabis, om man har gjort det, men vi ser då och då att arkeologin kan bidra med information som de skriftliga källorna inte kan ge, säger hon.

Museet förväntar sig att de resterande piporna ska vara analyserade inom en månad.

Läs fler vetenskapsartiklar här

Categories
Vetenskap

Samer kräver nej till gruva i Gállok

Frågan om regeringen ska ge det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining tillstånd att bryta järnmalm i Gállok (Kallak) är infekterad och väcker starka reaktioner. Som DN tidigare har skrivit får en gruva med tillhörande nya transportvägar och annan infrastruktur stor påverkan på miljön och de samebyar som bedriver renskötsel i området. Gruvan skulle bland annat innebära att Jåhkågasska samebys område delas i två och att renarnas vandringsleder skärs av.

Frågan har legat på regeringens bord under lång tid men nu väntas ett beslut inom kort. Onsdagen var sista dagen för samiska organisationer och de berörda samebyarna att komma med inlagor angående gruvan.

Samtliga inlagor är starkt kritiska och kräver att begäran ska avslås. De håller fram att en gruvdrift skulle innebära skador på renskötsel i området som inte går att återställa och också få stora konsekvenser för världsarvet Laponia.

– Sammanfattningsvis kan man konstatera att det både handlar om två riksintressen som kolliderar, å ena sidan den traditionella rennäringen, å andra sidan mineraler, men det handlar också om samebyarnas rättigheter att bruka marken, säger Jenny Wik Karlsson, jurist på Sámiid Rikkasearvi, Svenska samernas riksförbund, SSR, som har sammanställt inlagor dels för organisationen men också för två av de samebyar som är mest berörda av planerna, Jåhkågasska och Sirges.

Att gruvan ska drivas i cirka 14 år vill SSR ska sättas i relation till de irreparabla skador driften kommer att innebära för natur, renskötsel och samisk kultur: ”En kortsiktig industrisatsning kan inte anses vara samhällsekonomiskt lönsam sett utifrån de stora miljökostnader som uppstår”.

De hänvisar till att även Länsstyrelsen i Norrbotten har haft samma invändning och citerar ur deras skrivelse: ”En gruvetablering, med en beräknad livslängd om cirka 14 år och som innebär betydande statliga investeringskostnader för nödvändig infrastruktur, kan inte anses vara ekonomiskt försvarbar i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.”

Jenny Wik Karlsson har hanterat frågan om gruvan i Gállok sedan 2010 och är kritisk till att det sägs att gruvan skulle vara en del i en grön omställning.

– Det här med att använda den gröna omställningen som argument har kommit de senaste åren, tidigare var det bara arbetstillfällen och behov av metaller. Det gröna argumentet är ihåligt.

Bland andra Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har yrkat på att bolagets begäran ska avslås. FN-organet Unesco har också varit kritiska och ansett att en gruva skulle innebära stor påverkan på världsarvet Laponia och att konsekvenserna borde utredas mer utförligt.

Ett godkännande av gruvdrift i Gállok skulle bryta mot FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, enligt inlagorna. Den har en paragraf som särskilt behandlar ingrepp inom urfolks områden som tar upp flera exempel där domstolar på senare tid har gett samer rätt.

Bland annat refereras till en uppmärksammad dom i Norges högsta domstol från i höstas. I den gav domstolen samerna rätt mot bolag som ville bygga två stora vindkraftsparker norr om Trondheim.I sin dom hänvisade domstolen till FN-konventionen.

– I och med att Gállok har blivit en symbolfråga så handlar det ytterst om regeringens syn på samers rätt. Samtidigt blir det intressant att se hur regeringen hanterar att samernas rättigheter har stärkts den senare tiden.

Enligt regeringskansliet ska inlagorna nu analyseras och erbjuda Beowulf Mining möjlighet att kommentera eventuellt nya uppgifter. Regeringen hoppas kunna fatta ett beslut ”i närtid”.

Läs mer: Samebyar missgynnas i avtal när mark exploateras

Samers rättigheter

Sedan 1977 räknas samerna som ett urfolk i Sverige, med rättigheter att utöva sin traditionella kultur. Sedan 2011 erkänns samerna som ett folk i grundlagen – genom regeringsformen (1 kap, 2§).

Sverige har röstat för FN:s urfolksdeklaration 2007 och ratificerat fyra bindande konventioner som ger samerna långtgående rättigheter till medbestämmande över sina traditionella marker. De fyra konventionerna är knutna till följande tre FN-kommittéer och en kommitté i Europarådet.

FN:s rasdiskrimineringskommitté.

FN:s människorättskommitté.

FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter.

FN:s urfolksdeklaration är inte bindande men den är en hörnsten i internationell samerätt.

Categories
Vetenskap

Ny och mer aggressiv variant av hiv upptäckt

Hittills har den nya varianten identifierats hos 109 personer, alla utom två hemmahörande i Nederländerna. Enligt forskarna, vars upptäckt presenteras i tidskriften Science, är den nya varianten betydligt mer virulent än de redan kända virusstammarna.

– Med virulens menar man förmågan att framkalla sjukdom, säger Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Han är en av Sveriges främsta experter på hiv, även om han inte var inblandad i just denna upptäckt, som gjordes av en grupp forskare som har letts från University of Oxford i England.

Enligt forskargruppen resulterar den nya varianten i mellan 3,5 till 5,5 gånger mer virus i blodet, jämfört med de tidigare varianterna.

Resultatet blir att de så kallade CD4-cellerna, som viruset attackerar och som tillhör vårt immunförsvar, minskar i en betydligt snabbare takt.

– Normalt tar det i genomsnitt tio år att utveckla aids, från det att man har smittats med hiv, men med den här varianten tar det bara nio månader, säger Anders Sönnerborg.

Enligt forskarna verkar det dock som att den antivirala behandling många hiv-patienter får i dag biter lika bra på denna variant som på de andra.

– Det är väldigt positivt, men givet att den är så aggressiv är det viktigt att upptäcka en eventuell smitta så tidigt som möjligt, så att man kan sätta in behandling, säger Anders Sönnerborg.

Enligt forskarna, som döpt den nya varianten till VB (virulent subtyp B), visar analyserna att den – av allt att döma – uppstod i Nederländerna redan i slutet av 1980-talet. Spridningen tog fart under 2000-talets första år, men har dämpats sedan omkring 2010.

I dag får knappt 9000 svenskar behandling mot hiv, eller humant immunbristvirus, som det egentligen heter. Den antivirala behandlingen botar inte, men den håller nere virusnivåerna i blodet så att de oftast inte ens går att mäta. På så sätt har hiv förvandlats från att vara en dödsdom till att patienter i dag lever i princip lika länge som normalbefolkningen, förutsatt att de upptäcks och får behandling i tid.

– Om man missar diagnosen är dödligheten hög. Men även om man får behandling, så har hiv-patienter ofta en högre risk att drabbas av andra sjukdomar, som cancer. Man måste ta sina mediciner varje dag och medicineringen kan också ge biverkningar, så hiv är inte en sjukdom man vill ha. Livskvaliteten försämras, säger Anders Sönnerborg.

Categories
Vetenskap

Tre doser covidvaccin halverar risken att bli sjuk med omikron

I dag har knappt varannan svensk (45 procent) över 18 år fått sin tredje vaccinspruta. Det stod tidigt klart att två doser covidvaccin inte ger ett särskilt bra skydd mot att smittas med omikron. Dubbelvaccinerade personer är dock fortfarande skyddade mot att bli allvarligt sjuka, behöva sjukhusvård eller att avlida.

Nu visar flera nya studier att en tredje spruta med mRNA-vaccin (Pfizer-Biontech eller Moderna) även tycks minska risken att smittas och leder till att man blir lindrigare sjuk. Forskare i Qatar har undersökt hur väl en tredje boosterdos skyddat mot både infektion och sjukhusvård bland 2,2 miljoner personer i Qatar. Omikron är den dominerande virusvarianten i Qatar, och studien pågick till början av året.

Studien visar att den tredje sprutan halverar risken att bli infekterad och få symtom, jämfört med om man bara tagit två sprutor. Det spelade ingen roll vilket vaccin som fanns i sprutan, Moderna eller Pfizer-Biontech gav ungefär samma skyddseffekt.

– En tredje dos skyddar många mot infektion och bidrar därigenom troligtvis också till minskad smittspridning. Resultatet är kanske väntat, men talar ändå sitt tydliga språk: Att det är värt att ta den tredje dosen, säger Marcus Buggert, som är docent i immunologi vid Karolinska institutet.

Studien från Qatar är ännu inte granskad och publicerad i en vetenskaplig tidskrift, och ska därför tolkas med viss försiktighet.

– Det är bra att studier nu börjar visa att tre sprutor verkligen skyddar mot omikron. Den nya varianten anses ju ”mildare”, men man får inte glömma att den fortfarande kan ge allvarlig sjukdom när många kommer att smittas, säger Marcus Buggert.

En brittisk studie i medicintidskriften The Lancet visade nyligen också en tydlig effekt på nivån av antikroppar som utvecklas i kroppen efter en tredje boosterdos med Pfizers vaccin. Nästan hälften (42 procent) av deltagarna i studien hade kvar mätbara nivåer av antikroppar efter två doser. Cirka tre veckor efter tredje dosen hade 96 procent av deltagarna mätbara nivåer.

Frågan är hur länge vaccinet skyddar mot omikron. En amerikansk, ännu ogranskad laborativ studie, visar att skyddseffekten mot omikron (mätt i antikroppsnivå) finns kvar åtminstone i upp till fyra månader. Andra preliminära resultat från studier bland befolkningen i både USA, Storbritannien och Israel visar att den tredje boosterdosen skyddar mot svår sjukdom och sjukhusvård i minst tre månader.

Marcus Buggert menar att vi i dag inte vet hur väl tre doser kommer skydda mot nya virusvarianter.

– Men det skulle förvåna mig om vaccinet inte skulle ha någon effekt mot framtida varianter, säger han.

Vaccination eller naturlig infektion?

Det finns många skäl till att satsa på vaccination snarare än att skapa sig ett skydd med hjälp av en naturlig infektion. Även om den variant som dominerar nu, omikron, antas ge lindrig sjukdom än delta. Det starkaste skälet är att risken för svår sjukdom och död minskar kraftigt med vaccination.

Ett annat skäl är att immuniteten varierar efter en naturlig infektion. Vissa får ett bra skydd, andra sämre. I praktiken saknas sätt att ta reda på vem som får vad.