Categories
Vetenskap

Forskare: Pluto bör åter räknas som en planet

Diskussionen om Plutos vara eller icke har varit återkommande sedan2006.Då fattadeInternationella astronomförbundet, IAU,det historiska beslutet attden minsta och mest avlägsna planeteninte längre skulleräknassomenplanet.

Beslutet grundades på tre nysatta kriterier för vad en planet är: Den ska kretsa kring solen, vara stor nog för att dess gravitation ska göra den rund och den ska ha rensat ut andra objekt i sin omloppsbana.

”Saknar vetenskaplig grund”

Pluto uppfyller de två första kraven, men inte det tredje. Forskarna bakom studien, som i fem år granskat historisk litteratur, menar att kravet på att en planet ska ha en fri omloppsbana helt saknar vetenskaplig grund.

– De menaratt det är ettkriterium som manartificiellthar hittat på för att göra den avgränsningen som man ville göraför att få bort Pluto men behålla de stora planeterna. Att det är en efterkonstruktion, säger Katrin Ros, doktorand i astronomi vid Lunds Universitet.

Hamnade under ny kategori

Åren före det kontroversiella beslutet togs hade astronomer upptäckt flera nya himlakroppar som liknade Plutos. Men istället för att släppa in himlakropparna som nya planeter i vårt solsystem, hamnade både de och Pluto under den nya kategorin dvärgplaneter.

– Astronomer har egentligen baserat det på vad man tror att människor tycker att en planet är. Att det finns en idé om att det ska finnas få planeter. Från ett fysiskt håll är ju egentligenplaneteroch månar samma sak, säger Katrin Ros.

Många astronomer har valt att fortsätta kalla Pluto för planet, och enligt forskarna ledde IAU:s allt för snabba beslut enbart till en djupare splittring i samhället. Trots att det har gått nästan 16 år sedan Pluto petades från planetfamiljen har frågan varit ett återkommande ämne.

– Det är lätt att bli intresserad och känna en känslomässig kontakt med Pluto som blir utkastad, säger Katrin Ros.

Därför fick Pluto nobben – möt svensken som var med och tog det historiska beslutet:

Categories
Vetenskap

Så blir en sjukdom klassad som samhällsfarlig

1. Vad är en samhällsfarlig sjukdom?

Vad som är respektive inte är en samhällsfarlig sjukdom regleras av smittskyddslagen. Enligt 3:e paragrafen i denna lag ska en samhällsfarlig sjukdom vara en allmänfarlig sjukdom som kan få en spridning i samhället och som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.

2. Hur blev covid-19 en samhällsfarlig sjukdom?

Den 1 februari 2020 beslutade regeringen, efter en hemställan från Folkhälsomyndigheten, om en förordning som innebar att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar skulle tillämpas på infektion med coronavirus (2019-nCoV). Det vill säga samma infektion som numera kallas för covid-19. I början av april samma år kom en proposition om en ändring av smittskyddslagen, en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2020.

3. Skillnad på sjukdom och sjukdom

I smittskyddslagen finns ett 60-tal sjukdomar. Ungefär hälften av dessa kan orsaka långvarig sjukdom, svårt lidande och/eller vara livshotande. Dessa klassas som allmänfarliga. Exempel på sådana sjukdomar är gonorré, hiv, klamydia och salmonella. Därutöver finns det också ett fåtal sjukdomar som klassas som samhällsfarliga. Dessa finns angivna i smittskyddslagens bilagor och i december 2020 angavs där fyra sjukdomar. Utöver covid-19 finns där även smittkoppor, ebola och sars. Dessa tre sjukdomar är också dödliga och smittsamma, men utgör i realiteten inget hot för personer i Sverige. Smittkoppor räknas som utrotat och sars förekommer, så vitt man vet, inte längre, medan ebola endast förekommer i Afrika.

4. Extraordinära åtgärder

Vid spridning av eller misstanke om en samhällsfarlig sjukdom kan smittskyddsläkaren och socialstyrelsen vidta ”extraordinära åtgärder”. Smittskyddsläkaren har rätt att låta personer genomgå hälsoundersökningar samt hålla dem i karantän, antingen i en viss byggnad, del av byggnad eller inom ett visst område. Socialstyrelsen ges, å sin sida, rätt att spärra av ett visst område om det finns skäl att misstänka smittspridning inom området.

Källor: 1177.se, regeringen.se samt Wikipedia

Categories
Vetenskap

Så bra skyddar de olika vaccinen mot omikronvarianten

Kunskapen kringomikron ökar hela tiden, men även om vaccinen tycks vara mer verkningslösa mot omikron talar det mesta ändå för att alla vaccinen i alla fall ger visst skydd mot allvarlig sjukdom och död, enligt bland annat AliMirazimi, virolog på Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten.

En tredje spruta kan också ge ett högre skydd.

Här är vad vi vet just nu om de olika vaccinsorterna och skyddseffekterna:

Astra Zeneca

AstraZenecas vaccin var det första som gavs till äldre. Det ger inte ett tillräckligtbraskydd alls mot sjukdom för den som smittas av omikron. Enligt de tidiga analyser som finns nu räcker inte två sprutor. Men har man dock fåtten tredje spruta av Pfizer eller Moderna ökar skyddet till en klart högre nivå.

Pfizer/Moderna

Pfizer och Modernaärså kallademRNA-vaccin. Dessa ger ett bättre skyddän Astraäven efterbaratvå sprutor, men inte heller det är tillräckligt. Meden tredjeboosterdosblir dock kroppens immunförsvar ävenmotomikron förhållandevis bra, enligtvadforskarnahittillssett.

Den som har varit sjuk icoronaoch fått två sprutor vaccin har också ett visst skydd motomikron. Men precis som med vaccinet tycksomikronvarianten ha utvecklat en större förmåga att ta sig förbi det försvarsomkroppenbyggerupp efter naturliga infektioner.Därför är det viktigt att ta en tredje spruta även för den här gruppen.

Sputnik och Sinovac

I Kina och Rysslandanvändsframförallt deras egna vaccinSputnicochSinovac. Av det mansetthittills ger dessa vaccin inte alls något bra skydd motatt bli sjuk efter omikronsmitta.SputnicochSinovacanvänds även i stora delar av resten av världen, inte minst i Afrika.

I det folkrika Indien, där smittspridningen varit mycket stor, är det AstraZenecas vaccin, som alltså inte heller ger skydd motomikron, som dominerar.

Påverkar hela pandemin

Att stora delar av världen vaccinerat sin befolkning med vaccin som inte är speciellt verksamma motomikron väcker oro. Inte bara lokalt i de länderna utan även för hur pandemin kommer att utvecklas i hela världen.

Omikron har av allt att döma en många gånger större förmåga att smitta än den i dag dominerandedeltavarianten. Det betyder att viruset får förhållandevis fritt spelrum näromikronvarianten tar över i fler och fler länder.

Hur sjuk blir man?

Den stora frågan nu är hur pass sjukdomsalstrandeomikronvarianten kommer att visa sig vara.Det finns en del tecken på att den inte ger riktigt lika allvarlig sjukdom, men det är för tidigt att slå fast att så verkligen är fallet. Många forskare varnar för att dra sådana slutsatser. Även om omikron skulle visa sig leda till något lindrigare sjukdom sprids den så effektivt att det ändå kommer att innebära ett extremt hårt tryck mot sjukvården,menarmånga forskare.

Categories
Vetenskap

Lista: De okända klimathjältarna – och bovarna

Växtplankton

En stor del av koldioxiden i atmosfären fångas upp i världshaven genom ”den biologiska pumpen”, en process som drivs av de enorma mängderna mikroskopiska växtplankton som finns i oceanernas övre vattenlager och som tillsammans utgör 1 procent av jordens samlade biomassa.

Dessa encelliga alger får energi att växa genom fotosyntes. Med solljusets hjälp omvandlar de luftens koldioxid till kolföreningen socker med livsviktigt syre som biprodukt. Enligt uppskattningar har 38 procent av kolidoxidutsläppen kopplade till mänsklig aktivitet under de senaste 200 åren absorberats på detta sätt. Utan växtplankton hade alltså den globala uppvärmingen gått betydligt snabbare.

Utöver att de dessutom producerar syret till var femte andetag vi tar – fyra gånger mer än Amazonas – utgör dessa växtplankton också basen i havets hela näringskedja. De äts av djurplankton som i sin tur äts av större djur, som äts av fiskar o s v. När dessa varelser dör sjunker deras kroppar ner till havets botten där kolet i dem stannar kvar i århundraden i stället för att elda på växthuseffekten. De är alltså en av naturens många kolsänkor.

Cement och betong

6-7 procent av människans utsläpp av fossil koldioxid uppstår vid tillverkning av cement från kalksten. Dels i själva processen, då den koldioxid som i miljontals år varit bunden i kalkstenen släpps ut i luften. Men också från de bränslen som behövs för att hetta upp stenmjölet och driva processen.

Betong innehåller 15 procent cement och behövs vid de flesta byggen. Även när det handlar om sådana som görs för att minska klimatutsläpp som exempelvis järnvägar, vattenkraftmagasin och fundament till vindkraftverk. Cement- och byggindustrin har på sistone försökt minska sin klimatpåverkan, genom att återanvända krossad betong vid tillverkning av ny eller låta den ersätta stenkross vid vägbyggen.

Cement har också en förmåga att själv hämta tillbaka koldioxid ur atmosfären. I kontakt med luft sker en kemisk process som långsamt förvandlar cementen tillbaka till kalksten. Konstruktioner som exempelvis broar vittrar sönder av denna så kallade karbonatisering och måste därför skyddas. Men genom att låta betong i mindre utsatta lägen ”andas” hoppas branschen kunna betala tillbaka delar av sin klimatskuld.

En annan förhoppning är att i framtiden kunna fånga in koldioxiden från cementtillverkningen och lagra den i berggrunden.

Valar

En val gör klimatnytta genom att växa sig så gigantisk. Medan den lever binder den cirka 33 ton koldioxid från atmosfären i sin kroppshydda, lika mycket som 1000 träd. Ekonomer vid internationella valutafonden IMF har räknat ut att varje storvuxen bardval enbart genom sin förmåga att binda kol utför en nytta värd minst 20 miljoner kronor. Och när valen dör och kadavret sjunker i djupet följder kolet med ned till havsbottnen där det blir kvar i hundratals år.

Men valarnas värde för planeten stannar inte där. Deras avföring har visat sig vara perfekt gödsel för att öka mängden växtplankton. Ju fler valar det finns, desto större möjligheter för havet att fånga upp ännu mer koldioxid. Enligt ekonomerna är dagens bestånd av stora valar värt 10000 miljarder kronor för mänskligheten.

Trähus

Enligt en rapport från World Business Council for Sustainable Development svarar byggindustrin samlat för 38 procent av de globala koldioxidutsläppen. Detta exemplifieras med det att det på jorden byggs så många nya byggnader att de motsvarar ett nytt Paris – varje vecka. Att en stor del av konstruktionerna utgörs av betong och energikrävande stål är huvudorsakerna till utsläppen.

I Sverige finns gott om virke och genom att bygga mer hus i trä kan man hålla koldioxid borta ur atmosfären. Så länge träet inte ruttnar eller brinner är koldioxiden bunden i husets väggar och balkar. Den positiva klimateffekten blir ännu större om nyplanterade träd ersätter dem som avverkats, eftersom växande skog är mästare på att suga koldioxid ur atmosfären och binda den i veden.

Sveriges högsta trähus, den 20 våningar höga torndelen av kulturhuset Sara i Skellefteå, innehåller 12200 kubikmeter träfrån 15000 träd. Så länge huset står kvar lagrar det koldioxid motsvarande 13500 flygresor tur och retur mellan Stockholm och New York.

Kläder

Klädindustrin står för ungefär tio procent av världens utsläpp av koldioxid, mer än flyget och sjöfarten tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Ungefär en femtedel av klädernas klimatpåverkan uppstår vid transport och tvätt, resten under produktionen. Det handlar såväl om sättet bomullen odlas på som textilfabrikernas energiförsörjning. Att köpa ekologisk bomull hjälper inte om energin som går åt vid tillverkningen kommer från kolkraft. Förutom koldioxidutsläppen förbrukar textiltillverkning också stora mängder vatten och kemikalier.

Klädernas påverkan på klimatet beror främst på den stora konsumtionen och att de är svåra att återvinna. En genomsnittssvensk köper 14 kilo nya kläderochtextilier perår och slänger 8 kilo. Genom att äga färre plagg som används oftare skulle en stor del av klimatpåverkan försvinna. Och om fler plagg som inte används hamnade på andrahandsmarknaden skulle koldioxidvinsten bli ännu större.

Våtmarker

Sankmarker som myrar och kärr innehåller torv – rester från växter som levde och tog upp koldioxid för hundratals eller tusentals år sedan. Eftersom de ligger dränkta under stillastående vatten har syrebrist hindrat dem från att förmultna, och i likhet med olja och stenkol innehåller torv energi.

Stora delar av landytan på norra halvklotet täcks av torv, i Sverige utgör den 15 procent av arealen och fungerar som en effektiv kolsänka. Men Uppdrag granskning har visat att kärr och myrar som en gång i tiden dikats ut i jakten på mer åkermark förvandlats till en klimatbov av storformat. Detta eftersom torv som tidigare låg under vatten nu kan reagera med luftens syre. Då uppstår ett slags långsam förbränning som varje år släpper ut lika mycket koldioxid som Sveriges personbilstrafik.

Att gräva igen dikena och så att torven hamnar under vatten igen skulle vara en av de snabbaste och billigaste klimatåtgärderna som går att göra, menar FN:s klimatpanel IPCC. Men det har gått trögt, åtminstone i Sverige.

Datatrafik och datalagring

Varje gång någon gör något på nätet startar en energikrävande process i ett datacenter någonstans och el förbrukas. Dessutom drar de egna apparaterna och skärmarna energi.

2019 beräknades datacenter och digital infrastruktur stå för 3 procent av den globala elförbrukningen och 2 procent av dess koldioxidutsläpp – i nivå med utsläppen från flygindustrin då. Sedan dess har pandemin med all sannolikhet gjort att flygets del minskat samtidigt som datatrafiken ökat i samma takt som antalet digitala möten och hemmakvällar framför skärmen.

En av de stora energislukarna är strömning av filmer och musik. Exakt hur mycket råder det dock delade meningar om. Medieuppgifter om att en timmes streaming skulle förbruka 6.1 kWh, lika mycket som att köra en elbil närmare fyra mil, har dock visat sig överdrivna. Enligt internationella energirådet rör det sig om 0.08 kWh för en timmes tittande.

Hur stor skuld datatrafiken bär för den globala uppvärmningen beror dock på hur elen är producerad, kommer den från förnybara energikällor är klimatavtrycket begränsat. Dessutom har den extrema ökningen av antalet digitala möten minskat behovet av att resa, något som minskat koldioxidutsläppen.

Missa inget omklimatet! Prenumerera på SVT:s nyhetsbrev

Categories
Vetenskap

Karantän i Indien – från förtvivlan till tacksamhet

Indien har drabbats hårt av pandemin och myndigheterna har fått ta emot mycket kritik av hanteringen av andra vågen. Nu är landet, liksom många andra, inne i en tredje våg av omikronvarianten.

– Läget börjar ljusna något nu, och jag blir uppringd av olika tjänstemän varje dag som frågar frågor om vilka jag rest med och om jag stannat i karantänen – så det är ju en bättre hantering av den tredje vågen, säger Malin Mendel.

Trots att hon inte hade några symptom fick hon åka ambulans till hotellet där hon fått åka på en liten känslomässig resa – från förtvivlan till tacksamhet.

Följ med under hennes första dagar i karantän i klippet ovan.